Reserapport - KI-student
Nyår, Brandenburger Tor.
Lärosäte: Humboldt-Universität zu Berlin, Charité Universitätsmedizin Berlin
Utbildningsprogram: Läkare
Utbytesprogram: Erasmus
Termin: Hösttermin 11/12

Innan avresa

Jag hade redan varit en utbytestermin i Heidelberg och fick mersmak. Min förhoppning var egentligen att få komma till Uganda, men när jag fick veta att jag fick mitt andrahandsval Berlin var jag inte särskilt missnöjd. Charité är Europas största universitetssjukhus. Det är ett anrikt sjukhus där flera berömda läkare och vetenskapsmän verkat. Charité heter nu även Berlins enda medicinska fakultet sedan man år 2003 slog samman de medicinska fakulteterna på Humboldt-Universität och Freie Universität. Jag valde Berlin för att jag trivs i Tyskland och för att jag alltid drömt om att prova på att bo i Berlin, och med facit i hand levde åtminstone staden verkligen upp till förväntningarna. För att kunna tillgodoräkna mitt utbyte antog jag att jag skulle bli tvungen att endast göra praktik (famulatur, som dom kallar det där nere). Tyskarnas kurser består nämligen mest av föreläsningar, seminarier och bedside-undervisning. Större delen av deras praktik gör de under loven. Jag kunde heller inte följa deras kurser eftersom de börjar i mitten av oktober och blir färdiga först i slutet av februari. Och eftersom jag skulle vara tillbaka till kursstart i Sverige i mitten av januari kunde jag inte delta i tentorna i Berlin, så jag var inte tillåten att läsa kurser enligt studenthandläggaren där nere. Enligt utbyteshandläggaren på Charité kunde jag inte påbörja min praktik i Berlin förrän jag var registrerad student på universitetet vilket sker i mitten av oktober, så jag läste barndelen av termin 10 i Sverige. I efterhand har jag listat ut att man trots allt nog hade kunnat kontakta någon barnklinik där nere och fått göra även den praktiken där nere, för ansökningar om "famulatur" gör man på egen hand ungefär som en jobbansökan.

Ankomst och registrering

Viktigt att tänka på inför avresa är att man måste ha genomfört ett undersökning hos läkaren på sjukhuset där nere innan man får börja på sin praktik. Om man inte kommer ner veckor i förväg är det bra att försöka boka in detta läkarbesök redan hemifrån Sverige, för det kan hända att det är över en veckas väntetid för att få tag på tid hos läkaren. Och så är det bra att ha 2-3 dagar på sig för att genomföra inskrivningen (immatrikulationen) vid universitetet. För att skriva in sig krävs nämligen att man har ett boende, att man går till Bürgeramt och registrerar att man är Berlinbo, och därefter ska man fram och tillbaka till Erasmuskontor och utbyteshandläggare. Alla dessa olika kontor har även dåligt med öppettider olika dagar i veckan så det krävs minst ett par dagar för att ordna inskrivningen. Pappret man får från Bürgeramt är det viktigt att spara. Som nyinflyttad student i Berlin får man nämligen så kallad Begrüsungsgeld, (välkomstpengar) 100 euro. Studenter på andra fakulteter får dessa pengar omedelbart vid inskrivningen, men den medicinska fakulteten har av någon anledning gjort så att man får dessa välkomstpengar när man är färdig med sitt utbyte. Då behöver man pappret från Bürgeramt för att få ut sina 100 euro.

Ekonomi

Det är en fattig, ganska skitig och otroligt billig storstad. Boende, mat och dryck kostar nog hälften så mycket som i Sverige. Vid inskrivningen betalade jag ungefär 150 euro i avgift, men då ingick kort för allt kollektivtrafik i den avgiften. Det finns inga mikrovågsugnar i nån sorts matrum på sjukhusen i Tyskland. På alla Campus finns en Mensa (lunchrestaurang) där man kan äta lunch för mellan 2-5 euro måltiden. Så man kan verkligen äta billigt. Ett tips på billig middag från närmsta matbutik är fryspizza och öl för ca 1,5 euro. Eller kanske en Dürüm Döner (kebabrulle) för knappt 3 euro? Det både smakar bättre och är billigare än i Sverige.

Boende

Du kan bo för 200 euro i månaden om du har tur, men det är nog lättare att hitta sånt om man stannar en längre tid. Jag bodde för 390 i ett kollektiv(WG, Wohngemeinschaft) och betalade antagligen hela hyran åt någon av tyskarna som hyrde ut. Jag betalade alltså ordentligt överpris, men eftersom jag bara stannade i 3 månader tyckte jag att det var okej. Min rekommendation är också att försöka bo i WG om man vill lära sig språket och för att det är så mycket roligare än att bo ensam. I Tyskland bor de flesta studenter på det viset.

Tag reda på vilket Campus du ska ha undervisning och välj boende lite utifrån det. Passa dig för att få undervisning på Campus Benjamin Franklin för det ligger en timmes resa söder om stan. Annars rekommenderar jag boende i Kreuzberg, Friedrichshain, Prenzlauer Berg eller Mitte. Det är inte fel att bo nära en station till Ringbahn S41 och S42 som går som det låter i en ring runt stan.

http://www.wg-gesucht.de - Det här är den största sidan för att söka bostad.

Studier allmänt

Jag gjorde som sagt var bara praktik(Famulatur). Famulatur gör de tyska studenterna t.ex. på sommarloven. Under utbildningen har de då och då någon förmiddag på avdelning då de t.ex. fått i uppgift att skriva en sammanfattning av någon patients vårdförlopp utifrån journalen, eller att de kanske står med på någon operation en förmiddag, men annars gör dom större delen av sin praktik under loven. Annars har dom i Berlin 3 olika utbildningssystem för läkare. Regelstudiengang, Modellstudiengang och Reformstudiengang. Om jag förstått det rätt så är en helt problembaserad, en har det gamla klassiska upplägget och en är en kombination av dom båda. Jag tycker att det verkar jättebra att få kunna välja vilket upplägg man vill ha på utbildningen. Efter 10 terminer gör de tyska läkarstudenterna ett Praktisches Jahr, de kallas då för PJotler och det är väl en väldig light-variant av vår AT. De är snarare som en kombination av kandidater, sekreterare och sköterskor. Jag tror att de har i princip samma arbetsuppgifters som när de gör Famulatur.


Patientkontakten gick jättebra.


Charités medicinska bibliotek är fruktansvärt bra. Det finns oerhört mycket litteratur att låna och det finns alltid 20+ exemplar av varje bok. Jag kan särskilt rekommendera de olika fallböckerna som har ungefär samma upplägg som våra seminarier brukar ha. Tyska studenter behöver knappt köpa en bok under utbildningen.

Kurser under utbytet

Kurser motsvarande termin 10 på KI

Min första praktikplats ordnade utbyteshandläggare Angelica Cernitori åt mig. Det var 4 veckor på en neonatologisk intensivvårdsavdelning på Virchow Klinikum i Wedding. Denna praktik tillgodoräknade jag mig sedan som SVK. Såhär i efterhand känns det som att det var min bästa placering. Jag var inte särskilt delaktig själv, men jag hade betydlig bättre kontakt med läkarna där och kände mig inte vilsen som jag ofta gjorde på mina två andra placeringar. Jag blev använd lite som en sekreterare då och då, "kan du ringa labbet och fråga om det kommit något odlingssvar" och liknande sysslor. Annars fick jag göra en del inskrivningar och prova på att ta lite blodprover samt göra spädbarnsstatus på barn som just kommit ut med kejsarsnitt. Jag följde mest efter läkarna hela dagarna och fick svar på mina frågor då jag undrade något och lärde mig trots allt en hel del om neonatologi. Ibland var det bedside-undervisning för PJ (Praktisches Jahr)-studenter och då kunde jag haka på. Och då och då var nya avdelningsläkare iväg på föreläsningar som jag också fick följa med på. Varje dag efter lunch var vi också nere på en annan avdelning där det var någon sorts storrond där de drog sina patienter och vi våra. Det var lärorikt och bra att få följa förloppet på så många patienter.


Nästa placering var jag tvungen att ansöka om på egen hand. Så jag skickade iväg ett mail med någon form av personligt brev till Kvinnokliniken, även den på Virchow Klinikum i Wedding. Jag blev antagen att gå 3 veckor på gynekologi och 3 veckor obstetrik (Geburtshilfe), motsvarande tiden man har praktik under utbildningen på KI. Famulanternas och PJotlernas uppgift var att varje morgon ta blodprov på de inneliggande patienterna. Därefter var det ganska valfritt vad man ville göra. Man kan följa med på ronden, man kan gå till någon spännande mottagning eller gå till operation och titta eller assistera. Ibland blev man nedringd till operation för att stå och hålla hakar på en 5-timmarsoperation. Trots att man var ute på "praktik" som Famulant så tror jag definitivt att man lär sig om gynekologi om man skulle gå kursen tillsammans med de tyska studenterna istället, där man får föreläsningar, seminarier och bedside. Så trots att jag kände att jag inte var där för att ta blodprover fick jag finna mig i att det var så det gick till där. Jag fick läsa in all teori på egen hand eftersom jag inte hade några föreläsningar. När jag stötte på tyska studenter som var ute på bedsideundervisning fick jag ofta tips om när de hade seminarium som jag fick följa med på vilket var mycket lärorikt. Över huvud taget så kändes det väldigt oorganiserat att komma ut på praktik som Famulant i Tyskland jämfört med praktiken man är van vid i Sverige. Det enda som förväntades av mig var att blodproverna skulle vara tagna. Jag fick inte ens någon introduktion i detta utan jag hade turen att få lite privatundervisning i detta av en annan Famulant.


Min sista placering gjorde jag på obstetriken. Där var det i princip samma upplägg som på gyn. Blodprover på morgonen och därefter kunde man följa med på ronden eller gå till någon mottagning och fråga om man fick vara med eller gå och vara med på kejsarsnitt eller förlossning. Det var tyvärr lite svårt att få vara med på förlossningar eftersom patienterna allt som oftast sa nej till detta om man var kille.


Jag tyckte att det var ganska jobbigt med upplägget på praktiken. Jag kände mig ofta rätt överflödig och vilsen när jag sprang mellan avdelningar och mottagningar och frågade om jag fick vara med. Vissa läkare var jättetrevliga, pedagogiska och lät mig vara delaktig medan de flesta placerade mig på en pall och bara jobbade på som vanligt.


De flesta Erasmusstudenterna på Charité skulle vara borta 2 terminer. De har då upplägget att de läser kurser som de tyska studenter under den första terminen och därefter var de tvungna att göra praktik hela den andra terminen. Jag tror att det kanske skulle vara ett bättre upplägg om det nu går att pressa in så mycket praktik att man kan tillgodoräkna sig 2 hela terminer vid KI. Det är svårt att få till ett utbyte eftersom terminstiderna skiljer sig mellan länderna och för att vi har så mycket mindre teori teoretisk undervisning och mer praktik på KI. Jag kände åtminstone att jag hade svårt att ta in alla teoretiska kunskaper med det upplägg jag hade.


Jag gjorde KIs tentor i efterhand när jag kommit hem.

Språk och kultur

Det finns språkkurser man kan läsa innan den tyska terminen börjar, och även under terminen. Bland annat finns det en introduktionsspråkkurs för medicinare som antagligen är jättebra om man ska göra praktik. Där får man ett bra litet häfte fullproppat med anamnestiska frågor, kroppsdelar och sjukhusprylar på tyska. Problemet är nog bara att hitta tid till att gå kursen eftersom vi inte har ledigt hela september som många andra utbytesstudenter. Och vi får inte några ECTS för att läsa dessa språkkurser, vilket andra europeiska utbytesstudenter verkar få.

Jag har pluggat i Tyskland vid två tidigare tillfällen så det gick ganska fort att komma in i språket på sjukhuset. Det är lite mer hierarkiskt på sjukhuset. Överläkarnas fina bilar står parkerade på gatan precis utanför sjukhuset. Det var alltid svårt att veta vem det var okej att dua, men oftast verkade det vara det man skulle göra med de unga avdelningsläkarna. Det kändes dock pinsamt när man råkade göra det till en överläkare eller patient. Flera av avdelningsläkarna hade tagit nybörjarkurser i svenska för att de tänkt flytta till Sverige för att arbetsförhållandena är så mycket bättre här. Många frågade mig vad jag gjorde i Tyskland som om det var självklart att utbildningen är bättre i Sverige. En överläkare sa till mig "Jaha, Ni kommer från Sverige. Där säger man Du till varandra, kallar varandra för förnamnet och har den bästa sjukvården i världen."

Kulturellt är Tyskland ganska likt Sverige. Berlin är en väldigt internationell stad så det är verkligen en bladning av alla kulturer. Jag tyckte att det var mycket fler patienter som behövde tolk än i Sverige. Och visserligen har jag inte varit mycket på neonatologisk avdelning i Sverige, men det var förvånansvärt mycket missbruk av alkohol och droger bland mödrar.

Fritid och sociala aktivteter

På introduktionsföreläsningen som äger rum i Charité Campus Mitte någon dag någon vecka innan terminen börjar på riktigt får man träffa Erasmus-Freunde Berlin som är ett gäng pensionerade läkare som jag förstått det. De hittar på olika aktiviteter för utbytesstudenter någon gång i månaden. Annars finns en ny mycket trevlig grupp tyska läkarstudenter som kallar sig Erasmix som anordnar spontana träffar var och varannan vecka. Om man som jag gjorde praktik lärde man inte känna så mycket studenter på sjukhuset. Därför var Erasmix jättebra för att få kontakt med både tyska studenter och alla andra utbytesstudenter. Det finns en Erasmix-facebook-grupp för att få kontakt med dom.

Det finns mycket idrottsaktiviteter via universitetet som jag tror att man måste vara snabb med att anmäla sig till då det blir fullt. Annars uppfattade jag det som att det fanns väldigt mycket idrottslag av olika slag utanför universitetet som man lätt fick vara med och spela med.

En rolig överläkare sa till mig "hälften av alla coola människor vill flytta till Berlin.. den andra hälften är redan där..".

Berlins borgmästare sa för några år sedan att "Berlin ist arm, aber sexy" (Berlin är fattigt med sexigt). Berlin är en helt fantastisk stad med en fascinerande historia och ett stort utbud på allt. Kulturlivet är enormt. Det är en väldigt internationell stad, man kan träffa människor och äta mat från alla delar av världen. Det finns mysiga barer och kaféer i varenda gathörn och staden har några av världens häftigaste och underligaste klubbar. Jag uppskattade det som att det ofta kostade ungefär hälften så mycket att äta riktigt god mat på restaurang jämfört med Sverige. På de svenska studiemedlen kan man leva mycket gott i Berlin. Det finns så mycket med staden som bara kan beskrivas som berlinskt, man måste uppleva det för att förstå! Om det inte vore för att arbetsförhållandena för läkare i Berlin är som dom är vore det en dröm att bosätta sig där.

En bra uppladdning till din vistelse i Berlin skulle kunna vara att läsa boken Berlin på 8 kapitel av Carl-Johan Vallgren och se filmen Berlin Calling. Därefter kan du gå och äta på din favoritrestaurang och tänka på att du kommer hitta något minst lika bra i Berlin. :-)

Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan jag säga att det var ganska svårt att läsa in all teori på egen hand. Det kändes ovanligt ovisst inför tentan. Jag tror inte att mitt utbyte kommer att påverka min kommande yrkesroll.

Jag misstänkte redan innan mitt utbyte att det nog skulle bli kämpigt att läsa in all teori på egen hand för att jag missade alla seminarier och föreläsningar hemma i Sverige. Och så var praktiken inte lika lärorik som jag antar att den var på KI. Jag åkte trots allt till Berlin för upplevelsens skull snarare än för att få en så bra praktik som möjligt. Jag är väldigt nöjd med mitt utbyte allt som allt.