Innan avresa

Jag har alltid tyckt att det har varit roligt att resa, upptäcka och lära mig nya saker så när jag redan de första dagarna på Tandläkarprogrammet fick höra om utbytesmöjligheten på termin 8 så hade jag siktet inställt, detta var något jag absolut ville göra. När det sedan började närma sig och man undersökte vilka universitet och länder som var möjliga så hade jag en del beslutsångest, det finns flera intressanta platser att välja på. Jag fastnade dock för Island då det är ett land som jag gärna velat åka till men som kanske inte är det första charterresemålet, eller det andra för den delen. Det som kändes lite skrämmande var det faktum att man åker ensam. När väl nomineringarna publicerades vann dock nyfikenheten och att ansöka och åka kändes självklart. Att ordna med ansökan och pappersjobbet gick oväntat smärtfritt trots en ansökningsdeadline dagen efter jag fått reda på min nominering.

University of Iceland, eller Háskóli Íslands (HI) som det heter på isländska var rätt så snabba med att skicka ut antagningsbeskeden tillsammans med en liten trevlig guide på vad det var bra att tänka på innan och under tiden man skulle vara där. Man fick även inloggningsuppgifter till en bostadssida som universitetet har där de har samlat så kallade guesthouses som tar emot utbytesstudenter. Detta tycker jag var ett väldigt lämpligt sätt att ordna bostad. På hemsidan kunde man se var boendet låg i förhållande till centrum och universitetets olika campus samt storlek och priser på rum. Man får vara lite snabb då de går åt ganska fort. Enklast var att höra av sig via mail till de olika ägarna.

Jag fick även mail från den ansvarige för utbytesstudenter på tandläkarprogrammet och kunde på så sätt få svar på praktiska frågor angående exempelvis klinikkläder och liknande. Samt ordnande han så att två studenter från tandläkarprogrammet kom och mötte mig på busstationen i Reykjavik och visade mig vägen till min bostad samt en rundtur på skolan innan skolstart vilket uppskattades mycket från min sida.

Det krävs inga speciella vaccinationer för att åka till Island och det enda intyg man behöver ha med sig är antagningsbeskedet. Jag rekommenderar att ha med sig den lilla guiden HI skickade ut då den innehåller den viktigaste informationen. Så utöver boendet så var det bara att uppdatera passet och köpa flygbiljett.

Ankomst

Jag anlände på Island den 3 januari 2011. Redan under flygningen noterade man den otroliga avsaknaden av träd, vilket känns rätt konstigt för någon som är så van att ha träd precis överallt. Väl av planet upptäckte man inte bara den synliga skillnaden utan även vad det innebär när hela landskapet är kalt; blåst från alla håll nästan jämt! Det var inte få gånger man förbannade vinden under dessa tre månader.

Keflaviks flygplats är lättorienterad och väl beskyltad även på engelska. Så att hitta till bussen som tar en till Reykjavik var inga problem. Väl på busstationen väntade två studenter, som gick sista året på tandläkarprogrammet, för att hämta upp mig. Det var trevligt att så snabbt få kontakt med blivande studiekamrater och snällt av dem att ställa upp under deras jullov. Skolan började inte förrän den 10 januari. Dock var det ett obligatoriskt möte för utbytesstudenter den 5 januari, vilket gav en tid att hinna bli hemmastadd och lära sig hitta i Reykjavik. En sak som är bra och viktig att fixa så fort som möjligt är ett isländskt personnummer då det behövs för att kunna registrera sig på universitetet, använda kontantkort till mobiltelefon och liknande. Det ordnar man på det nationella registret i Reykjavik.

Under orienteringsmötet träffade man massor av utbytesstudenter och fick i princip all information som behövs från universitetet, såsom hur man använder deras intranät, var man går för att registrera sig och hur man kommer i kontakt med olika avdelningar, samt från ESN - Erasmus Student Network, en organisation som samlar alla utbytesstudenter för fester, resor och liknande till vettiga priser. Att bli medlem kostar dock en liten slant. Här fick man även veta om olika saker som universitetet anordnade såsom busstur kring Reykjavik, danskurser och liknande.

Ekonomi

Kostnadsläget på Island är ganska likt det i Sverige, något billigare nu efter finanskrisen. I och med att deras valuta har tappat så mycket i värde så låter dock allt hutlöst dyrt. Exempelvis min hyra som var 50 000 ISK/mån, vilket mostvarade ca 3000 SEK.

Vi behövde inte betala någon kåravgift men däremot så fanns det en organisation för utbytesstudenterna, som jag skrev om tidigare, ESN - Erasmus Student Network. De anordnade fester varje onsdag på en lokal bar och resor till olika platser, till exempel en skidresa till Akureyri på norra delen av Island. Om man blev medlem där så fick man även ett kontantkort till mobiltelefon där man ringde och smsade gratis till alla med samma operatör. Priset för att bli medlem var 3000 ISK.

Boende

Jag chansade lite när jag ordnade boende, hittade ett som jag tyckte såg fint ut på deras hemsida, som jag hittade genom HIs samlingssida, och körde på det. Det visade sig vara en mycket bra chansning. Boendet låg precis bredvid Hallgrímskirkja vilket är den stora kyrkan i centrala Reykjavik. Det var inte bara centralt utan Hallgrímskirkja är också bland de högsta byggnaderna i Reykjavik så om man någongång var vilse så var det bara att titta upp och leta efter den så kunde man enkelt hitta hem. En nackdel att bo så nära den är dock att kyrkklockorna slår en gång i kvarten mellan 9-21 med lite längre symfoniaktiga spel vid 12, 18 och 21. Detta är helt okej på vardagarna när man ändå klev upp tidigt men att bli väckt av den varje helgmorgon var lite trist i längden. Dock räknar jag mig som lättväckt då mina medboende snabbt blev vana och kunde sova igenom klockspelen. En trevlig omväxling var den morgonen man istället blev väckt av en jordbävning men det är en annan historia.

Jag bodde i ett så kallat guesthouse, vandrarhemsliknande boende som är omåttligt populärt på Island. Man har sitt eget rum och delar kök och badrum med de andra gästerna. Det jag bodde på var ganska litet så vi var inte så många vilket jag tyckte var rätt skönt. Man lärde snabbt känna de andra och samtidigt var det enkelt att hålla ordning och liknande. Rummen var fräscha och helt okej möblerade. Köket och matsalen innehöll det som behövs i utrustningsväg samt med lämpliga skafferilådor till varje rum.

Vad jag dock inte visste när jag bokade boendet var att Tandläkarhögskolan låg i en egen byggnad som inte var på stora campus. Den ligger inte alls särskilt långt ifrån Hallgrímskirkja så varken promenaderna till skolan eller ner på stan var särskilt långa vilket var otroligt skönt under riktigt blåsiga dagar. Det finns flertalet guesthouses som ligger någorlunda centralt och jag skulle rekommendera att bo nära centrum då det är skönt att ha nära till mataffärer exempelvis och universitetet, och då speciellt tandläkarhögskolan, ligger inte långt från centrum. Däremot så kan man få tag i billigare rum lite längre ut och det finns bussar som går förbi universitetet men med tanke på hur vädret kan vara under vintertiden på Island så är det bara en fördel att det viktigaste finns i krokarna.

Studier

Så till huvudattraktionen på min resa eller åtminstone där jag spenderade mest tid. Utbildningssystemet är inte alltför främmande för någon från Stockholm även om saker görs lite annorlunda. Såsom att allt hämtas genom en lucka i sterilen där man får skriva upp vad det är man vill ha. De metoder man använder inom de olika områdena är rätt lika våra dock även om smärre skillnader förekommer.

Jag läste enbart kliniska kurser även om jag blev inbjuden och rekommenderad att gå på vissa föreläsningar. Dessa föreläsningar hölls dock på isländska men hade man tur så var Power Point-presentationerna på engelska.

Den första skillnaden man lägger märke till är storleken på skolan. På tandläkarprogrammet går man sex år på Island istället för fem och de är sju stycken studenter per kurs. Vilket gjorde att det sammanlagt fanns hälften så många studenter som det gör enbart i min egen kurs hemma på KI. Det var en trevlig omväxling att så snabbt få en överblick på vilka alla var, vad de heter och att alla lärde känna mig väldigt fort, både studenterna och personalen. Jag var dessutom den enda utbytesstudenten där då de bara har plats för en. Det märks att de är vana att ta emot utbytesstudenter då jag snabbt sattes i arbete. Jag började på en måndag med lite rundtur, fick lite personal presenterad för mig och genomgång av rutiner samt hjälp att börja hitta lämpliga patienter. På onsdagen hade jag min första patientbehandling.

Deras patientsystem var annorlunda än vårt. Man hade schemalagt vilka kurser man skulle ha på kliniken vilka tider och ringde in patienter som behövde just den aktuella behandlingen. Det var inget måste att samma student skulle behandla patienten inom alla områden utan man tog det man behövde. Så systemet känns lite mer kurskravsanpassat även om man genom detta kanske inte får riktigt samma helhetsbild som vi får här. Man hade dock något som liknar vår inskrivning som de kallar för generella diagnoser. Där kommer nya patienter in, man tar ett OPG på allihopa och sedan undersöks de av först en student på andra året och sedan en på sjätte året, eller i det här fallet mig, som jobbar i team och man skriver upp allt man hittar och föreslår vilka behandlingar patienten behöver samt rangordnar i vilken ordning de bör göras. Sedan kallar man in läraren som tar en titt och tycker till om det man har skrivit. Hittar man något intressant så kan man boka in den patienten på en gång i sin tidbok.

Det absolut bästa är att de har väldigt mycket kliniktid på Island. De har det varje dag, både förmiddag och eftermiddag, från år fyra till år sex så man hinner med väldigt mycket. Man har också sitt alldeles egna bås att arbeta i vilket är otroligt skönt. Något som däremot krånglade till det hela var att man använde pappersjournaler fortfarande som alla var på isländska så det tog ett tag innan man hunnit fått alla översatta och lärt sig var man skulle fylla i vad.

Språk och kultur

All teoretisk undervisning var på isländska vilket gjorde att jag inte var på så många föreläsningar. På kliniken var det dock inga problem med engelska, alla studenter och lärare pratar bra engelska. Vissa lärare föredrar att prata danska och det går för det mesta bra och sen finns några som läst sin specialistutbildning eller forskat i Sverige som kan svenska. Så det var inga problem att få det kliniska arbetet att flyta på. De flesta patienterna pratar också tillräckligt bra engelska för att behandlingen ska gå smidigt och även här kan man stöta på en och annan som pratar svenska.

Det skulle dock ha varit roligt att lära sig mer isländska. Om man hade varit utbytesstudent på höstterminen så anordnar HI en språkkurs innan men något sådant hinns tyvärr inte med efter nyår innan terminsstart. Nu lärde jag mig bara några enstaka ord men bättre det än inget. Om man läser dagstidningen kan man förstå lite här och där då en del är likt svenska. Det är dock lite svårare att höra när folk pratar även om man kan förstå ett ord då och då.

Islänningar älskar verkligen Island, de är mycket stolta över sin natur och omgivning. Vilket är helt förståeligt då Island har en fantastisk natur. Kulturmässigt ligger de inte så långt från hur det är i Sverige så det var inte så svårt att smälta in. Något som alla utlänningar, enligt en av lärarna på skolan, måste prova på är den isländska nationalrätten rutten haj. Denna ska självklart sköljas ned med brännvin. Så när man blir uppdragen på en sammankomst på en av lärarnas kliniker inför ca 50 personer kan man, trots att man är vegetarian, inte gärna säga nej. För att göra det lite extra plågsamt så ville de även att jag skulle tugga på den i 15 sekunder innan jag fick skölja ned den. Tiden mättes självklart exakt. Tacksamt nog så ställde fem islänningar, som tyckte synd om mig att behöva göra det ensam, upp och gjorde samma sak, inklusive läraren som tvingat upp mig i första taget. Vad kan man säga om smaken? Ja, det var inte särskilt gott eller ens okej, men jag höll god min. Något som jag sedan fick höra gjorde de flesta förvånade då de hade väntat sig mer minspel och kanske till och med att jag skulle spotta ut. Vi blev alla applåderade och erbjudna mer brännvin. Islänningar är rätt lätta att ha att göra med.

Fritid och sociala aktiviteter

Jag tror verkligen alla kan hitta något att göra på fritiden i Reykjavik med omnejd. Reykjavik är fullt med mysiga caféer, som gärna blir till pubar på kvällstid, shopping finns på huvudgatan, då av det lite dyrare slaget. Affärskedjor och liknande finns i köpcentrum en bit ut. Det finns flera badhus då att bada i varma pooler är väldigt populärt. En vän som jag bodde med startade ett undervattensrugbylag under sin tid i Reykjavik som både utbytesstudenter och islänningar gick med i. Det finns möjlighet till andra sporter, ridning, universitetet anordnar danskurser, utelivet är tillräckligt varierat för att de flesta ska hitta ett favoritställe och det är alltid fullt drag under helgerna.

En liten sammanfattning när det gäller Reykjaviks uteliv:
Bra saker: gratis inträde, så om man inte trivs kan man bara gå vidare utan att bli av med en massa pengar, längre öppettider, finns nästan alltid konserter att gå på, då är det dock oftast inträde men inte särskilt dyrt, glada människor.

Dåliga saker: garderober, något som nästan inga ställen har så det gäller att hitta bra gömställen för jackan då flera fick kläder stulna.

Att få kontakt med Erasmusstudenterna var enkelt, mycket tack vare det gemensamma boendet för mig som inte gick i skolan på stora campus och var ensam utbytesstudent, men även genom ESN. Facebook blev också ett enkelt och snabbt sätt att kunna hålla kontakten med alla man träffade.

Något som väldigt många Erasmusstudenter sysselsatte sig med eller lärde sig på plats var stickning. Inspirerade av de vackra och varma isländska stickade tröjorna så ville många ge sig på att göra eget. Jag var med i en stickningsklubb som träffades varje fredag på olika caféer för att sticka, fika och bara umgås. Det var ett mysigt sätt att avsluta skolveckan.

Tandläkarstudenterna har bra sammanhållning och gör en hel del saker ihop, som middagar eller fester hemma hos varandra. Jag hann också vara där under deras stora årliga middag, något de har istället för flera mindre sittningar som vi. Där var i princip alla lärare och studenter närvarande med sina respektive, man missar helt enkelt inte den här middagen. Den var på en fin restaurang med inhyrd underhållning samt underhållning gjorda av studenterna, man avtackade de som skulle ta examen, lottade ut priser samt utsåg en lärare som betytt lite extra under året som fick hålla tacktal. Till bordsplaceringen hade de gjort så att alla hade fått skriva upp saker de tyckte beskrev alla andra, något som tyvärr jag inte hade sett men det kanske var lika bra då det hade varit enkelt att lista ut vad jag skrivit. Något som däremot gjorde mig väldigt rörd var att jag hade fått en lapp med saker de tyckte beskrev mig trots att jag bara varit där drygt en månad. Det gör en alltid glad att få höra att man är snäll, ler mycket, har snyggt hår och är modig. Jag måste ju säga att de träffade mitt i prick.

Saker man inte bör missa

Blue lagoon - är ett väldigt härligt utomhusbad men se till att inte få några kallsupar då vattnet är riktigt salt.

Golden Circle - klassiskt turistresemål för att se den isländska naturen.

Akkureyri (spec för skidåkning) - norddelens huvudstad. Är mycket mindre än Reykjavik men det kan vara trevligt att se en annan stad också.

Bada i varm källa - går att göra även vintertid. Vi gav oss ut på vandring i en nationalpark inte så långt från Reykjavik längs en varm flod för att hitta ett lagom varmt ställe där det inte var alltför krångligt att hoppa i. Det var fint väder men snö på sidorna om floden. Att komma i var inga problem, de uppstod senare när man skulle ta sig upp och blåsten hade blivit starkare. En stund trodde jag mina händer skulle ramla av men jag skulle definitivt göra om det.

Rida islandshäst - vare sig du är hästintresserad eller inte bör detta prövas. Det finns flera företag som anordnar korta och långa ritter för alla olika erfarenhetsnivåer.