Under hela utbildningen har jag sett fram emot möjligheten att få åka på utbyte till USA. Man hör så mycket om vårdsystemet och forskningen i USA men vet inte hur det verkligen fungerar. Därför ville jag själv göra utbyteskurser för att skapa mig en egen bild och förhoppningsvis ta med mig massor av erfarenheter och kunskaper hem. 

När det kom till valet mellan de olika amerikanska städerna så var Chicago mitt 3:e val efter New York och Los Angeles. Så här i efterhand är jag väldigt glad att det blev just Chicago då det är mindre troligt att jag skulle komma dit som turist. Dessutom är det en stad där det är lätt att ta sig runt både till fots och med tunnelbana, bussar och pendeltåg. Man slipper alltså utgiften att hyra bil i två månader. 

Innan avresan är det bra att i god tid kolla att man har alla sina vaccinationspapper i ordning, jag behövde t.ex. beställa en kopia av min Hepatit B antikroppstiter. Den enda vaccinationen jag var tvungen att ta extra var en stelkramps-booster.  Man fick väldigt tydliga instruktioner från både KI och Northwestern så det var inga större problem.

Att tänka på är även att vara ute i god tid med visumet, be koordinatorn på Northwestern att skicka ett brev som intygar att du ska göra utbyte där, de skrev ett väldigt utförligt brev riktat till ambassaden som var bra att ha med. Personbeviset från skatteverket man ska ha med till ”intervjun” på ambassaden måste man ringa till skatteverket för att få det stämplat och underskrivet. Det är också bra att ta med sig bevis på finansiering (t.ex. ett kontoutdrag eller CSN-papper) trots att detta inte stod med på deras checklista när jag ansökte.

Jag och min kursare som jag åkte med kom till Chicago en vecka före kursstart vilket var lagom då det är en del att fixa innan man får komma ut på klinik. Man har inte jättemycket fritid sen när kurserna drar igång så det är även bra att hinna lära känna staden lite. På Northwestern finns det tyvärr ingen fadderorganisation eller introduktionskurs för utbytesstudenter men de flesta studenterna är sociala och intresserade.

När man anlänt till Chicago har man ett möte inbokat med den internationella koordinatorn som ger en massa informationsblad, ID-kort och en sökare. Sen besöker man studenthälsan för att ta ett tuberkulostest (blodprov). Tuberkulostestsvaret måste hinna komma innan man får börja vilket tog 2 arbetsdagar, därför är det bra att vara där i god tid innan kursstart. Vi hade en del funderingar kring om vår tuberkulosvaccination skulle påverka resultatet och det fanns tydligen risk för det, men båda våra tester blev negativa trots vaccination under läkarprogrammet.

Det är viktigt att ha sparat ihop ordentligt med pengar innan man åker då man inte får extra CSN om man är borta mindre än 12 veckor. Det blir en del utgifter före utbytet såsom flygbiljett (kostade ca 5000kr), visum (980kr) och ev vaccinationer. Man får ett bidrag från LINK på 6000kr. När man väl är där är den största enskilda utgiften boende, vi betalade 17000kr/månad (alltså 8500kr/person/månad)för en lägenhet i centrum. Att äta ute är billigare än i Sverige och matvaror ungefär samma pris eller billigare. En fördel med Chicago är kollektivtrafiken som är bra och billig, att åka tunnelbana kostade 2,25$, ett veckokort 23$. Taxi var också billigare men man kan gå till mycket då centrum är relativt litet (för att vara en stad med 9 miljoner invånare). Sen är det ju inte kul att snåla när man är på utbyte, man är ju inte bara där för studierna utan också för att gå på bra restauranger, museer och göra annat kul!

När man är borta en så pass kort period som 8 veckor är det svårt att hitta en andrahandslägenhet. På Northwesterns hemsida fanns lite länkar till olika bostadsmöjligheter. Vi hittade vårt boende via Craigslist.com (motsvarande blocket i USA) 5 dagar innan vi skulle åka. Där finns en hel del bluffmakare men också en och annan vettig annons. Vi hade tur och fick tag i en lägenhet 3 kvarter från sjukhuset (30 E Huron Street) på 27e våningen med fin utsikt och ett sovrum och ett vardagsrum + fint kök. Denna kostade 17000kr/månad. Prova att maila chicagorentals@gmail.com.Det går såklart att få tag på billigare boende men då får man nog räkna med att bo en bit bort. Om man kan tänka sig det är Wicker park och Lincoln park trevliga områden att bo i.

Det amerikanska utbildningssystemet är ju lite annorlunda från det i Sverige. Amerikanska studenter går först 4 år college (efter gymnasiet) som är ”pre-med”, därefter går man ”med-school” i 4 år sen är man klar för att söka ST (”residency”). ST-tjänsterna är olika långa beroende på vad man ska bli men första året är en slags mini-AT inom det området man har valt, då är man ”intern”. Som 11e terminare från KI motsvarar man 4th year med-student (”MS4”). 

Hierarkin är tydligare i det amerikanska systemet. Beroende var man är i sin karriär har man olika rockar (läkarstudenter har ngn slags vit kavaj i sjukhustyg) i olika färger. Man tilltalar alla överläkare (”attending”) med Dr. Efternamn. ST-läkarna tilltalar man med förnamn.

Det jag hört innan var att journalerna i USA är svåra att förstå pga alla förkortningar. Det stämmer att amerikanska läkare använder sig mycket av förkortningar men ofta kunde man lista ut vad de stod för i sammanhanget. Annars var det bara att fråga, en del förkortningar visste inte ens de amerikanska studenterna vad de stod för. Man får med sig en lathund från KI med de viktigaste förkortningarna så det var inget större problem. Genom att läsa mycket i patientjournaler och lyssna på när läkarna pratade med varandra och med patienterna kom man in i den medicinska engelskan snabbt.

På skolan ordnades inga sociala aktiviteter speciellt för utbytesstudenter, däremot anordnades det grejer för de amerikanska studenterna. Om man ville hade man kunnat gå på de men det var inget jag gjorde. Det var lätt att få kontakt med de amerikanska studenterna, men de har en mer krävande studiemiljö och därför inte så mycket fritid. Eftersom vi var två från kursen som åkte tillsammans hade vi heller inte lika stort behov att hitta folk att umgås med på fritiden. Men både underläkare och studenter var mycket sociala och trevliga så det är nog inget problem om man åker själv.

Chicago är en stor stad där det finns mycket att göra. Är man intresserad av arkitektur är Chicago rätt stad att åka till. Det finns en mängd intressanta byggnader att se och turer att gå/åka. Arkitekten Frank Lloyd Wright bodde och arbetade i ett område i utkanten av Chicago som heter Oak Park. Dit kan man åka och besöka hans hem och studio, i området finns dessutom många andra hus som han har ritat. Chicagos stora konstmuseum, Art Institute of Chicago, är verkligen ett fantastiskt konstmuseum med både äldre och modern konst. Rekommenderar verkligen ett besök där. Chicago har mycket offentlig konst bl.a. i Millenium Park. Andra ställen att besöka är Museum of Contemporary Art, Lincoln Park Zoo, Shedd’s aquarium (om man gillar akvarier dvs). Utanför Chicago finns det olika outlets, det kan va lite krångligt att ta sig dit så lättast är om man åker med någon som har bil. En arkitekturbåttur på Chicago river är en kul grej om det är fint väder. Under perioden vi var i Chicago var det också två parader, en på thanksgiving och en när de tände julbelysningen på en av de stora shoppinggatorna (Michigan Ave). Sen är Chicago en stad med väldigt bra restaurangkultur. Det finns otroligt många bra restauranger och det är relativt billigt jämfört med Stockholm. Ett tips är tjänsten Zagat (finns som applikation till iphone) som betygsätter de flesta restauranger.