Läroplanen är lite annorlunda och de har PBL,problembaserad inlärning på Trinity.
Det vill säga inga lärarledda lektioner på samma sätt som vi har. Man möts en gång i veckan under handledning av lärare och diskuterar olika patientfall under förbestämda teman,.
Inför kommande vecka går man alltid igenom nästa veckas fall och diskuterar problemställningen. Sen får alla söka information själva för att sedan presentera för varandra i grupp under diskussionsform.
I slutet av varje session får man säga vad man själv tycker att man förtjänar för betyg och så betygssätts man. Detta baseras på hur aktiv man har varit i diskussionerna, hur relevant informationen man tagit upp har varit och huruvida man kan analysera osv.
Men det är inte helt lektionsfritt bara för att det är PBL. Ungefär en gång veckan hade de lunchseminarier, vissa obligatoriska andra inte, som kan liknas vid våra föreläsningar där olika ämnen belystes varje vecka.
Våra kursare hade även något som kallades casepresentations som kan liknas vid ett muntligt vux prov eller den kliniska examinationen man har vid varje invisning.
Man skulle själv välja ut en patient och redogöra allt från behandlingsstart till slut,. Anamnes, besöksorsak, olika behandlingar som utförts och som diskuterats och motivera med stöd och underlag från böcker och artiklar varför man man valt en särskilt terapi och sen hur utfallet blivit.
Denna presentation hölls inför hela kursen samt minst tre examinerande lärare varav oftast en endodontist och en protetiker var närvarande.
Även om vi inte höll några sådana presentationer så var de väldigt lärorikt och intressant att sitta med och höra om de olika patientfallen!
Kliniken skilde sig från vår vuxklinik. Ort och Ped hade sina egna sektioner, men annars utfördes all typ av behandling såsom endo, protetik, fyllningsterapi osv i alla bås. Förutom akuttandvården, mer komplicerade extraktioner eller op och så vidare som var en enskild klinik.
Det var väldigt skönt att kunna sitta vartsomhelst på kliniken i vilket bås som helst och ändå kunna få hjälp med allt av en och samma lärare, som hade ansvar för ens grupp. Jag hade jätteduktiga och pedagogiska supervisors som alltid fanns till hands och bistod med bra tips.
Eftersom det var lite platsbrist hos de som gick fjärde året var jag för det mesta placerad i en grupp med åk 5 på sal. Något som jag inte alls hade något emot för de kunde alltid hjälpa en så fort något var oklart med journalsystemet eller om man behövde något material eller liknande.
Kontakten med patienterna var väldigt bra också. De kom alltid till avtalad tid så jag hade tur och framförallt var de så tacksamma och nöjda över den behandlingen de fick vilket givetvis kändes mycket bra.