Jag var för länge sedan inställd på att jag ville ta mig till USA på utbyte. Jag var dock ej säker på vilken stad jag ville söka mig till. Sommaren innan det var dags att söka hade jag varit i USA på semester och då besökt bl.a. NY och LA. Jag trivdes oerhört bra i LA och därför ville jag mest av allt ta mig dit på utbyte. Jag sökte både UCLA och USC och ville egentligen helst hamna på UCLA, mest av den anledningen att huvudsjukhuset låg nära stranden. Till slut blev det UCLA och jag tror mig ganska säkert kunna påstå att det inte finns någon bättre utbytesdestination på KI’s lista än Los Angeles! Måste dock påpeka att någon som ej har körkort skulle ej hålla med mig om den saken då bil är ett måste.

Ansökningsprocessen är som alla redan vet onödigt krånglig. Jag tyckte att det var mycket papper som KI krävde av mig för den första delen av ansökningsprocessen men det är inget jämfört med vad som sedan skall fixas efter att man väl blivit nominerad till platsen. Vissa kurssekreterare på UCLA är väldigt långsamma med handläggningen och därför får man tyvärr ibland ligga på och ringa runt och maila MEN i slutändan är det värt ALL möda!

Jag fixade visum långt innan avresa för att vara på den säkra sidan då man hört från tidigare studenter som åkt till USA att de ibland tagit uppemot 2 månader att få visumet. Jag landade i LA på lördagen och skulle börja skolan redan på måndagen. Det tyckte jag var lite för kort tid för att göra sig hemmastadd på så därför rekommenderar jag längre tid.

När jag landade hade jag ordnat med hyrbil redan innan jag åkte så det väntade en kille på mig på flygplatsen som tog mig till bilen. Jag hyrde från Rent-a-wreck som är ett mycket billigt sätt att hyra bil under längre period.

Jag hade fått bra information på mailen av Iris Mau som är ansvarig kurssekreterare på de kirurgiska kurserna på UCLA så jag visste var jag skulle befinna mig på måndag morgon. På söndagen åkte jag för säkerhets skull till sjukhuset och letade upp stället där jag skulle infinna mig på måndag morgon. Campus är stort så det kan vara klokt att göra detta då det annars är lätt att gå vilse och komma för sent, vilket man inte vill göra första dagen.

Då var det måndag. Det tog hela förmiddagen att ordna med skåp, parkeringstillstånd samt passerkort. Jag fick flera olika rundturer på olika delar av sjukhuset och detta tog större delen av dagen. Alla var väldigt välkomnande och hjälpsamma och speciellt Iris, hon förenklade väldigt mycket för mig.

De största utgifterna är bil och boende. Boende är oerhört svårt att hitta billigt om man vill bo bra och inte alldeles för långt bort. Jag hittade boende genom craigslist.com men det krävdes mycket tålamod och god framförhållning för att få tag på något bra. Jag mailade till oerhört många och fick svar från få. Slutligen fick jag kontakt med en tjej som också pluggade på UCLA men som skulle vara bortrest under perioden jag skulle vara där, vilket var perfekt! Det var en 2a i Beverly Hills och hon ville ha 1000$/månad inkl parkering och internet. Det var väldigt billigt i jämförelse med allt annat så jag tackade ja genast. Jag skulle ändå ha vänner på besök från Sverige så det var perfekt med en lite större lägenhet. Dollarn låg som lägst på länge under tiden jag åkte dit så hyran blev inte så mycket mer än hemma i Stockholm.

Vad gäller bilarna så kostade de billigaste bilarna 499$/månad men på det tillkommer försäkringar utöver det som kammarkollegiet står för, det blev runt 700$ totalt. Jag hade den bilen i en månad och därefter hyrde jag en annan bil från Hertz istället, en Ford Mustang cab. Jag bytte bil av flera anledningar men framför allt för att de bilar man hyr från Rent-a-wreck får ej köras utanför Los Angeles-området. Det blir därför krångligt om man vill åka till andra städer runt omkring men de bilar man hyr från de stora företagen såsom Hertz har fria mil. Mustangen var självklart inte den billigaste bilen de hade men slutligen med alla försäkringar så kostade den ca 1000$/månad, 300$ mer än vraket jag hade innan. Jag tyckte det var värt pengarna eftersom jag egentligen hade räknat med att lägga mer pengar på boendet samtidigt som det är obeskrivligt att köra runt utan tak under Cali-solen!

Mat och shopping är mycket billigare i USA och därför går det ej åt en förmögenhet på detta. Jag unnade mig allt jag ville ha och snålade inte på något och då landade till slut hela USA-vistelsen på ca 80 000 kr inkl flygbiljett, och då ingick ca en vecka i New York på slutet innan jag flög hem. Under tiden jag var i LA så var jag iväg nästan varje helg i bland andra San Diego, San Francisco och Las Vegas. Jag tycker absolut att man ska försöka komma iväg till dessa städer när man ändå är i närheten.

En annan utgift, som dock ej är så stor är mobiltelefon. Man kan köpa pre-paid (motsvarande kontantkort) men man borde se till att skaffa en som har fria sms och minuter eftersom det kostar att TA EMOT samtal också. Vissa operatörer har även att det kostar att ta emot sms så det kan vara bra att kolla detta innan man köper. Räkna med 30-40$/mån för ett unlimited kontantkort.

Jag hade tur och fick en bra lägenhet via craigslist.com men man måste ha tålamod och vara ute i god tid. Lägenheten var möblerad men inte den fräschaste men jag kände att det ej var läge att vara kräsen då jag gärna ville ha egen lägenhet och ej behöva bo på hostel. Jag fick dock inte tillgång till lägenheten förrän en vecka efter att jag anlände så den veckan fick jag bo på en gammal kompis soffa. Det var en gammal klasskamrat från högstadiet som hade åkt dit bara någon månad innan mig så det löste sig perfekt.

Många av svaren jag fick från annonsörer på craiglist var ganska lika. Den annonserade lägenheten var för bra och billig för att vara sann och det svar man får är att det är en präst som äger lägenheten men han är iväg på nån missionsresa och därför kan han ej infinna sig på plats för visning. Han vill istället att man ska föra över pengar och därefter skickar han nycklarna. Man skall därför vara uppmärksam på vad det är för personer man har att göra med. Ta gärna telefonkontakt innan.

Jag läste 3 kurser varav 2 kirurgiska på UCLA Ronald Reagan och 1 pediatrikkurs på Olive View som är ett county hospital. Man märkte stor skillnad dels mellan sjukhusen dels mellan specialiteterna. På kirurgen började man med pre-rounds (med motsv ST och AT-läkare) kl 05 och därefter hade man attending rounds (med överläkaren) kl 07.00. Därefter äter alla frukost och sedan tog det någon timme innan operationerna började. Op kanske började runt 10-11 tiden. Lunch blev ofta väldigt sent, ofta mellan två operationer och ibland hann man inte äta lunch om det var många operationer på schemat. Dagarna var väldigt långa, ofta från 05 till ca 19 och någon enstaka gång var jag kvar till kl 21. Den stora skillnaden är att allt är görs väldigt ineffektivt. Kirurgen är ofta med under prepning och sövning av pat innan själva op börjar och därefter är operatören kvar tills pat har vaknat och körs iväg denne till uppvaket.

Det beror lite på vad man har för ST och AT läkare att gå med om man får gå tidigare osv. Arbetsbördan är också beroende på vem man har. Jag kunde ibland känna att min intern fick mig att göra hennes skitgöra för att hon skulle kunna ta det lugnt. Det var okej i början när jag var ny och ville lära mig hur systemet fungerade men sedan blev det lite jobbigt.

Jag fick skriva hennes journalanteckningar vilket i början var lite klurigt då det använder någon form av hybrid mellan pappersjournal och datajournal. Det svåraste var dock alla förkortningar. Det viktigaste i början är att våga fråga vad alla förkortningar betyder och skriva ner de för att lättare hänga med på ronder och för att förenkla journalskrivning. Det är ofta banala saker som för en svensk läkarstudent är fullt begripligt efter att man fått höra vad förkortningarna står för. Lab-prover är lite annorlunda pga olika enheter men det lär man sig också med tiden. Även här viktigt att våga fråga då de är ganska förlåtande om man är utländsk student. Det hände ibland att man blev utfrågad på op eller på rond men det var oftast inte så farligt som man tror.

Skillnaden blev väldigt tydlig mellan kirurgplaceringen och pediatrikplaceringen och jag tror att den blev ännu tydligare eftersom jag gick från ett privat till ett county-hospital. Personal var mycket trevligare på Olive View och mycket mer välkomnande och här fick man gratis lunch! Man jobbade mer humana tider, ofta 08-16.

Den kunskapnivå man har som sistaårs-student i Sverige är oftast motsvarande den kunskapsnivå som interns och ibland förstaårs-residents har vilket innebär att man som svensk student håller en relativt hög nivå.

Man äter hamburgare varje dag och man pratar engelska. Förkortningarna var lite svåra i början men man lär sig. Amerikaner är öppna och vänliga. De flesta är ganska okunniga om resten av världen och kommer att tro att du är från Schweiz, men det gör inget eftersom de ändå är snälla.

Los Angeles är troligtvis den bästa utbytesdestinationen på KIs lista. Det finns hur mycket som helst att göra och se. Inga sociala aktiviteter ordnas via sjukhuset/universitetet så jag umgicks en del med de andra studenterna från KI men jag hade även en del vänner från Sverige som bodde i LA som jag träffade och man träffade deras vänner och alla bjöd varandra på fester och på detta sätt vidgade man sitt kontaktnät.

Jag passade på att åka till San Diego som ligger ca 2 timmar söder om LA och San Francisco som ligger ca 6 timmar norr om LA. Jag åkte även till Las Vegas och Grand Canyon med några vänner. Jag kan starkt rekommendera att man försöker komma iväg till dessa städer.

I LA måste man se Hollywood, Santa Monica, Venice Beach och Beverly Hills. Har man en hel dag ledig så ska man gärna försöka ta sig till Six Flags som är en nöjespark med en massa gigantiska berg- och dalbanor. En annan attraktion som jag rekommenderar är Universal Studios, men även här behöver man en hel dag.

Utbytet i LA är det bästa jag någonsin gjort! Har du möjligheten så ska du absolut åka! Åk! Åk! Åk! Det är mycket elände med pappersarbete och dylikt men i slutändan är det absolut värt mödan!