Nya utmaningar och strävan efter ny kunskap har alltid varit faktorer som motiverar och driver mig framåt i livet. Att studera utomlands har alltid funnits i mina tankar och varit lite utav en dröm. Att uppleva en annan kultur, se sitt framtida yrke ur ett annat perspektiv samt att utmana sig själv var det som lockade mig mest och fick mig att ta steget att söka.

Jag och min studiekamrat Paulina valde att söka till Portugal Lissabon och Escola Superior de Tecnologia da Saúde de Lisboa (ESTeSL), efter att ha hört positiv feedback från föregående studenter på internationella dagen som varje år hålls på Karolinska Institutet.

Innan utbytet ska en rad saker fixas. Med allt från att söka stipendium, ordna försäkringar och fylla in andra ansökningar och formaliteter, finns lärare och utbyteskoordinator lättillgänglig för att erbjuda hjälp och underlätta för en när man väl blivit antagen.

Vi valde att boka våra flygbiljetter genom SAS och TAP Portugal. Vi bokade biljetterna cirka 2 månader innan planerad kursstart, vilket gjorde att biljetterna vart billigare. Tur och retur gick våra flygbiljetter på cirka 3000 kr. Då vi ville ha lite tid på oss innan kursstat att landa och göra oss lite bekanta med staden, bokade vi avresa två dagar innan kursstart. För oss fanns inte möjlighet att åka tidigare då det krockade med pågående kurser vi läste innan avresan. På väg ner till Lissabon hade vi endast en mellanlandning i Tyskland och hela flygningen gick på cirka 6 timmar. På väg hem bokade vi direktflyg då vi visste att vi förmodligen skulle ha lite hemlängtan och betydligt mer packning. Direktflyg hem gick på cirka 4 timmar och kostade lite mer i jämförelse med flygresorna med byte. 

När jag och Paulina landade i Lissabon blev vi mött på flygplatsen av våra två faddrar som studerade motsvarande linje på ESTeSL. Vi ankom klockan 16 på eftermiddagen och skulle då ta oss till Caramão da Ajuda som ligger i området Belém där vi skulle bo. Vi fick väldigt bra hjälp av våra faddrar med vilka vägar vi kunde åka till att fixa tillfälliga transportkort. De följde med oss hela vägen hem för att se till att vi hittade ordentligt och att vi hade allt vi behövde.

Eftersom att vi anlände på lördag eftermiddag och hade kursstart på måndag hjälpte de oss också med vägbeskrivning till skolan, vilket underlättade mycket första skoldagen. 

På måndag när det var dags för kursstart mötte vi först upp våra faddrar som sedan visade oss till det internationella kontoret för möte med Senõr Alves och våra professorer under vår tid på ESTeSL. 

Under denna dag fick vi rundtur på skolan, information och förväntningar på kurserna vi skulle läsa samt schema. Utöver detta fick vi även tillgång till skolan datorer, bibliotek, sim-kort, kartor över Lissabon och övrig information om staden och dess sevärdigheter.

Det som hade kunnat varit en fördel ,såhär i efterhand, var att anlända några dagar innan kursstart. Vi hade mindre än två dagar på oss vilket gjorde det lite stressigt att hinna med att bekanta sig med området och staden i allmänhet. 

Vad gäller ekonomi fanns en viss skillnad om man jämför med priserna hemma i Sverige. Allt från mat till nöjen var mycket billigare än i Sverige vilket gjorde att man gott och väl klarade sig på CSN pengarna.

Det som inte skiljde sig i pris var transportkorten, som fungerar som SL-kortet gör i Stockholm. För att fixa ett transportkort måste man fylla i ett formulär med personuppgifter, boendeadress, passuppgifter samt ett foto för identifiering. Allt detta fick vi hjälp med första dagen vid välkomstmötet. Kortet kostar 12 € att köpa och därefter tillkommer kostnad för de resor man vill fylla på kortet med, vilket ligger mellan cirka 35-50 €. Då det tar en vecka för kortet att bli klart efter inlämnat formulär får man under tiden köpa engångsbiljetter för 1,40 €. Ett alternativ är också att ta taxi då priserna är betydligt lägre än hemma i Sverige. 

På båda sjukhusen vi var och gjorde våra kliniska placeringar fanns det tillgång till kafeteria där man kunde köpa lunch. Det kostade cirka 6 € för lunch med både dryck, sallad och en liten efterrätt. På skolan fanns det en skolmatsal och ett café. Att köpa mat från matsalen var betydligt billigare än från caféet och kostade cirka 3,5 €. De dagarna vi hade lektioner på skolan köpte vi därför mat från matsalen då de andra eleverna för det mest åt sin lunch där. 

Om man inte vill köpa mat varje dag så fanns det en rad olika stora matkedjor där man kan handla och göra matlådor att ta med sig. Continente var där vi mest handlade som hade lägst priser och ett väldigt stort utbud av både mat och hushållsartiklar.  

När det väl hade börjat blivit dags att titta efter boende fanns det lite olika alternativ att välja mellan. För att underlätta i val av boende frågade vi tidigare studenter som rest till Lissabon för att få lite tips samt fick tips av vår internationella koordinator. 

Slutligen bestämde vi oss för att hyra ett hus av en svensk familj strax utanför staden i stadsdelen Belém. Detta underlättade mycket gällande kontraktsskrivning och övrig kontakt då allt kunde skötas på svenska. Innan vi skrev på kontraktet hade vi även möte med hyresvärden då han var väldigt noggrann med vilka som fick hyra. Detta kändes även för oss som en trygghet då vi blev säkra på vem vi hyrde från och att det inte var någon bluff.  Huset var nyrenoverat enligt svensk standard och vi hyrde det tillsammans med två andra tjejer från Sverige. Vi hyrde varsitt rum som vi betalade 2500 kr i månaden för där TV och internet ingick. Utöver denna kostnad tillkom en depositionsavgift på 3000 kr som skulle vara inbetald senast två månader innan inflyttningsdatum, som vi sedan fick tillbaka när det var dags att flytta ut. I början av sommaren, strax efter vi flyttade ut, sålde hyresvärden huset så det finns tyvärr inte tillgängligt att hyra längre. 

Att hyra ett studentrum i staden var lite dyrare och kostade cirka 300-350 € i månaden och höll då inte samma standard. 

Trots att det området vi bodde i låg en bit bort från både skolan och sjukhusen gick det snabbt och smidigt att ta sig dit vi skulle. Det tog oss cirka 15 minuter med buss att åka från stadskärnan Marquês de Pombal. Lissabon har ett väldigt brett kommunikationssystem med både buss, spårvagn, tunnelbana och tåg. Jämfört med lokaltrafiken i Stockholm upplevdes deras transportsystem betydligt lättare att förstå sig på. Ett tips när man planerar att åka buss är att tänka på att deras uppsatta busstider är mer på ett ungefär. Det är därför bra att komma i tid till busshållplatsen då bussen antingen kan vara för tidig eller försenad. 

Undervisningen på Escola Superior de Tecnologia da Saúde de Lisboa skiljer sig i jämförelse med studierna på Karolinska. I början bestod deras program av två separata delar cardiopneumologia (kardiopneumologi) och neurofisiologia( neurofysiologi) som sedan slagits ihop till fisiologia cliníca (kliniska fysiologi) och mer motsvarar den kliniska inriktningen på Karolinska Institutet. De läser dock fyra år istället för våra motsvarande 3 år .De lägger även större vikt i de teoretiska delarna och har mindre praktik i jämförelse med våran utbildning där vi både lär oss teoretisk samt praktiskt tidigt i utbildningen.Den teoretisk kunskapen inom respektive område bygger mycket på de internationella guidlines, som vi fick riktlinjer att följa när vi skulle skriva våra patientfall. Deras skriftliga patientfall skiljde sig i både struktur och innehåll från arbetena vi skriver på Karolinska. Ett patientfall skulle motsvara cirka 10 A4 sidor och innehålla djupgående patofysiologi och medisk bakgrund. 

Studenterna som läser på ESTeSL bekostar även hela utbildningen själv, vilket också skiljer sig från skolsystemet i Sverige. Detta plus en extra avgift för varje tenta de behöver skriva om gjorde att man märkte av ett annat engagemang från studenterna. 

Trots de högre teoretiska kraven studierna krävde gick det bra på grund av de goda lärarrelationerna vi hade med våra professorer och handledare. Det märktes att de var angelägen att vi skulle lära oss så mycket som möjligt under denna tid och att de ville försäkra sig om att detta skedde på det sätt som kändes bäst för oss. Vi hade stående mailkontakt med alla professorer så vi alltid kunde kontakta dem om det uppstod frågor. Vi fick även kontinuerlig feedback så vi kunde känna oss säkra på att vi uppfyllde de krav som var förväntade av oss. På sjukhusen var våra handledare också väldigt välkomnande och bemötande. De var väldigt mån om vårt lärande och pushade oss ständigt till att utmana oss och hjälpa oss i delar vi inte förstod. 

Hygienrutinerna på sjukhusen i Lissabon följde inte samma riktlinjer som man är van vid hemma i Sverige. Därför är det noggrant att själv hålla reda på patienternas sjukdomshistoria och använda handsprit mellan varje patient. 

Då varken jag eller Paulina kunde Portugisiska förlitade vi oss på engelskan för att göra oss förstådd. Vi upplevde ganska snabbt att Portugisernas engelskakunskaper inte var som dem man är van vid i Sverige. Utöver våra handledare och professorer var det generellt svårt att kommunicera med befolkningen, speciellt när det kom till patienterna på sjukhusen. Därför fick vi snabbt försöka lära oss några välbehövliga portugisiska fraser, vilket både våra faddrar och handledare var mer än villig att hjälpa oss med. 

Skolan erbjöd även språkkurser som man anmäler sig till innan avresan vilket man får information om via mail. På grund av vår sedan ankomst i Mars missade vi kursstarten och hade därför inte möjlighet att delta i denna då för stor del i kursen redan skulle gått. 

Några speciella kulturkrockar utöver språket var inget jag upplevde. Invånarna i Lissabon är ett väldigt välkomnade och hjälpsamt folk, vilket var en av anledningarna till varför vi trivdes så bra där. De är väldigt aktiva, levnadsglada människor som lever en mer stressfri kultur med sena kvällar och mycket god mat. 

Vår lediga tid i Lissabon var inga problem att fylla med aktiviteter då det är en stad med oändliga möjligheter. Vi hade i förväg gjort en lite ”Att göra- lista” med platser vi ville besöka och några aktiviteter som vi inte ville missa. Sedan fick vi också mycket tips från både handledare och nya vänner med aktiviteter och platser vi inte fick missa under vår vistelse. Då Portugiserna älskar att äta god mat bestod många middagar av att testa nya restauranger och maträtter. Med stadens bra kommunikationsmöjligheter kunde man lätt och smidigt ta sig till alla populära sevärdigheter som låg lite utanför staden. Några platser som besöktes mer än en gång och som absolut rekommenderas att utforska är stränderna i Cascais, Sintras vackra slott och trädgårdar samt även Torre de Belém. Portugiserna lever som tidigare nämnt en mycket mer aktiv livsstil, vilket gör att träningsmöjligheter utomhus finns i de flesta parker och efter i princip alla strandpromenader. 

Detta utbyte har gett mig minnen för livet och ett nytt perspektiv på mitt framtida yrke. Det har varit ett sätt för mig att utvecklas som person både personligen och yrkesmässigt. 

Under tiden i Lissabon fick jag äran att träffa många inspirerande och duktiga Biomedicinska Analytiker som delade med sig av deras kunskap och arbetssätt. Detta kommer jag att bära med mig när jag själv får börja arbeta vilket jag tror kommer vara fördelaktigt i många situationer. 

Kraven som ställdes på oss under tiden på Escola Superior de Tecnologia da Saúde de Lisboa var teoretiskt mycket högre än hemma, men detta såg jag endast som en fördel och en möjlighet att ytterligare få bredda mina kunskaper inom respektive område. Att även fått se sjukvården i Portugal har varit en lärorik upplevelse och gett oss en bredare insikt om hur områdena neurofysiologi och lungfunktion skiljer sig från Sverige.

Utbytet till Lissabon gjorde att jag växte som person och gjorde att jag fick möjligheten att uppleva vardagen och arbetslivet ur en annan synvinkel. 

Denna upplevelse kommer jag alltid vara tacksam för och är utan tvekan det bästa beslut jag någonsin tagit!