Studier
samt kurser
Utbildningssystemet
för tandhygienister i Portugal är ett treårigt program, det vill säga det
motsvarar de två obligatoriska åren samt påbyggnadsåret på
tandhygienistutbildningen på Karolinska Institutet. De portugisiska studenterna
skriver även dem examensarbetet sista terminen, generellt fann jag inga tydliga
skillnader i utbildningssystemen på KI och universitetet i Lissabon. Eleverna
betalar dock själva för klinkinstrument, klinikkläder och utbildningen i
Portugal. Ambitionen från både tandhygieniststudenterna och lärare upplevde jag
vara något högre i Portugal gällande det mesta inom tandhygienistprofessionen.
De
dagar man tillbringade på skolan var väldigt givande. Mycket utav vistelsen på
skolan tillbringades på kliniken då utbytet inte innefattade några särskilda
kurser. Det kliniska arbetet skilde sig inte allt för mycket ifrån det svenska
arbetet i helhet, men den största skillnaden sågs främst gällande utrustning
och skolans ekonomi.
Jag
fick ta del av det analoga röntgensystemet, hantering av pappersjournaler samt
hur ett sparsamt arbete utav resurser går till. Det vill säga vissa gånger
fanns det en gräns på hur många engångshandskar man fick använda per patient.
Det gällde då att planera sitt arbete väl på förhand för att inte förbruka allt
för många handskar. Vid en missberäkning utav den planerade behandlingen var man
tvungen att tvätta handskarna med antibakteriellt tvål för återanvändning, kom
dock ihåg att detta enbart gällde vid behandling av samma patient. Hygienarbetet
på skolan är högprioriterat i relation till resurserna förövrigt då det inte
var brist på tillgångar gällde samma hygienbestämmelser som på KI.
Vi
erhöll inga särskilda kurser om analogröntgenapparatur och hur framkallningen
utav dessa bilder sker. Lärarna på kliniken demonstrerade arbetet och testade
oss på plats om informationen hade nått fram på rätt sätt. Personligen upplevde
jag att det var lättare att använda röntgenfilmer på patienter än sensorer.
Röntgenfilmerna är mer användarvänliga och mindre besvärliga för patienterna,
nackdelen ligger i det fördröjda framkallningssystemet. En hel del tid går till
spillo för omtagning vid felaktig exponering och dylikt på grund av väntetiden
av framkallningsresultatet.
Receptionisterna
på kliniken bokade in tillräckligt med patienter till alla elever vilket var
glädjande då detta är ett tidskrävande arbete som studenter på KI är välbekanta
med, sena återbud och uteblivanden. Organisationen av pappersjournalerna
sköttes även dem av receptionisterna. Besvärligare var det att söka efter
pappersjournaler och något mer omständigt var det att anteckna i
pappersjournaler skrivna på portugisiska. Med hjälp av klasskamraterna fick man
journalerna översatta och man kunde härnäst anteckna i dessa på engelska.
Vid
undersökning av en ny patient utförde vi en mindre omfattande bettfysiologisk
underökning av de viktigaste musklerna samt körtlarna i huvud-halsregionen.
Blodtrycket mättes och dokumenterades. Detta skulle vara att föredrar i den
svenska utbilningen. Därefter om inga konstigheter förelåg kunde den ordinarie
undersökningen fortsätta med anamnes, medicin, status, gingival- samt
parodontalundersökning och röntgen. i
Varje
måndag hade vi något som de kallad ”special Monday” då vi fick behandla
patienter med olika sorters funktionshinder, detta var i allra högsta grad
givande och mycket lärorikt då vi saknar detta på KI. Arbetet skilde sig från
patient till patient beroende på funktionshinder och i vissa fall var man
tvungen att vara tre behandlare på en patient. Vissa gånger kunde detta kännas
tungt och flera frågetecken dök upp om hur vi behandlar patienter i Sverige i
liknande situationer.
Schemalagt
hade jag klinik två dagar i veckan med fyra pass per dag, detta var fler klinikpass
än de jag skulle ha fått på KI denna vårtermin. De restreade dagarna var
avsatta för examensarbetet, vi var tre personer som skrev om tandblekning ur en
social synvinkel. Vi var två i Portugal och en i Sverige. Oftast gick arbetet
som planerat, då internetuppkopplingen fungerade och kommunikationen via Skype
var genomförbar. Komplikationer vi stötte på under examenserbetets gång berodde
till största del av att kommunikationen på Skype inte gick att genomföra på
grund av nedlagt nät.
Tips!
- Se till att ha en fungerande och
kontinuerlig kommunikation med lärare i Sverige och Portugal så du inte missar
uppgifter eller annan viktig information.
-
Var utåtriktad och be om hjälp vid
behov.
-
Planera examenserbetets arbetsgång
noggrant.
- Medtag visir. Studenterna på skolan var
väldigt imponerade över att vi använde detta profylaktiska samt hygieniska
redskap.