Vårterminen 2010 åkte jag på Erasmusutbyte till Dublin och det har varit det roligaste på hela utbildningen. Det finns egentligen bara en sak och säga: Åk på Erasmusutbyte, åk till Dublin! Du kommer inte att ångra dig.

I mitten på höstterminen ska ansökan in. I ansökan ingår ett CV på engelska, ett personligt brev där du motiverar varför just du ska få åka och en meritförteckning på vad du presterat och engagerat dig i inom Odontologiska föreningen och KI. Ju mer du presterat desto högre rankas du i urvalet. Jag hade inte varit särskilt aktiv inom kåren och var därför osäker på om jag skulle söka överhuvudtaget. Men även om jag kanske inte skulle få åka till något av mina förstahandsval sökte jag ändå och hoppades på att få åka i alla fall någonstans. Jag är väldigt glad att jag sökte.

Jag blev först erbjuden att åka till Helsingfors. Innan jag hunnit fatta ett beslut om detta erbjöds jag en plats till Oslo tillsammans med en klasskompis. Jag tackade ja och ställde in mig på att åka till Norge. Tyvärr blev det strul mellan universiteten, då Oslo trodde att utbyte inte skulle bli aktuellt detta år. Denna information kom bara några dagar innan jul och jag blev väldigt besviken. Lyckligtvis hjälpte studiehandläggaren mig och ordnade platsen i Dublin.

Innan gäller det att ordna alla papper till Dublin. Du ska fylla i en skriftlig ansökan till Trinity College, bifoga kopior på passet och en engelsk utskrift från LADOK, ett intyg från KI och ta ett blodprov för att se att du har ett säkert skydd mot Hepatit B.

Resan får du boka själv och tipset är att boka så fort du vet vilka datum som gäller, då blir resan inte så dyr. Försäkring kan KI ordna genom Kammarkollegiet, men det kan vara bra att kolla upp vad som ingår i din egen reseförsäkring.

Innan vi åkte fick vi reda på att de hade speciella regler för klädsel på skolan. På kliniken har man en rock över sina egna kläder och därför ska kläderna vara propra, ”casual smart”.  Jeans och sneakers är inte tillåtna. Gärna kjol för tjejer, men inte för kort, och välpolerade skor som täcker fötterna. Killarna ska gärna ha skjorta och slips och vara välrakade. Vi var lite oroliga för klädkoden innan, men när vi kom dit insåg vi att reglerna var något godtyckliga. Så länge man inte hade blåjeans och gympaskor, när man behandlade patienter, var det mesta ok.

Åker du på Erasmusutbyte erbjuds du ett stipendium på totalt 15 000 kr. Innan resan får du 10 000 kr och när du lämnat in reserapporten får du ytterligare 5000 kr. Det är väldigt välkommet eftersom priserna på Irland ligger något över svenska priser och boendet är ganska dyrt. En " 2 bedroom apartment" i centrala Dublin kan kosta runt 1500€ per månad. Du behöver inte betala någon kåravgift, men se till att du har pengar till deposition och första hyran när du kommer dit.

Från CSN kan du ansöka om extra studiemedel för utlandsstudier. Det gäller både lån och bidrag. CSN vill ha ett intyg från ditt hemuniversitet och universitetet i utlandet innan de godkänner detta.

Boende under vistelsen är inget som värduniversitetet ordnar, utan det får man lösa själv. Vi hade fått tipset att söka på www.daft.ie  där vi hittade flera lägenheter för uthyrning. Dublin är uppdelat i flera områden (Dublin 1, Dublin 2 osv.) och staden delas upp i norr och söder av floden Liffey. Rekommendationen är att bo söder om Liffey i ett område med en jämn siffra, Vi bodde i Dublin 2, vilket är ”city centre” och innebär gångavstånd till skolan, shopping och bra pubar.

Vi som åkte ville gärna bo tillsammans. Vi hade inte lyckats få tag på något boende innan vi kom dit. De vi ringde ville inte hyra ut till personer de inte träffat. Efter två nätter på ett ganska sunkigt hostel och många telefonsamtal fick vi äntligen napp och hittade en väldigt fin lägenhet endast 10 min från skolan.  3 rum och kök för 15 000 i månaden. Först ville vi ha en "3 bedroom apartment" (4 rum och kök), men genom att två av oss delade sovrum kunde vi ta en mindre lägenhet och spara pengar.

De flesta som hyr ut lägenheter vill ha en månadshyra i deposition. Betala aldrig innan alla papper är påskrivna och ni har nyckeln i handen. De är många som försöker luras och om en lägenhet verkar för bra och billig för att vara sann, så är den förmodligen just det.

Trinity College är över 500 år gammal och har ett fint campus med stora gräsytor och gamla byggnader. Tandläkarhögskolan renoverades 1998 och är ganska fräsch, men inte lika fin och modern som KI.

Första veckan var mest introduktion av skolan och avdelningarna. Andra veckan började vi på riktigt, från kl 9-17. På schemat ingick oral medicin, oral kirurgi, akutmottagning, pedodonti, extraktionsklinik, restorativ behandling, praodbehandling, Sedation unit och PBL (problem based learning). De har inga föreläsningar utan bara PBL en gång i veckan. Måndagar hade vi sovmorgon och fredagar slutade vi 12 så att vi skulle ha möjlighet att åka bort på helgerna.

Efter 4 veckor hade alla studenter påsklov, utom vi. Vi fick istället tillbringa dessa två veckor på Sedation unit och akuten. Det var de två roligaste veckorna på hela vistelsen. Vi fick vara med på operationer och extrahera tänder, både på sederade patienter och med endast lokalbedövning. Eftersom vi var de enda studenterna på skolan just då fick vi väldigt mycket hjälp och chans att prova på saker. På skolan väljs inte patienterna ut som hemma. Vi hade vanliga friska patienter, men även patienter som kunde vara hemlösa, missbrukare, ha cancer, hepatit eller HIV med mera.

På de pass som liknar våra VUX-pass hade vi lite otur med våra inbokade patienter. Det var mycket återbud och patienter som uteblev, vilket innebar att vi inte fick göra så mycket fyllningar och dylikt. Jag hade gärna lärt mig att göra amalgamfyllningar, men tyvärr hade ingen av mina patienter de behandlingsbehoven. Protetik hade vi redan innan fått höra att vi inte fick göra då vi inte hade så mycket tid på oss.  

Ett plus med att åka till Dublin är givetvis att undervisningen är på engelska. Irland är ett tvåspråkigt land där både engelska och irländska är officiella språk. Alla skyltar är på bägge språk och alla läser båda språken i grundskolan, men engelska är det språk som talas även om vissa dialekter ibland kan vara knepiga att förstå.

I början var det förstås ovant att prata engelska med patienter och skriva daganteckningar på engelska, men det tog inte lång tid innan orden kom ganska naturligt. Tandläkarterminologin är ju någorlunda universell. De flesta var väldigt imponerade över hur bra engelska vi pratade. Irländare är väldigt trevliga och sociala och patienterna verkade tycka att det var roligt att träffa utbytesstudenter och frågade väldigt mycket om oss och om Sverige.

Skolan är över 500 år gammal och har ett fint campusområde med stora gräsytor och gamla byggnader. På campus finns både gym, tennisbanor och möjlighet till simning. 

Studenterna var väldigt välkomnande, trevliga och väldigt ambitiösa. De flesta satt kvar länge på kvällarna och pluggade. Ville man inte plugga kunde man på eftermiddagarna gå till Trinity’s pub The Pav och sitta i solen och njuta av några öl och kanske en pågående cricketmatch eller gå till någon av alla hundratals pubar runt om i stan.

Förutom att gå till olika pubar och dricka Guinness (som är ett måste om man är på Irland) försökte vi se mer av Dublin och även lämna staden och åka till bland annat västkusten, som är fantastiskt vackert med klippor som stupar i havet, och åka runt i granngrevskapen. Irland är en väldigt vacker ö med mycket trevliga och sociala människor. Att ta sig runt med buss eller tåg är relativt enkelt och jämförbart med svenska priser. Man kan på Trinity skaffa ett Student’s travel card som ger rabatt på tåg och buss.

Vi hade turen att vara där när St Patrick’s Day inföll. Då fylls staden av festglada grönklädda människor som firar med parad och mängder av öl.

Jag önskar att jag hade åkt runt mer på Irland, men 12 veckor går fortare än man tror och plötsligt var det dags att åka hem. Men det blir definitivt en resa dit igen.

Sammantaget är jag väldigt nöjd med min resa. Jag fick bo i ett för mig nytt land och lära känna nya människor. Jag är glad att jag fick möjligheten att åka till just Dublin för även om jag missade mycket hemma lärde jag mig saker som jag inte hade lärt mig om jag inte åkt.