Reserapport - KI-student
Genit ervan!
Lärosäte: Hogeschool van Amsterdam
Utbildningsprogram: Sjuksköterska
Utbytesprogram: Erasmus
Termin: Hösttermin 10/11

Innan avresa

Första dagen på sjuksköterskeutbildningen fick jag en folder med information om utbytesstudier och började redan då fundera över när och vart jag ville åka. Jag bestämde mig för att åka på utbyte i termin 6. Anledningarna till att jag ville åka på programmets sista termin var flera. Den starkaste anledningen var att jag ville ha med mig så mycket kunskap som möjligt om sjuksköterskeyrkets innehåll både teoretiskt och praktiskt.

När jag funderade över vart jag ville åka var mina önskemål följande, att lära mig sjukskötersketermer på engelska, möjlighet till teoretiska studier och klinisk praktik, att bo i en storstad samt att vara borta ca tre månader. Min första tanke var att åka till ett engelsktalande land men eftersom holländarna är kända för sina goda engelska kunskaper och eftersom Hoogeschool van Amsterdam erbjöd teoretiska kurser i kombination med klinisk praktik så bestämde jag mig för att åka till huvudstaden Amsterdam. Ett val jag är mycket glad över idag!

Inför utbytet läste jag gamla reserapporter och pratade med den internationella studenthandläggaren. Hon och SINKs dåvarande ordförande var ovärderlig i kontakterna med utbytesuniversitetet. Av den internationella studenthandläggaren fick jag reda på att en annan tjej från KI också valt Amsterdam så vi träffades och hjälptes åt med förberedelserna. Att träffas prata ihop sig och dela på förberedelserna kan jag starkt rekommendera. Det är mycket som ska fixas och det kan vara skönt att ha någon att bolla ideér med.

Angående intyg och ansökningar m.m. så blev jag stressad över att inte ha koll på läget. Jag trodde att allt var klart och ordnat i och med att jag blev antagen och godkänd av SINK. Det visade sig att det bara var början. Internationella studenthandläggaren lugnade mig med att allt skulle ordna sig men jag jagade upp mig ändå. Först var det strul med mitt learning agreement och vilket antal poäng jag skulle läsa. Å ena sidan hävdade KI att jag inte fick läsa fler poäng än vad som ingick i programmet på hemmaplan samt att jag var tvungen att läsa hela organisation och ledarskapskursen vid KI.  Å andra sidan krävdes minst 12 v heltidsstudier för ERASMUS-utbytet och dessutom hade utbytesuniversitetet åsikter om att vi inte fick läsa för få teoretiska poäng hos dem för att få delta i Global Nursing programmet. För min del löste jag det genom att läsa några fler poäng i Nederländerna än vad jag skulle enligt KI, poäng som inte tillgodoräknades programmet samt att jag fick påbörja inlämningsuppgifter till ledarskapskursen på KI medan jag var kvar i Amsterdam. Mitt tips är att vara flexibel och att ta kontakt med kursansvariga lärare till alla kurser i Sverige så fort som möjligt. Angående MRSA prover så tog jag dem via studenthälsan innan jag åkte. Men sjukhuset jag var på godtog inte de svenska MRSA proverna så jag fick lämna nya men mitt tips är ändå att ta proverna hemma också för det kan vara olika rutiner på olika ställen.

Vad gäller de teoretiska kurserna på Hoogeshool van Amsterdam, så var det otydligt och oklart från början men allt löste sig i slutändan på plats. Får du problem inför eller under utbytet så se till att ta hjälp av KIs internationella studenthandläggare. Och se till att ha lite is i magen, så länge KI har godkänt ditt Learning Agreement och utbytesuniversitetet har godkänt din ansökan så ordnar sig frågor om praktikplats och detaljer kring de teoretiska kurserna på plats.

Ankomst och registrering

Varken jag eller min svenska studiekamrat hade varit i Amsterdam eller Nederländerna tidigare så vi bestämde oss för att åka dit en vecka innan kurserna och praktiken skulle börja, tanken var att vi skulle utforska staden och att lära oss hitta i vårt närområde innan studierna skulle dra igång. Något jag varmt rekommenderar.

ISN Introvecka

Via utbytesuniversitetet fick vi inbjudan till ISN (International Student Network)s introduktionsvecka för utbytesstudenter. ISN samordnar introduktionen för utbytesstudenter vid alla Amsterdams universitet och vår utbytesskola Hoogeshool van Amsterdam (Hva) stod för kostnaden för programmet. Första dagen på Introduktionsveckan fick vi massor med användbar information, kartor, resekort för lokaltrafiken, SIM-kort till mobilen och diverse olika erbjudanden och en jättebra informationsbok på engelska speciellt framtagen för utbytesstudenter. Dessutom blev vi indelade i grupper som vi sedan var med under hela introduktionsveckan. Jag och min svenska studiekamrat hamnade i olika grupper vilket var bra för på det viset lärde vi känna fler personer. Programmet under introveckan var varierat och mycket bra!

 

Med gruppen fick vi bl.a. besöka ett museum, gå en rundvandring i Amsterdam, åka en båttur på kanalerna, besöka Amsterdams Zoo samt delta i olika aktiviteter under en idrottsdag. På kvällarna anordnades karaoke, klubbar, pubkvällar och liknande för alla grupper. Jag och min svenska studiekamrat deltog i allt men man kan själv välja vilka aktiviteter man vill vara med på och inte. Programmet och aktiviteterna var genomtänkta och välorganiserade och det fanns inga tvång, inga förnedringslekar, ingen hets runt att dricka alkohol (även om de flesta gjorde det på kvällstid) eller liknande under introduktionen vilket jag tycker var väldigt bra.

 

De flesta andra utbytesstudenter skulle läsa på Universiteit van Amsterdam (Uva) och var i 20-årsåldern. Som sjuksköterskestudenter på HvA och i 30 årsåldern var min studiekamrat och jag de udda fåglarna i våra grupper. Det fanns äldre studenter som gick på olika masterprogram och gör man ingen grej av det själv så spelar åldern inte så stor roll. Vi var alla utbytesstudenter i en ny stad d.v.s. i samma situation. Jag träffade bl.a. ekonomi-, sociologi-, arkeologistudenter från olika håll i Europa som jag aldrig skulle ha träffat om jag inte deltagit i ISN veckan. Några av dem fortsatte jag att umgås med under hela ERASMUS-perioden och av dem har jag fortfarande kontakt med ett par stycken. Vill du se Amsterdam, få nya kompisar och eller ha kul så se till att vara med på Introduktionsveckan!

När du bestämt dig för att åka är det bara att registrera dig hos ISN. Mailadressen är:
http://isn-amsterdam.nl/
De finns även på facebook, via dem kommer du att bli inbjuden till studieresor, pub-kvällar och fester.

Introduktion på HvA och AmC

Introduktionen på HvA var det något sämre med. Första dagen fick vi träffa den internationella studievägledaren som inte kunde svara på särskilt många frågor. Hon visade oss runt och gav oss några papper. Det mesta fick vi ta reda på själva, eller genom de holländska studenterna. Introduktionen till praktiken på Akademisch Medisch Center (AmC) var mycket bra. Min teoretiska handledare från HvA följde med mig till avdelningen och presenterade mig för min kliniska handledare eller coach som de kallas där. Hon hjälpte mig med nya MRSA prover, arbetskläder, visade mig runt på huset o.s.v. Om du ska göra praktik på AmC så se till att fota dig, ansöka om passerkort (badge) för att komma in på sjukhuset redan under introdagen. Efter fotografering tar det minst 10 arbetsdagar innan du får ditt kort! Och se till så att din handledare skiver att du ska vara på sjukhuset i minst 3 månader (även om du ska vara där kortare) för det är minimitiden för att få passerkortet. Du kan klara dig utan kortet men det är bra att ha för att få tillgång till cykelförråden, plus att det ger ett seriösare intryck gentemot patienterna och övrig personal.

Övriga registreringar och byråkrati

Vi kom till Amsterdam samtidigt som en massa andra internationella studenter och i samband med att vi fick nycklarna till vår bostad blev vi uppmanade att registrera oss som boende i Amsterdam. Stannar man bara tre månader är det egentligen inte nödvändigt men vi gjorde det ändå. Vill du öppna ett bankkonto, blir du sjuk eller behöver du göra en polisanmälan så förenklar det alla processer. Men förbered dig på köande och se till att ha kopior på ditt pass med dig!

Överlag så upplever jag Nederländerna som mycket byråkratiskt, det ska fyllas i formulär och ansökas om både det ena och det andra. Men kanske är det lika för utbytesstudenter i Sverige?!

Jag och delar av min ISN grupp inför stadsvandringen som var endel av introveckan

Ekonomi

Att bo och leva i Amsterdam är ungefär lika dyrt som att bo och leva i Stockholm. Matkostnaderna lite billigare, boende och transporter något dyrare. Men eftersom du varken vill eller kan ta med dig allt du äger och har så kommer du bli tvungen att köpa mer saker än du skulle gjort om du bott hemma vilket ökar dina utgifter! Sen kommer du troligtvis vilja resa runt och uppleva Amsterdam med omnejd och det kostar pengar. Har du inte en årslön på banken så rekommenderar jag dig att följa dessa steg:

Steg 1 sök pengar!
När du ansöker om utbytesstudier i EU som är minst 12 v så sköter KI ansökan och förmedling av ERASMUS bidraget. Bidraget var på 10000 kr Ht 2011. KI betalade ut summan redan innan jag åkte vilket var väldigt bra eftersom jag var tvungen att förskottsbetala hela terminshyran på ca 12000 kr ungefär redan i juli månad. Ett annat tips är att söka Vårdförbundets resebidrag på 3000 kr (ansökan senast den 15e april och 15 oktober 2010). För att få bidraget krävs studerandemedlemskap och en kortare ansökan. Titta på deras hemsida för mer information. Sen finns det säkert en uppsjö med olika bidrag att söka men jag nöjde mig med dessa.

Steg 2 minimera kostnaderna på hemmaplan
Jag hyrde ut min lägenhet i Stockholm i andrahand. En kompis kompis var utbytesstudent i Sverige från Spanien och blev överlycklig över att få hyra min möblerade studentlägenhet vilket nollade mina utgifter på hemmaplan.

Steg 3 fundera över möjligheten med och behovet av extralån från CSN - innan du åker!
Jag ansökte inte om extralånet innan jag åkte vilket jag ångrade på plats. Något jag inte rekommenderar! Funderar du på att ansöka om extra lån? Gör det innan du åker! Om du ångrar dig och vill ansöka om mer pengar i efterhand så tänk på att du bara kan ansöka om extralån 4 v retroaktivt samt att CSN ser din ansökan om extralån som ett helt nytt ärende och drar  automatiskt in ditt gamla studiebidrag/lån utan att informera dig om saken! Detta hände både mig och min resekamrat. Utredningstiden varade ca 3 veckor och som tur var hade vi sparpengar vi kunde använda oss av i väntan på det nya lånet.

Steg 4
Gör en budget, leta upp billiga mataffärer, ta med mat till skolan och praktikplatsen.
När det gäller affärer så är Albert Hein och Super de Boes dyrast men med bäst kvalité. Lidel och C1000 är billigast med sämst kvalité. Dirk har okej priser priser med bra kvalité.

Övrigt

I Nederländerna funkar inte VISA kort särskilt bra. Räkna inte med att kunna köpa tågbiljetter, mat och kläder med VISA kortet. Det funkar i uttagsautomater men i få affärer. Däremot tar de Mastercard och så har de egna s.k. chipknit kort som du kan skaffa med hjälp av ett holländskt bankkonto. På Hogeschool van Amsterdam krävdes egentligen ett Chipknitkort för att kunna köpa kaffe och lunch men skolan anordnade några speciella kort man kunde köpa för 10 Euro, de funkade även för kopiering och liknande. En annan sak som kostar pengar är att tvätta och torktumla kläder. Där vi bodde fanns en gemensam tvättstuga och varje tvättmaskin och omgång i torktumlaren kostade ca 30 kr st.
Min resekamrat Lena efter vårt första besök i den lokala matbutiken

Boende

Ett annat tips är att ordna bostad innan du åker. Redan i början av sommaren fick vi information om hur vi skulle skaffa bostad av den internationella vägledaren på Hoogeshool van Amsterdam. Jag och min studiekamrat bestämde oss för att bo ihop och vi ordnade bostad redan i mitten av sommaren. Det är svårare att få bostad i Amsterdam än i Stockholm och att vänta tills man är på plats är inte att rekommendera. Vi ordnade bostad via hyresvärden Duwo eftersom utbytesuniversitetet hade ett samarbete med dem. Det kan vara bra att kolla upp de olika studentbostadsförmedlingarna för att få mer alternativ. Duwos bostäder för internationella studenter ligger överlag i Amsterdams utkanter medan De Key hade fler boendealternativ i de centrala delarna av Amsterdam. Det som var bra med Duwo var att man som hyresgäst fick ett kökspaket med kastruller, tallrikar och övrig köksutrustning, samt lakan och små handdukar.

Webbadress till Duwo:
http://www.duwo.nl

Webbadress till de Key:
http://www.dekey.nl

Vi bodde i ett studentområde som heter Uilenstede som låg i södra delarna av Amsterdam eller egentligen i en annan stad som heter Amstelveen. Det tog oss ca 35 minuter att cykla in till de centrala delarna av Amsterdam och 40 min att cykla till HvA och AmC. Cykelvägen till skolan och praktiken gick till stora delar längs med floden Amstel. Att se kor, hästar, får, floden, roddbåtar, ängar och joggande människor var inget jag hade förväntat mig. Men det var fantastiskt vackert!
Fördelar med att bo i Uilenstede var förutom cykelvägarna att det fanns en stor och fräsch träningsanläggning i området, det var nära till billiga affärer och det var många andra utbytesstudenter i området. Spårvagnarna och pendeltågen gick även de utanför men de tog längre tid att åka med dem än att cykla.
Utsikt från vår bostad i studentområdet Uilenstede

Studier allmänt

Den holländska sjuksköterskeutbildningen


Sjuksköterskeutbildningen i Holland är 4 år och de flesta studenter börjar studera direkt efter deras motsvarighet till vårt gymnasium. I praktiken innebär det att de flesta studenter är i 20 årsåldern, men undantag finns. Det finns olika vägar att läsa sjuksköterskeutbildningen på. En är mer praktiskt inriktad och en annan mer teoretisk. Den praktiska utbildningen har mer klinisk studietid. Skillnaden innebär att studenterna som färdiga sjuksköterskor hamnar på olika kompetensnivåer och att de då får utföra olika arbetsmoment. Den svenska motsvarigheten till undersköterska kallas nivå två sjuksköterska och legitimerade sjuksköterskor kallas nivå tre, fyra eller fem beroende på utbildningsnivå och reell kompetens.

Utbildningen utgår i stor utsträckning från studenterna själva som får formulera egna lärandemål både teoretiska och praktiska. Kontakten och relationen mellan lärare och eleverna upplevde jag som informell och relativt lik den i Sverige. Men jag upplevde Hoogeschool van Amsterdam mer som en gymnasieskola än som ett universitet, både skolans fysiska utformning och stämningen på skolan.

Den kliniska delen av utbildningen upplevde jag som mer integrerad med den teoretiska jämfört med hur vi har haft det på KI. Studenternas studiedagar var under praktikperioden förlagda på avdelningarna där de gjorde sin praktik. Dessutom hölls föreläsningar av studenter och forskande personal på avdelningen varje onsdag. Resultat från nya studier integrerades praktiskt eftersom de ofta resulterade i förändringar i avdelningens rutiner. Varje student hade en till tre kliniska coacher (handledare) som följde deras utveckling. Inför varje praktikperiod gör studenterna egna inlärningsplaner practice placement learning plan (PPLP).

De holländska studenterna har längre praktikperioder än oss och mer praktik på sin utbildning. Kunskapskraven upplevde jag som höga, studenterna tränades i att kunna motivera ställningstaganden och åsikter samt att ha stöd för dem i aktuell forskning. Detta upplevde jag i hög grad ute på min praktikplats.

 
Hogeschool van Amsterdam:

http://www.hva.nl
http://www.international.hva.nl
Min arbetsgrupp med den färdiga och godkända slutrapporten!

Kurser under utbytet

Kurser motsvarande termin 6 på KI

Jag skulle läst Geriatrik samt Geriatrisk omvårdnad i Sverige. HvA kunde inte ordna någon praktikplats på en geriatrisk avdelning men jag fick utforma egna kursmål utifrån kursmålen på Geriatrik och Geriatrisk omvårdnad. Min ambition var att under praktiken fokusera på de äldre patienterna på avdelningen. Det visade sig vara svårt eftersom många av de äldre hade svårt att komunicera på engelska. Men alla äldre engelskspråkiga patienter blev "mina" och så fick jag ibland ta hand om omvårdnad även för yngre patienter. Dessutom gjorde jag studiebesök hos en geriatrisk specialistsjuksköterska som jobbade som konsult på sjukhuset. Med henne besökte jag olika avdelningar och genom en intervju fick jag i grova drag reda på hur äldreomsorg och geriatrisk vård fungerar i Nederländerna.

 

Under utbytet varvades teorin och praktiken. Men de hängde inte alls ihop. De teoretiska kurserna var främst inriktade på sjukvård i fattiga länder medan praktiken var på en gastroavdelning på ett modernt sjukhus. Vi hade teori alla måndagar och tisdagar och grupparbeten och självstudier på fredagar. Nackdelen med blandningen av teori och praktik var att det var svårt att hitta tider till grupparbeten. De holländska studenterna hade ingen praktik alls under perioden och de läste alla teoretiska kurser som erbjöds inom Global Nursing vilket gjorde att de ofta var upptagna när vi internationella utbytesstudenter var lediga och vice versa. Fördelen var att de var skönt att få en blandning mellan skola och sjukhus.

Teoretiska kurser inom Global Nursing-programmet

Inom Global Nursing fanns ett flertal olika delkurser att välja mellan. Det var svårt att få information om kurserna innan ankomsten och de första dagarna blev stressiga eftersom alla utbytesstudenter var tvungna att välja vilka kurser som skulle läsas, utan djupare information om dem. Vi var ca 20 studenter i gruppen, varav hälften holländska som skulle åka utomlands senare och hälften utbytesstudenter som gjorde sitt utbyte i Amsterdam. Det var obligatoriskt att delta i projektarbetet om HIV/AIDS prevention och förutom den kursen valde jag delkurserna Critical Reasoning och den praktiska kursen Nursing Skills.

Projektarbetet om HIV/AIDS prevention i Botswana

Vi var totalt åtta studenter i projektgruppen, hälften utbytesstudenter och hälften holländska studenter. Det första vi skulle göra var att utforma en projektplan innehållande kriterier som vi sedan skulle bedömas utifrån. Jag är van med tydliga målformuleringar och instruktioner från Karolinska. Här skulle vi i gruppen själva bestämma mål, arbetssätt och innehåll samtidigt som vi skulle lära känna varandra, lära oss hitta på skolan och utföra ett arbete. En av lärarna på skolan handledde oss. Projektarbetet handlade om HIV och AIDS prevention och visst lärde jag mig en del om det samt om landet Botswana men främst handlade arbetet om att arbeta i grupp med människor från olika kulturer.

 

Det som var bra var att vi lärde känna varandra i gruppen, vi fick träna oss på att ifrågasätta, argumentera och kompromissa på engelska. Mindre bra med otydliga instruktioner och förväntningar vilket skapade en stor stress. Jag har lärt mig att omvärdera och ifrågasätta de arbetssätt jag är van vid, samt insett att det nästan alltid finns flera sätt att göra rätt på.

Critical Reasoning

Kursen var uppdelad på åtta seminarietillfällen. Inför varje tillfälle fick vi ett patientfall som vi skulle läsa in oss på. Vi träffades i grupper och analyserade fallen och ställde omvårdnadsdiagnoser och omvårdnasmål utifrån en särskilt arbetssätt. Till de första tillfällena skulle vi använda oss av NANDA (North American Nursing Diagnosis Association) och Marjory Gordons functional health patterns. Därefter fick vi själva välja vilken teoretiker eller vilken teori vi ville utgå ifrån när vi ställde diagnoser men vår grupp valde att använda NANDA genom hela kursen.

 

Det som var bra var att träna på att tänka kritiskt i relation till kliniska situationer, samt att argumentera sin sak inför andra på engelska. Läraren var engelskspråkig i grunden och mycket engagerad i ämnet vilket gjorde kursen extra intressant. Det var också intressant och lärorikt att få lära sig omvårdnads analyser, diagnoser och mål utifrån NANDA. Mindre bra, inget! Jag har lärt mig att tänka kritiskt, ifrågasätta och argumentera för omvårdnadsdiagnoser på engelska. En annan lärdom är att VIPS är bra men inte den enda modellen man kan arbeta utifrån!

Nursing Skills

Kursen var egentligen uppdelad i två delar. Nursing Skills 1 och Nursing Skills 2 och tanken var att de skulle läsas ihop. Men läraren gjorde en speciallösning för mig och den andra studenten från KI. Kursupplägget var föreläsningar och seminariediskussioner. Kursen handlade om sjuksköterskans arbete när tekniska resurser inte finns och den handlade också om vanliga sjukdomar i fattiga länder såsom diarré, Malaria och undernäring.  Examinationen bestod av två delar, en hemtenta och en salstenta.

 

Det var bra att reflektera över hur en sjuksköterska arbetar utan all utrustning vi är vana att förlita oss på i västvärlden. Det dåliga var att kursen var så kort och att tentamen var så omfattande för en så kort kurs. Jag har lärt mig vilka symtom jag ska leta efter i de fall jag helt saknar utrustning och tillgång till blodprover.

VFU Klinisk placering på kirurgiavdelning G6Noord på sjukhuset AmC

Sjuksköterskeuppgifterna är ungefär desamma i Nederländerna som i Sverige. Självklart skiljer det sig mellan städer, sjukhus och avdelningar precis som här men mycket är fortfarande detsamma. Min avdelning var en kirurgiavdelning och de vanligaste operationerna var borttagande av olika delar av tarmarna samt skapande av stomier, olika former av kirurgiska ingrepp relaterade till pankreatit, samt en operation där matstrupen opereras bort och ersätts av en konstgjord matstrupe som tillverkas av magsäcken. Jag följde med en av de patienter jag skötte om till en sådan matstrupsoperation. Mina arbetsuppgifter gick främst ut på läkemedelsadministrering, basal omvårdnad, mobilisering och smärtlindring av nyopererade patienter, förberedelser inför operation, vätskeregistrering, mätning av vital parametrar, intagningssamtal, utskrivningssamtal, info och rapporter till anhöriga och hemtjänstpersonal.

 

Skillnaderna som jag upplevde dem var att arbetsuppgifterna var mer specialiserade, det var biomedicinska analytiker eller läkarkandidater som tog blodprover, dietister som räknade kalorier, sjukgymnaster som planerade mobiliseringen etc. Dessutom fanns det fanns färre undersköterskor så sjuksköterskorna utförde mer basal omvårdnad än vad jag är van vid hemifrån. Att göra praktik på AmC var till att börja med varken enkelt socialt eller praktiskt. Engelskakunskaperna i personalen inte på den nivå jag hade förväntat mig. Många kände sig obekväma med att prata engelska med mig inför sina kollegor av rädsla för att uttrycka sig fel. Att prata engelska blev dessutom en extra ansträngning för dem eftersom engelska inte är deras första språk så att kommunicera med varandra på holländska enklare och naturligare.

 

Den första veckan var hemsk. Jag kände mig som en utomjording i en Holländsk bubbla, jag upplevde det som att ingen pratade med mig och att jag var helt ensam och utelämnad. Jag hade förväntat mig att bli mer omhändertagen av mina holländska sjuksköterskekollegor. Men jag bestämde mig för att själv prata med kollegorna och ”tvinga” dem att prata med mig. Ju längre tiden gick desto lättare blev det dels för att jag förstod mer av holländskan och dels för att de andra pratade mer och mer med mig på engelska. Upplevelsen av att inte förstå förstaspråket är något jag förhoppningsvis kommer att bära med mig för alltid. Den har gett mig en större förståelse för alla patienter och kollegor som inte har Svenska som modersmål!

 

Jag ville behandlas och bli bedömd som de Holländska studenterna men min handledare hade inga förväntningar och ställde inga krav på mig alls, vilket jag tyckte var konstigt. Efter hand fick jag veta att anledningen var att de haft dåliga erfarenheter av tidigare utbytesstudenter. Men allteftersom tiden gick förstod min handledare att jag var seriös och att jag ville lära mig saker och då fick jag också större ansvar. I början fick jag bara gå bredvid mina coacher samt hjälpa till med bäddning och städ. Men i slutet hade jag hand om ca fyra patienter själv. På AmC skrivs all journaltext för hand på papper vilket kändes gammalmodigt för mig. Jag fick skriva journal samt föredra och överrapportera mina patienter på engelska.

 

Jag och min huvudcoach bestämde tillsammans att jag efter varje vecka skulle skicka in en skriftlig veckorapport till min handledare där jag beskrev hur jag jobbat med mina mål under veckan som varit samt berätta vilka mål jag skulle jobba på den kommande veckan och hur jag skulle uppnå dem. Förutom veckorapporterna fick jag fylla i feedbackformulär tillsammans med mina olika dagliga coacher. I dem beskrev jag en händelse eller situation som relaterade till mina läromål i min PPLP. Det skulle vara en situation som jag kände mig missnöjd, nöjd eller fundersam i kring. Sedan fick jag reflektera och skriva ned mina tankar kring varför det blev som det blev samt vad jag skulle kunna göra annorlunda nästa gång. Därefter lämnade jag mitt formulär till min handledare som skrev en kommentar.

 

De nederländska studenterna hade en till två handledare som följde deras utveckling och studenterna fyllde i feedbackformulären veckovis. Genom det arbetssättet lärde jag mig att själv reflektera över olika händelser och tänka på förbättringsåtgärder. Mitt kliniska ordförråd på engelska är inte så stort som jag hoppats på innan jag åkte men däremot har jag tränat mig på att kommunicera vård och omvårdnad på engelska vilket är nog så viktigt!

Två sjuksköterskor kontrollerar att pappersjournalerna stämmer inför överrapporteringen till eftermiddagsskiftet

Språk och kultur

Språk

Nederländerna är som Sverige när det kommer till engelskan. Du klarar dig på engelska. Majoriteten av befolkningen förstår engelska och många vill prata engelska för att de tycker att det är kul. Men vill du skaffa dig några enkla pluspoäng, vill du kunna säga hej till dina patienter och försöka hänga med i snacket på din avdelning så rekommenderar jag att du lär dig hälsnings- och några av de vanligaste konversationsfraserna på Holländska. Är du motiverad och intresserad finns det språkkurser att låna gratis via bibliotek och på internet.
 
Via den internationella studievägledaren på HvA fick jag en inbjudan till en holländsk språkkurs. HvA studenter från olika program samlades 1gg/vecka för att lära sig holländska -gratis! Jag fick informationen om kursen lite sent och hoppade in på lektion 3, så är du intresserad så se till att fråga internationella studievägledaren på HvA om kursen redan första veckan.

G utallas som ett hårt shchhhhhhh, v som f och i övrigt låter språket som en blandning av danska, tyska och engelska.

Några ord och fraser:

Hej = Hoi
Hej då = Doei
Hur mår du? = Hoe gaat het vandaag?
Bra = Goede
Dåligt = Slecht
Tack = Dank U well
Ingen orsak/vänligen = Alsjeblieft
Ha så roligt = Genit ervan!
Smaklig måltid = Eet smakelijk!
Mysigt/trevligt = Gezellig
Snygg = Mooi
Kul = Leuk  
Vi ses snart = Tot ziens
Vi ses imorgon = Tot morgens

Sen vill jag tillägga uttrycket lekker (läcker) som iallafall i Amsterdam används till ALLT. Om god mat, snygga personer, fina bilar, om sex, om musik, om ett schysst ställe osv osv osv.

Kultur

Amsterdam är en huvudstad precis som Stockholm. Trängseln och tempot påverkar människorna. Otrevliga och fräcka var mitt första intryck. Ärliga, direkta och rättframma tyckte jag på slutet. Holland/Nederländerna är mycket likt Sverige men det finns också stora skillnader. De första sakerna som slog mig var att de liksom vi har filmjölk (karnamelk), lakrits, träskor och folkdräkter. Holländarna är utseendemässigt lika svenskar om än något längre och i större utsträckning med lockigt hår. Skillnaderna är att de äter mackor istället för varm mat till lunch, att de har ett gigantiskt utbud av godispålägg till mackorna och att prostitution och cannabis är lagligt och socialt accepterat i allafall i Amsterdam.

 

Däremot är det inte socialt accepterat att svära. Jag såg en polis skälla ut en tonårstjej för att hon använde ett fult språk när hon pratade i telefon (!). Men knarket och prostituerade var inget någon av de holländare jag träffade tyckte särskilt mycket om eller använde sig av, den allmänna uppfattningen var om det är lagligt blir det mindre spännande och färre använder det. Jag vet inte om det är sant eller inte. Däremot tyckte jag att det var mycket obehagligt att se kvinnor stå i fönster och sälja sina kroppar, men det går att undvika om man håller sig borta från Redlight District. Många turister har en romantiserad bild av den glada horan i en lagliga och fri prostitution. Det kan vara värt att fundera över att 8 av 10 prostituerade i Redlight District kommer från Öststaterna, att det krävs många "kunder" per dag och vecka för att betala hyran och ha en okej levnadsstandard samt att många prostituerade försvinner och mördas varje år. Ett ytterligare bevis för att det inte är ett yrke som alla andra är att en politiker i Amsterdam som berättat att hon tidigare varit prostituerad blivit utfryst och tvingats lämna sitt arbete...

Överlag är min bild att Holländarna är stolta över sitt land. Vid landskamper i fotboll och på Queensday klär sig Holländarna i den nationella färgen Orange och går ut på gator och torg för att fira.

Min fördomsprofil av den typiska Amsterdamsinnevånaren är en cyklande, joggande, natur- och fotbollsälskande person som gillar att resa både i Nederländerna och i världen. Engelska kunskaperna är goda, stoltheten över landet och rättframheten. Ölsorterna är många och fotbollslaget han/hon håller på är Ajax.

Lycklig innehavare av Lonely planets holländska fras-guide

Fritid och sociala aktivteter

Vem du än är, vad du än gillar, allt finns i Amsterdam!

Vill du veta vad som händer, när det händer och var det händer ska du kolla in:

http://www.iamsterdam.com

Transport

Bor du i Amsterdam behöver du en cykel. Och ett stort tungt extralås! Om du kommer jobba på AmC så är ett tips att köpa en begagnad cykel av den underbare cykelhandlaren vid sjukhuset han har öppet 08.00-17.00 varje dag. Vid köp av cykel får du tre månaders fri service och han köper tillbaka cykel för 60% av inköpspriset.

Men när du har punktering, känner dig lat eller om din cykel blivit stulen så kan ett alternativ vara att åka spårvagn och pendeltåg (Metro och Trem). Bästa sättet är att skaffa ett OV Chip kaard som du laddar med valfri summa. Obs! Kom ihåg att logga in och ut vid varja resa om man missar att logga ut dras högsta avgiften på 4 euro per resa! Normalpris med OV-kortet ligger annars på mellan 1 och 2 euro för en resa inklusive byten.

Cykelkarta och vägvisare på nätet:
http://routecraft.com/rlfplanneren

Reseplanerare för lokaltrafiken i hela Nederländerna:
http://journeyplanner.9292.nl

Info om kort på lokaltrafiken:
http://www.ov-chipkaart.nl/?home=1

Motion & sport

Holländarna älskar att röra på sig. Jogging, fotboll, rodd m.m. Det finns träningscenter överallt och jogga kan du göra när och var som helst utan att någon blir förvånad. Jag såg en joggare kl 03.00 en natt vid en väg. Inga konstigheter välkommen till hurtbulle-land!

Fotboll är nationalsporten nummer ett och jag kan verkligen rekommendera att gå och titta och känna in stämmningen när hemmalaget Ajax spelar en match på Ajaxarena. Ett alternativ är att gå till en lokal pub med storbilds TV.

ISN arrangemang

ISN som arrangerade introduktions veckan för nya utbytesstudenter anordnar aktiviteter året runt. Varje vecka hålls en Borrel (pubkväll) för de internationella studenterna där ölen säljs till förmånliga priser och där de även säljer biljetter till studieresor, temafester och andra aktiviteter. Anmäl dig till deras facebook grupp och håll utkik!

Kultur

Amsterdam har ett rikt kulturliv! Staden är känd för sin arkitektur. Det finns massor med museum, utställningar och aktiviteter för den kulturintresserade.Varje år i november anordnas Museumnach, då har alla museum öppet 18-02 och sen anordnas diverseklubbar i anslutning till dem. För den filmintresserade finns många biografer. Här är några hemsidor till biografer som jag gillade. Studio K ligger i stadens östra delar och är även en klubb. Ett kulturcenter kan man säga. Kriterion är mer som Zita i Stockholm.
http://www.studio-k.nu/page=site.calendar/lang=nl?start
http://www.kriterion.nl

Uteliv

Det finns hur många klubbar, pubar och uteställen som helst i Amsterdam. Oavsett smak, stil och plånbok kan du hitta det du gillar. De flesta klubbar ligger vid Leidseplein och Rembrantplein som är lite som Stockholms Stureplan. Pijpområdet och Jordaanområdet, har mest pubar och är mer som Söder för att göra en liten jämförelse. Dessutom kommer många internationella artister och uppträder i och runt Amsterdam.

Resmål

Vill du åka till stranden? Uppleva havet och långa sandstränder? Då är mitt tips Zandvoort aan Zee. Perfekt för en dagsutflykt, resan tar mindre än 1 h med tåget från Amsterdam Centraal enkel resa.

Den Haag, Nederländernas administrativa huvudstad. Här finns mkt shopping, diplomater och bakom stängda dörrar krigsförbrytare från hela världen.

Rotterdam, Nederländernas näst största stad. En av världens största hamnstäder. En arbetarstad som pga att den bombades sönder under andra världskriget skiljer sig från Amsterdam och Utrecht. Här finns nya moderna hus. Jag älskade Rotterdam! Vi bodde i ett vandrarhem i kub-husen inne i stan och gick på utställningar och klubbar och tittade på båtar när vi var där. Ta en weekend där!

Utrecht, Nederländernas tredje största stad. Ett tidigare religiöst center med massvis av kyrkor, kanaler och gamla byggnader. Mysig kulturstad.

Temperatur & Kläder

Temperaturen ligger på mellan 5 och 10 grader varmare än i Sverige året runt. Men det regnar ofta och mycket och det blåser oerhört mycket. Mitt tips är att ta med eller att direktinvestera i regnkläder, eventuellt stövlar och paraplyer. I övrigt är modet ungefär som i Sverige och allt finns att köpa.
Broschyr med Zlatan på Ajaxarena inför landskampen mellan Sverige och Holland då vi förlorade med 4-1.

Sammanfattning

Amsterdam är en underbar, fantastisk, spännande och intressant stad. Att få bo, leva och cykla runt där är en fantastiskt upplevelse. Sjuksköterskeutbildningen och yrkesutövandet har många likheter och stora skillnader från det vi är vana med i Sverige. Vill du utmana dig själv, vidga dina vyer, träna dig på engelskan och samtidigt få vara med om en underbar resa i Norra Europas Venedig så tveka inte! Åk till Amsterdam och låt dig förälskas av rättframheten, kanalerna, smörgåskulturen, cyklarna, djuren, naturen, människorna, språket och alla ätbara ting.
Roddare på floden Amstel på vägen till praktiken.