Kurs: Gerontologisk omvårdnad/Geriatrik
Röda korsets geriatriska vårdcentral
Min första
verksamhetsförlagda utbildning som skulle pågå under fyra veckor var på röda korsets
geriatriska vårdcentral. Där fick
jag en bra introduktion om organisationen samt sjuksköterskans och
andra professioners arbetsuppgifter och ansvarsområden. Det var många nya främmande
ord som jag inte förstod men jag kände att jag hela tiden kunde
fråga och få dessa förklarade.
Det jag fick göra under dessa veckor var att jag
dagligen fick delta på hembesök hos äldre människor med olika
bakomliggande sjukdomar. Jag fick då tillsammans med andra
sjuksköterskor (olika, då jag ej hade en fast handledare) åka ut
på olika hembesök och utföra samt medverka under olika
kliniska moment. Dessa var exempelvis subcutana och intramuskulära
injektioner, katetriseringar, blodprovstagningar, borttagning av
stygn, stöttande samtal, trycksårsbehandlingar, EKG:n och
syrgasbehandling i hemmet. Vi fick även hämta ut mediciner till de
äldre som inte hade anhöriga samt sköta försäkringsärenden åt
dem. Detta för att man i Grekland har olika typer av försäkringar, och
beroende på vilken försäkring man har också får olika ekonomiska stöd
för sjukvård. En annan stor del av arbetet var att åka ut och
lämna provsvar till de äldre samt att ge kostrådgivning till de
som hade diabetes och till deras anhöriga. Vi undervisade dem då
även i hur man mäter blodsockret.
Under dessa veckor
inträffade det även att vi träffade ett fåtal patienter som
var i livets slutskede. Där fick vi smärtlindra patienterna och ge dem ångestdämpande medicin samt stötta deras anhöriga. Vid
dessa tillfällen brukade det vara mycket släktingar hemma hos de
äldre. De fanns där och stöttade varandra och tog även mycket bra
hand om deras anhöriga som var sjuka.
En dag i veckan hade man även öppen mottagning på vårdcentralen. Till mottagningen kom
äldre människor som orkade komma för att få hjälp med enklare
saker såsom exempelvis injektioner, blodprov, blodtryckstagningar
och vaccinationer. Under den sista veckan fick jag även vara ute med
läkaren en dag och medverka/assistera då han gjorde en
katetrisering på en äldre man, detta på grund utav att
sjuksköterskor inte fick utföra katetriseringar på män.
Dagcenter för äldre
Min nästa VFU
var under en vecka på en daglig verksamhet för äldre människor.
Dit kom både äldre män och kvinnor för att tillbringa sin tid, umgås
samt få hjälp med enklare medicinska saker. Dessa kunde exempelvis
vara blodtrycks- och blodsockermätningar. För det mesta
kom de äldre dit för att få rådgivning om deras
hälsa och för att umgås med oss i personalen och med andra äldre
människor för att undvika att isolera sig i hemmet. På denna verksamhet
arbetade det en sjukgymnast, en sjuksköterska, en gymnast som kom en
gång i veckan samt en läkare som kom då det behövdes. Tidigare
arbetade det även en socionom samt en ergonom men dessa fick inte
jobba kvar där på grund av ekonomiska skäl, då Grekland genomgick en
ekonomisk kris. Verksamheten bestod av två våningar. Den ena
våningen var där de äldre umgicks och den andra våningen var till
för enklare undersökningar samt för övningar som sjukgymnasten
gav dem. Sjuksköterskan höll även i en föreläsning en gång i
veckan. Under veckan jag var där handlade det om prostataförstoring
hos äldre. Jag fick även delta på deras gymnastik som de hade 1
gång i veckan. De äldre verkade
ha ett stort behov av att prata samt av att få rådgivning. Det
handlade då ofta om rådgivning om kost då många hade diabetes,
motion och ibland hade de även medicinska frågor. De gånger vi som
sjuksköterskor inte kunde svara på alla medicinska frågor
hänvisade vi dem till läkaren. Många äldre kände stort
förtroende för de som arbetade där och talade om det mesta för
dem. Verksamheten kan man säga fungerade som en länk mellan de
äldre och sjukvården. De visste exempelvis inte alla gånger om de
behövde kontakta läkare eller inte beroende på de symptom som de
hade. De brukade då rådfråga personalen på verksamheten om hur de skulle göra. Om det inte var något
akut så träffade de verksamhetens läkare som brukade komma ibland, i annat fall hänvisade vi dem till sjukhuset eller till
någon klinik. Vi skrev in nya deltagare samt dokumenterade om det
hände något särskilt. En stor del av arbetet gick även ut på att
stötta dessa människor psykiskt genom att prata och det viktigaste
av allt genom att lyssna på det de hade att säga.
Kurs: Omvårdnad vid akutsjukvård, valbar kurs
Pediatriska sjukhuset
Vecka 1,
måndag, tisdag och onsdag : Under dessa tre
dagar fick jag vara på en thalassemi avdelning där både barn och
vuxna med denna speciella anemi, som främst förekommer i medelhavet
fick komma. Thalassemi är en kronisk genetisk anemi som kräver
blodtransfusioner ungefär var 15:e dag. På denna avdelning fick jag
medverka och själv ge patienterna blodtransfusioner samt göra de
kontroller som görs innan man ger transfusionen. Jag fick även ta
blodprover då man var 6:e månad även testar dessa patienter för
olika sjukdomar på grund av att de får blodtransfusioner så ofta och därmed löper en ökad risk
för att få någon blodsmitta. Jag fick även avlägsna PVK:er
men däremot inte sätta dem, då det var läkaren som gjorde detta.
Detta var en mycket intressant och lärorik avdelning att få komma
till då jag tidigare aldrig hade hört talas om denna sjukdom. Det
var en sjukdom som påverkade både patienternas fysiska och psykiska hälsa
vilket gjorde att vi som sjuksköterskor hade en betydelsefull roll.
Torsdag: På torsdagen fick jag vara på den
postoperativa kardiokirurgiska avdelningen för barn. Här fanns barn
från spädbarnsåldern upp till 14 år med olika kardiokirurgiska
sjukdomar. Dagen började med att jag fick en föreläsning av
handledaren om olika kardiokirurgiska sjukdomar som var vanliga bland
patienterna. Därefter visade handledaren runt mig till den
preoperativa avdelningen och operationssalarna, samt visade
mig all deras medicintekniska utrustning som var mycket komplicerad.
Sedan återvände vi till den postoperativa avdelningen där vi
hade hand om ett litet spädbarn som var 30 dagar gammalt och hade
genomgått en hjärtoperation. Vi tog regelbundna kontroller på
barnets puls, blodtryck, saturation och kontrollerade även hur
mycket barnet kissade genom att väga barnets blöja. Därefter
dokumenterade vi alla dessa uppgifter och rapporterade detta muntligt
till kvällspersonalen.
Fredag: Under fredagen fick jag vara på en
avdelning där det fanns barn med genetiska neuromuskulära
sjukdomar, på det såkallade neuromuskulära teamet. Dessa sjukdomar
gjorde så att barnens muskulatur blev svagare och svagare vilket
resulterade i att de dog en för tidig död. Detta för att även deras andnings
och hjärtmuskulatur påverkades och försämrades ju mer tiden gick. På mottagningen arbetade det en sjuksköterska, en socionom, en sjukgymnast, en
psykolog, en neurolog, en kardiolog samt en pneumolog. Detta var en
mycket sorglig avdelning att vara på men samtidigt fascinerande på grund av det fina stöd som patienterna och deras anhöriga fick av
personalen. Jag fick vara med både sjuksköterskan samt läkarna och
se på alla undersökningar som de gjorde. Jag fick tillsammans med
sjuksköterskan prata med patienterna och deras anhöriga, ta EKG,
väga patienterna samt göra spirometrier. Sjuksköterskorna hade en
mycket viktig roll både för patienterna och deras anhöriga.
Vecka 2, Måndag, tisdag och onsdag: Under dessa tre
dagar var jag på barnakuten dit barn upp till 14 år kom. Här fick
jag se hur en sjuksköterska triagerade, men mestadels var jag
inne på själva akutmottagningen där vi tog emot barnen. Där fick
jag själv utföra samt medverka och ta ankomststatus, ge mediciner
som läkaren ordinerade samt ta olika kontroller som exempelvis
saturation, puls, temp och blodtryck på barnen. Jag fick även vara
med läkarna som gjorde olika undersökningar på barnen.
Torsdag och fredag: Under dessa två dagar
fick jag vara på dagkirurgi-avdelningen. Hit kom barn upp till 14 år
som skulle genomgå enklare ingrepp. Den ena dagen var det
ortopediska ingrepp och den andra dagen var det ögoningrepp. Där
fick vi sjuksköterskor iordningställa läkemedel samt dokumentera
barnens puls, saturation och blodtryck under ingreppen. Vi var även
med barnen efter ingreppen och tog kontroller på dem samt väntade
tills de vaknade upp för att kontrollera att allt var som det ska.
Sedan tog vi barnen till ett annat rum där någon av deras förälder
väntade. Mycket av det en narkossjuksköterska gör här i Sverige
fick sjuksköterskorna göra där, bland annat att iordningsställa narkosläkemedlena.
Teoretisk utbildning
Under mina sista fem veckor i Grekland läste jag den
teoretiska delen av gerontologisk omvårdnad/geriatrik kursen. Jag
hade då föreläsningar samt mycket hemstudier och en hemtenta att
examineras i. I början var det lite svårt då jag tidigare aldrig
haft någon föreläsning på grekiska men jag upplevde att jag snabbt kom in i
det, och kände att jag alltid kunde fråga läraren och kurskamrater då jag inte
förstod något. Vi läste exempelvis om trycksår och olika vanliga
sjukdomar hos äldre som exempelvis demens, diabetes och parkinson
samt olika faser som den äldre människan genomgick i livets
slutskede samt vad vår roll som sjuksköterskor var. Det var mycket
intressant och lärorikt att läsa denna kurs på grekiska.