Reserapport - KI-student
Lärosäte: Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg
Utbildningsprogram: Läkare
Utbytesprogram: Erasmus
Termin: Hösttermin 10/11

Innan avresa

Heidelberg är en av Tysklands mest kända turistmål och stoltserar med sitt gamla universitet. Hit kommer människor från resten av Tyskland och hela världen för att forska, studera eller semestra. Den som gillar långa varma höstar, cykelavstånd, studentliv och internationell universitetsmiljö har valt helt rätt.

Innan avresa är det viktigaste att:
1. Bestämma att och när man vill åka och söka en utbytesplats (de senaste åren har det funnits lediga platser även efter KI:s ansökningstid för utbytesstudier gått ut).
2. Bestämma vilka kurser man vill läsa (se rubriken studier). 
3. Kontakta internationella studiehandläggaren på KI, dennes motsvarighet i HD, samt alla inblandade studierektorer, kurssekreterare, studiesamordnare och studievägledare på KI (se rubriken Studier).
4. Beställa europeiskt sjukförsäkringskort från Försäkringskassan.
5. Se över sitt försäkrings- och vaccinationsskydd. Jag hade redan en olycksfalls- och en hemförsäkring med 90 dagars reseskydd. Alla studenter som åker på utbyte omfattas även av Student-UT-försäkringen (via Kammarkollegiet). Den försäkringen får man automatiskt av den internationella studiehandläggaren på KI. Vaccinationer behöver man inga extra om man fått alla i det svenska barnvaccinationsprogrammet samt de man får via KI i början av utbildningen.
6. Fundera på var man vill bo.
7. Prata med kurssekreterarna på kurserna här hemma, de kan ha bra material man kan ta med sig.

Ankomst och registrering

När man kommer till HD måste man skriva in sig på universitetet, vilket är en byråkratisk procedur utan like. Flera kontor måste besökas, i rätt ordning och stämplade papper tas med hit och dit. Innan man åker får man en del information hemskickad från universitetet, bl.a. en broschyr om hur man skriver in sig. Det viktigaste är dock att man har med sig sitt europeiska sjukförsäkringskort, passet, ett antal passbilder och antagningsbeskedet som också det skickats hem i förväg. Tar man med sig det och börjar med att gå till AAA-Akademisches Auslandsamt, så hjälper de till. Viktigt är dock att ha gott om tid för detta, räkna med ett par timmar, två på varandra följande vardagar.

Det är även en god idé att hälsa på den tyska motsvarigheten till KI:s internationella studiehandläggare. Då kan man kolla att allt stämmer med kurser, scheman och registrering.

Läkarstudenternas termin börjar ett par veckor före övriga studenters och den introduktionskurs för nya utbytesstudenter som erbjöds, kunde jag därför inte vara med på. Det som gås igenom på den kursen kan man utan problem ta reda på själv men det kan vara svårt att lära känna andra om man missar den och inte engagerar sig i någon förening eller så.

För utbytesstudenter inom medicin finns ett Fadderprogram där de försöker para ihop utbytesstudenterna med en tysk student med intresse för utbytesstudentens land/språk eller kultur. Ofta är det personer som tidigare varit utbytesstudenter själva och jag kan verkligen rekommendera alla att be om en fadder! De kan hjälpa till med de mest skilda saker och det är alltid bra att ha en kontakt!






Ekonomi

Mat är generellt billigare i Tyskland än i Sverige, även om HD anses dyrt med tyska mått mätt.  

Boendekostnaden beror på boendeformen. Bor man i korridor/kollektiv i "Studentenwohnheim" kommer man oftast billigt undan, jag betalade knappt 2000 SEK/mån för mitt rum. Bor man i egen lägenhet, inneboende eller i WG-"Wohngemeinschaft" blir det oftast dyrare. Speciellt uthyrningsrum centralt kan kosta minst det dubbla.

Till universitetet måste man betala en avgift på ca 600 SEK/termin för underhåll av studentmatsalarna  - "Mensa", studieservice, datorsalar mm. 

I övrigt är det kostnader om man köper något nytt till sitt boende och utgifter i samband med helgutflykter och resor som kostar extra. Jag köpte en begagnad cykel (kan vara knepigt i början av terminen men prova hemsidan Quoka, tysk motsvarighet till Blocket, samt allehanda anslagstavlor och kontakter). En studentbiljett på lokaltrafiken kostar ca 1300 SEK/termin och då får man åka i stora delar av närområdet också. Inne i stan är dock cykel bäst.

Med Erasmusstipendiet och vanliga studiemedel klarar man sig bra, kanske t.o.m. bättre än hemma, om man inte planerat in några väldigt kostsamma resor i samband med utbytet förstås.




Boende

Universitetet har en bostadsförmedling för utbytesstudenter. Information om den kommer med informationsbrevet innan man åker. Man ska dock inte förlita sig på den, då de har ett mycket begränsat antal rum! Att hitta ett själv från Sverige kan vara svårt då HD har många studenter och få bostäder, marknaden är hårdare än i Sthlm. Några tips är dock att skaffa några kontakter och be dem hålla ögon och öron öppna åt dig. Du kanske känner någon tysk utbytesstudent som varit i Sverige? Har du någon äldre-/yngrekursare som gör det? Global Friends? Kontakter är guld värt och det var faktiskt min tyska fadder som kände en tjej som hyrde ut sitt rum till mig. 

Har man ingen bostad innan man åker ska man inte misströsta. Anslagstavlor och internetsidor erbjuder en hel del, men man måste vara snabb! Kolla gärna internetsidorna "Zimmer-69" och "WG-gesucht".

Att bo i "Studentenwohnheim" - tysk studentkorridor/kollektiv eller WG (Wohngemeinschaft - man delar en vanlig lägenhet med en eller flera andra studenter) kan vara ett väldigt trevligt sätt att lära känna några tyska studenter, dessutom behöver man inte skaffa köksutrustning och kan ofta få låna allt möjligt av vänliga grannar. Det kan jag varmt rekommendera!

Studier allmänt

I Tyskland är läkarutbildningen sex år och man blir legitimerad direkt efter examen. Efter det prekliniska stadiet skriver studenterna en stor nationell tenta som är allmänt känd som "Physikum" och i slutet av utbildningen kommer den stora sluttentamen. Sista året innan sluttentan är ett praktiskt år -PJ (Praktisches Jahr) där studenterna praktiserar tre månader inom internmedicin, tre månader inom kirurgi och tre månader inom valfritt område. Sluttentamen är liksom Physikum nationell och studieinriktningen under de kliniska kurserna går ut mycket på att förbereda sig för sluttentan. Nästan alla tentor, inklusive sluttentan, är av multiple choice-typ och oftast mycket korta. Tentorna efter varje kurs innehåller ofta många (eller ibland bara) frågor från tidigare sluttentor och flera av mina tyska kursare lärde sig därför svaren för de senaste femton årens sluttentor utantill. 

Läkarutbildningen i HD gjordes om för ett par år sedan och den nya studieplanen kallas HeiCuMed. Den är med tyska mått mätt, väldigt kliniskt orienterad och under de kliniska terminerna läses kurserna i "moduler" om vardera fyra veckor. Fördelen med modulsystemet är att många kurser ges upp till fyra gånger varje termin och det är enkelt att kombinera kurser som inte ligger på samma termin på KI respektive Ruprecht-Karls Universität och man kan läsa kurserna i valfri ordning. Nackdelen är att klassen delvis varierar från kurs till kurs.

Alla lärare skall tilltalas med titel om de inte sagt något annat och man gör säkrast i att komma ihåg vem som kallas "Sie" och vem som kallas "Du". Speciellt äldre lärare och Professorer är det viktigt att vara artig mot. Både sjukvårdssystemet och utbildningen är mycket mer hierarkisk än i Sverige och schemat på mottagningar är ofta mycket pressat. Att hinna med 16-17 patienter på en förmiddag är inte ovanligt och underläkarna är hårt hållna av överläkarna. Studenterna har mycket mindre patientkontakt än i Sverige och man får inte göra lika mycket. På nästan alla avdelningar och mottagningar finns PJ-studenter som ofta får göra det läkarna inte vill göra - beställa journalkopior, skriva anteckningar, ta blodprover och sätta pvk (för det får sjuksköterskorna inte göra i Tyskland). Det som är bra med den hierarkiska strukturen är att det är väldigt tydligt vem som får och förväntas göra vad och äldre kollegor undervisar yngre.

Åker man till HD får man vara beredd på att studenternas detaljkunskaper är högre än hemma och att de kliniska placeringarna är korta och inte erbjuder lika mycket eget praktiserande. 


Kurser under utbytet

Kurser motsvarande termin 9 på KI
HNO - Hals-, Nasen-, Ohrenheilkunde
Önh-kursen var två veckor lång och läses i samma modul som ögonkursen. Föreläsningarna är av blandad kvalitet men obligatoriska. Under kursen finns några seminarier, tvåtimmarsplaceringar på avdelning, mottagning och operation, genomgång av undersökningsteknik och ett OSCE, allt är obligatoriskt och kräver underskrift på en blankett som ska lämnas på tentadagen. OSCE består av tre stationer, en med undersökningsteknik, en där man ska göra en fallpresentation som man förbereder med Powerpoint och en där man blir muntligt förhörd av en professor. Generellt täcker kursen ganska väl den svenska kursen även om man inte får undersöka så många patienter själv. Ett tips är dock att under mottagningsplaceringar hitta en duktig och trevlig underläkare som man kan få gå ett eller ett par extrapass med. Många av de yngre läkarna är väldigt trevliga och undervisningsvilliga och de tyska studenterna smiter ofta från de redan korta placeringarna för att gå hem och lära sig gamla tentafrågor så vill man vara på mottagning så är man alltid välkommen.

Augenheilkunde
Ögonkursen var även den två veckor men föreläsningarna sträckte sig även över de två önh-veckorna. Även här var alla moment obligatoriska och för att slippa gå på alla föreläsningar (som började 07.30 varje morgon) så skrev många tyska studenter under listorna åt varandra. Professorn som är kursledare på ögonkursen är väldigt mån om sina studenter och gör tydligt vad som är viktigt att minnas inför kommande yrkesliv och tentan. Även här överensstämmer kursen ganska bra med den på KI.

Tentor
Jag skrev med i de tyska tentorna eftersom jag ville se hur de var. Nu spelar det ingen roll om man klarar dem (eller skriver dem överhuvudtaget) eftersom man ändå måste skriva den integrerade T9-tentan hemma. Vill man gärna klara de tyska tentorna så måste man be en kursare om gamla tentor och höra sig för om hur tentan är uppbyggd för det är inte som hemma!

Önh-tentan,
bestod av tjugo Multiple choice-frågor som skulle besvaras inom 30 minuter. De delades ut på papper och var enligt en kursare alla tagna från tidigare sluttentor även om en del frågor var så gamla som från 80-talet.

Ögontentan, 
var jättesvår för utbytesstudenterna att klara då man fick ett papper med en tipsrad på. De tjugo multiple choice-frågorna med svarsalternativ från A till E stod skrivna i en Powerpointpresentation där varje fråga visades i exakt nittio sekunder. Vissa frågor var väldigt långa och slutade med: vilket av nedanstående är INTE sant? Sedan radades fem-sex olika scenarier upp och svarsalternativen kunde vara kombinationer av en eller flera av scenarierna. Av de sex utbytesstudenter som inte hade tyska som modersmål blev tre underkända, två fick lägsta betyget och en klarade något medelmåttigt.

Mitt råd är att skriva tentorna för att se hur de tyska studenterna har det, men att inte bry sig så mycket om resultatet och istället satsa på den svenska tentan. Att lära sig femton års detaljinriktade multiple choicefrågor kommer inte hjälpa en att klara tentan hemma.

Studieråd
1. Kolla innan du åker med kurssekreterarna hemma om du kan få med dig visst material. T.ex. delar ögonkursen ut två väldigt bra små böcker för rockfickan och även önh har en bra liten bok som de får via något läkemedelsbolag. 2. Är du bra på tyska så ta inte med några andra böcker, universitetsbiblioteket har klassuppsättningar av rekommenderad tysk litteratur (men nästan inget på engelska).
3. Även om det är mindre schemalagt räkna med nästan lika mycket studietid. De har högre krav på detaljkunskap än hemma och är du inte världsbäst på tyska är det mer att läsa på efter föreläsningar och tar längre tid att läsa.
4. Ta med egen rock om du inte vill köpa på plats, studenter får bara operationskläder på sjukhuset.
5. Glöm inte att ha kul också!

Språk och kultur

Har man läst tyska i skolan så räcker det långt men man bör vara beredd på att det är tufft i början. En god idé är att åka ner ett tag innan kurserna börjar, gå en kurs eller vara kontaktperson till en tysk utbytesstudent i Stockholm innan man åker. Varje termin ges tyskakurser för utbytesstudenter i Heidelberg. Det finns kvällskurser och en intensivkurs som tyvärr passar dåligt för läkarstudenter eftersom deras kurser börjar före alla andras.

För min del var det nästan tio år sedan jag läste tyska och jag fräschade upp kunskaperna genom att åka på två månadslånga utbyten till Tyskland, med IFMSA innan jag åkte. Det kan jag varmt rekommendera eftersom man då får se fler delar av landet samtidigt som man lär sig en hel del medicinska ord och får insikt i sjukvårdssystemet redan innan man åker på sitt Erasmusutbyte.

Fritid och sociala aktivteter

Heidelberg är präglad av sitt gamla universitet och det finns massor av aktiviteter och föreningar för studenter. Är man sportintresserad så har "Hochschulsport" alltifrån fotboll och friidrott till improvisationsdans, rodd och fäktning. Det mesta är helt gratis och kräver ingen anmälan. 
Det ordnas fester både för medicinerasmusstudenter och för Erasmusstudenter från alla ämnen. Utöver det finns nästan alltid hemmafester i korridorer och WG.
Vill man se sig om i Tyskland så ordnar AAA väldigt prisvärda och trevliga helgutflykter till andra städer, för Erasmusstudenter. Det uppskattade jag mycket och kan varmt rekommendera!

Sammanfattning

När jag åkte var planen att förutom ögon- och önh-kurserna, läsa neurologi och göra en praktik inom psykiatri. Tyvärr blev jag sjuk och låg på sjukhus i flera vekor innan jag blev tvungen att avbryta mitt utbyte och åka hem. Trots det inträffade så är jag glad att jag kom iväg. Det var intressant att se hur utbildningen ser ut i ett annat land, bra att fräscha upp språkkunskaperna, roligt att få ta mer ansvar för att få ihop mina poäng och obligatoriska moment och framförallt så lärde jag känna fina människor och lärde mig mer om mig själv, världen och sjukvården. Det här är absolut något som bidragit till min personliga utveckling och som jag varmt rekommenderar andra! Håll dock reda på det europeiska sjukvårdskortet och försäkringskortet från Kammarkollegiet och framförallt, ha kul!