Dress code
Den största kulturella skillnaden är kanske dress coden. Glöm bussarong och tofflor! Här är det privata kläder (ja, även på IVA) och istället överdragsrockar vid patientkontakt. Män förväntas ha åtminstone skjorta, finbyxor (ej jeans!) och finskor. De officiella klädreglerna påbjuder även slips, men beroende på placering och sjukhus är det ofta inte ett krav även om det ofta uppskattas av de äldre överläkarna. På neurologen bar samtliga överläkare kostym. Det här gällde även på Westmead Hospital (jmf. Huddinge) som var relativt relaxed i.ö. Kvinnorna hade ofta lite propra kläder typ blus/skjorta och kunde ha både byxor eller kjol. Inte sällan hade de högklackade skor (!).
Utbildningssystem
I Australien finns flera olika system för att ta läkarexamen, men det tar ca 6 år. Därefter har läkarstudenterna automatiskt fått internship, men pga platsbrist blir allt fler utländska läkarstudenter som läst i Australien utan internship. Internship varar ett år och ger sedan "full registration" = läkarlegitimation. Därefter söker läkarna utbildningsår inom olika fält, t.ex. akutår, narkosår, röntgenår o.s.v. Normalt gör de 1-3 sådana år innan de påbörjar sina registrar programmes = ST. Olika ST-program är olika långa, men normalt är de ca 5 år.
I regel kallar man överläkarna "Dr./Prof. Efternamn", medan man ofta kallar underläkarna vid deras förnamn när man lärt känna dem bättre. Alla doktorerna kallas "Doctor", utom professorerna som kallas "Professor eller bara Prof".
Guide till titlarMedical officer - läkare i allmänhet
Director - klinikchef
Senior consultant - överläkare
Consultant - specialist
Registrar - ST-läkare (man särskiljer senior registrar som är i slutet av sin ST)
Fellow - ST-läkare som subspecialiserar sig
Resident - Någon som gör utbildningsår mellan AT och ST
Intern - AT-läkare
Patientkontakt
För min del som var på röntgen, ultraljud och IVA var patientinteraktionen minimal. De tillfällen som det blev aktuellt att samtala och undersöka patienter fungerade det dock bra. Det är egentligen precis samma koncept för bra patientkontakt som i Sverige. Var dock förberedd på att en del av handledarna kan uppfattas vara lite bryska mot patienterna och en del av den övriga personalen. Läkare har en helt annan status i Australien, vilket gör att läkarna gör lite som de vill utan mothugg från patienter och annan personal.
Teori vs praktik
Under min IVA-placering fick jag veta att läkarstudenter inte fick utföra procedures med handledning, man fick endast assistera. På så sätt kände man sig väldigt bakbunden jämfört med vad man är van vid i Sverige. Handledarna var dock väldigt hjälpsamma och måna med att man fick göra så mycket man fick och se så mycket lärorikt som möjligt. Under mina placeringar skrev jag en daganteckning totalt. Pappersjournal...
Överlag är det ett väldigt mycket större fokus på detaljkunskaper och prekliniska kunskaper jämfört med på KI. Både underläkare och läkarstudenter blir quizade på kunskaper relevanta till de patientfall man arbetar med. Detta sker ff.a. på så kallade teching rounds (som hålls varje vardag) då överläkaren leder ronden och ställer frågor till sina adepter. Tipset är att läsa på relevant preklinik före man påbörjar sina electives. Det hålls ofta lectures/tutorials för underläkare och studenter ett par gånger per vecka.
Betyg
För första gången under mina år som läkarstudent blev det aktuellt med en annan betygsskala än U/G. På KI:s "Assessment Form for Clinical Rotations" är det A-F. Eftersom betygsskalan är obekant i Australien kan det vara en god idé att i början av placeringen visa på vilket sätt det är tänkt att de ska utvärdera din insats när placeringen är klar. Glöm inte att föra en loggbok över vad du gjort för att kunna tillgodoräkna dig dina electives!