Att åka på utbytesstudeir hade jag i tankarna redan dag ett när jag klev in och registrerade mig på röntgensjuksköterskeprogrammet. En möjlighet att kombinera studier och möjligheten att bo en kortare period i ett annat land tilltalade mig mycket. Utbytesstudier på Island kan låta avskräckande kallt och avlägset på en ö i nordatlanten. Men om man läser på lite om landet och dess historia, vilket jag gjorde, tror jag att man inser vilket exotiskt land Island faktiskt är. Med facit i hand, kan jag säga att det blev mer berikande än väntat!

Att läsa reserapporter och resebloggar är ett enkelt sätt att bilda sig en uppfattning om de olika universiteten, kurserna och sevärdheter för att sedan välja studieort. Information om möjlighet till utbytesstudier togs upp redan i första termin. Vid utbytesstudier när man läser till röntgensjuksköterska vid Karolinska Universitetet, ska en ansökan skickas in i termin fyra. Därefter sker en nominering till utbytesstudier på programmet och besked lämnas innan terminens slut om man får representera Karolinska Institutet och sitt program utomlands.

När termin fem börjar på hösten, sker en online-ansökan direkt till Háskolí Íslands. Det är denna ansökan hos universitetet som avgör om man får studera vid Háskolí Íslands eller inte. Någon månad senare kommer ett mejl med det officiella antagningsbeskedet, Letter of Acceptance, och även en broschyr anländer per post om man blivit antagen. I broschyren finns en mängd tips och fakta som kan underlätta registrering, boende och annat för den som ska studera vid universitetet.

Efter att man mottagit Letter of Acceptance from universitetet, får man tillgång till hyresvärdar, hotell och guest houses via deras hemsida. Där man kan söka bostad för den kommande vistelsen i Reykjavik och det krävs att man har löst boendefrågan innan man kan få ett isländskt ID-nummer. Island är inte med i EU och lite mer pappersarbete får man troligen räkna med än vid studier i andra nordiska länder. Dock är det enklare regler och mindre byråkrati för studenter från nordiska länder än från övriga EU och länder utanför.

Då utbytesstudierna i mitt fall innebar fem veckors klinisk placering på Fossvogur och Hringbraut sjukhusen, krävdes det intyg om MRSA och lungstatus som jag skulle visa upp innan jag kunde påbörja den kliniska placeringen vid sjukhusen. Studenthälsan vid Karolinska Institutet bistår studenter med remisser för undersökningar och skriver sedan också ut intygen. Ta kontakt med studenthälsan i god tid före avfärd och se hur man kan lösa detta på smidigast sätt just för dig. Man får nämligen inte var patient, arbeta eller ha verksamhetsförlagd utbildning vid sjukhus efter att MRSA-testet tagits och fram tills man påbörjar studierna på Island. Se gärna över dina försäkringar och beställ ett EU-kort från Försäkringskassan i god tid på denna länk: http://www.forsakringskassan.se/privatpers

Det är även klokt att följa väderleksprognoser för Island före avresan och anpassa klädvalet i baggaget efter det. I början av min utbytesperiod hade Reykjavik varmare nattemperaturer än Stockholm, men kallare dagstemperaturer, detta på grund av golfströmmen.

Genom att investera i en bra pocketguide om Island, får man en hel del uppslag om vad man kan göra på fritiden och vart man kan åka för att se djur och natur. Pocketguiden kan underlätta planering och spara tid och pengar väl på plats i Island. Jag köpte denna pocketguide som jag fann vara mycket användbar och prisvärd. Den är full med värdefulla tips och innehåller även kartor: http://www.resebokhandeln.com/forsta-klass-reseguider-island-topp-p-13907.html?osCsid=0a9e268d10f3ef5f46595b9a79eb171e

När det gäller flyg till Island och Keflavik från Stockholm, kan det vara bra att boka i god tid då jag inte märkte några större variationer i pris under de månader jag höll koll på detta. Mitt flyg från Arlanda till Keflavik utanför Reykjavik kostade ca 2.300 SEK med Icelandair och varade i drygt två timmar. Det är en bra idé att försöka växla till sig lite Isländska Krónur före avresan, då man betalar bussfärd med jämna pengar och inte med kort. Möjlighet att växla finns på Arlanda, men försök växla på flera kontor innan avresan då man endast kan växla blygsamma belopp om något alls! På Keflaviks flygplats finns en sista möjlighet att växla pengar, men det är väldigt många som växlar där och köerna blir således långa och tar väldigt lång tid.

Från Keflavik tog jag bussen till en bussterminal i Reykjavik, där jag per mejl tidigare bestämt träff med Siggi, hyresvärden till den lägenheten jag skulle ha under fem veckor. Jag fick sedan bilskjuts till en takvåning som jag skulle bo i de första dagarna, då den lägenheten jag egentligen skulle bo i var nyrenoverad och man städade ut den.

Redan på flygplatsen fick jag intrycket av att islänningarna är vänliga människor, och det intrycket förstärktes när Siggi sedan körde mig runt lite hastigt i Reykjavik och även till en mataffär, där jag köpte mat som jag fyllde kylskåpet med. Sedan skjutsades jag även till min tillfälliga stora takvåning.

Ett annat intryck som jag fick vid ankomsten var att det är naturkrafterna som styr på Island, redan i bussen från Keflavik till Reykjavik åker man över stora lavafält som formats av väder och vind, den aldrig helt mojnande vinden har då redan gett sig till känna. Även regn är något varvas av med solsken med jämna mellanrum om man åker under april-maj månad, snöfall förekom inte alls under min utbytesperiod.

Ett annat intryck som jag fick vid ankomsten var att det är naturkrafterna som styr på Island, redan i bussen från Keflavik till Reykjavik åker man över stora lavafält som formats av väder och vind, den aldrig helt mojnande vinden har då redan gett sig till känna. Även regn är något varvas av med solsken med jämna mellanrum om man åker under april-maj månad, snöfall förekom inte alls under min utbytesperiod.

Själva registreringen vid universitetet gick inte alls bra. Felaktig information , missförstånd och det faktum att min online-registrering inte fanns kvar i deras databas, bidrog till att jag inte kom till Fossvogur sjukhuset alls första dagen som det ursprungligen var tänkt. Den fick jag istället ägna åt att försöka reda ut situationen med handläggare både i help-desken och sedan på programmet. Dagen efter ordnades allt upp och mina intyg om MRSA-test och lungstatus fick jag visa upp, även dokument med tystnadsplikt skrevs under.

Pengar och ekonomi är ett område som de flesta finner väldigt intressant vid utbytesstudier. Island är sedan den ekonomiska kraschen på hösten 2008 ett något billigare land än Sverige att leva i, och detta möjliggör bland annat att man kan få ut mer av vistelsen genom rundresor och turer på fritiden etc. Inga kåravgifter eller liknande behöver betalas och universitetets gym fick jag tillgång till under fyra veckor för 125 SEK.

Den vanliga proceduren med bostaden är att förskottsbetala på hyra eller att deposition betalas efter en överrenskommelse. I  mitt fall valde jag en klart dyrare nyrenoverad lägenhet nära Hallgrimskirkja med eget kök,dusch, toalett etc. Hur mycket boendet kostar beror mycket på var och hur man väljer att bo. Vill man hålla ner prislappen på boendet ska man söka efter bostad via en länk man får från Háskolí Íslands så snart man blivit antagen av universitetet. Det är ofrånkomligt att de billigaste rummen bokas först. Dessutom vill en del inte hyra ut kortare period än ett helt läsår, vilket gör att man får kontakta några värdar innan man hittar en bostad som passar. Prislappen för fem veckor kan variera mellan ca 2000-5000 SEK beroende på område och hur hög standard man väljer.

Priserna i mataffärerna är något lägre är i Stockholm även om en hel del varor importeras, utbudet kan dock vara något snävare än hemma i Sverige. Bonus heter en kedja av mataffärer i Reykjavik som håller bra kvalitet och pris på maten. Prislappen på att äta ute varierar kraftigt men är generellt billigare än i Stockholm. En enkel kebab kostar rund 30-40 SEK och en fyrarätters middag med utvald viner på en kulinarisk restaurang, som t.ex Gallery i Hotel Holt, hamnar på strax under 1000 SEK. Det sistnämnda är betydligt billigare än motsvarande i Sverige. Vin på deras systembolag kostar däremot märkbart mer än hemma, liksom en del andra importerade produkter.

Ett busskort kan vara nödvändigt om man vill ta sig till Fossvogur sjukhuset som ligger en bit utanför centrala Reykjavik, men också om man vill ta sig till olika konstutställningar runt om i staden. Entréavgift till konstmuséer i Reykjavik varierar, där de dyraste kan kosta omkring 70-100 SEK. Hringbraut sjukhuset ligger väldigt nära Hallgrimskirkja och bor man i närheten av den kan man klara mig utan busskort när man ska vara där sista veckan. Ett busskort för en månad kostar ca 130 SEK och kan t.ex köpas vid bussterminal vid Laekjatorg.

Vill man se sig om i Reykjavik och på Island på fritiden rekommenderar jag att man har en hälsosam budget om man vill se mycket! Det finns otroligt mycket att se på Island och möjligheterna ökar med budgeten. Priser på heldagsturer med buss till olika platser på Island varierar och aktuella priser kan ses bland länkarna i slutet på denna reserapport. Likaså återfinns priserna för inrikesflyget och mer bland dessa länkar. Min reseblogg kan säkert ge idéer om aktiviteter, den är fullspäckad med resor och utflykter som spänner över hela Island och även till de östra delarna av Grönland! Min reseblogg: http://jeanisland.blogg.se/

Man gör bäst i att ordna boendefrågan så snart man får tillgång till Háskolí Íslands lista över hyresvärdar, hotell och Guest houses. Valmöjligheten att få boende i det område och prisklass man tänkt sig avtar ju längre man väntar! Bor man i de något äldre kvarteren i Reykjavik kan standarden påminna något om bostäderna på den engelska sydkusten, med enkla glas i fönstren och mindre men funktionella utrymmen.

Värmen i lägenheterna är dock inget problem då alla bostäder värms upp av geotermisk värme och varmvattnet likaså, från vilken man kan skönja en svag svaveldoft. Se upp med varmvattnet från kranar, då de kan hålla över 90 grader på sina håll i Reykjavik!

I stort är det inte mycket som jag tycker skiljer på standarden i boendet mellan Stockholm och Reykjavik. Jag hyrde en lägenhet i en guest house hos en privatvärd som jag hade avslappnade och vänliga konversationer med per mejl innan avresa och sedan direkt på Island. Det är brukligt att minst halva hyras betalas i förskott och sedan betalas resten på plats. Standarden i min lägenhet var hög: kylskåp, TV, spis och ugn, dusch, toa och dubbelsäng, köksredskap och porslin mm. Allt detta på ca 20 nyrenoverade kvadratmeter – kompakt, funktionellt och endast 5 minuters gångväg från Hringbraut sjukhuset.

Då jag endast hade klinisk kurs ute på röntgenklinikerna, kan jag endast uttala mig om hur dessa skiljer sig från den verksamhetsförlagda utbildningen på Karolinska Institutet. Några teoretiska moment ingick inte i utbytesperioden.

För min egen del tycker jag att det fanns övervägande mer likheter än olikheter ute på sjukhusen, Island är ju trots allt ett annat nordiskt land. Man har handledare som man rådgör med innan eller under det att man utför en undersökning, och som granskar att man gör rätt. Kontakten med patienter är densamma som här hemma. Konventionell röntgen, datortomografer, MR-maskiner och ultraljudsapparater är liknande, eller exakt samma, som de på sjukhusen i Stockholm. Sjukhusen i Reykjavik i sig är ett annat område som påminner om de i Stockholm med liknande lokaler. På Island finns det både offentligvård och privat, där de största vårdinrättningarna är offentliga sjukhus. Bilden är precis mer eller mindre densamma i Sverige.

Då jag röntgade patienter läste jag remissen innan och tillvägagångssättet vid undersökningarna är detsamma som hemma i Stockholm. Rent språkligt var det endast 5-6 ord jag behövde fråga på remisserna om i början för att förstå dem, visst fick jag ibland läsa remissen flera gånger också…

Det första jag la märke till var att röntgensjuksköterskeyrket på Island är ett kvinnoyrke, av de ungefär 100 stycken som arbetar är endast 3 män! De uttalade skillnaderna jag såg var att jag uppfattade att deras datortomografer och MR-maskiner använder vid en bredare spektra av undersökning än vid de flesta sjukhus i Stockholm. De har ju trots allt bara en datortomograf och en MR-maskin på vardera Fossvogur och Hringbraut sjukhusen, och måste kunna undersöka alla typer av patologier. De på Fossvogur hade även en riktigt gammal konventionell maskin som var ganska tung att arbeta med och där kassetter användes.

Stora skillnader i hygien förekommer, speciellt på Fossvogur sjukhuset där studenter och personal tillåts ha långa naglar med nagellack, ringar och handledssmycken samt klockor utan att någon säger till om detta. Användandet av handsprit och avtorkning av bildplattor/detektorer är ett annat område där stora skillnader återfinns. Min uppfattning är att detta är bättre i Stockholm, även om en hel del slarv kan ses även här!

Då jag även hade väldigt bra kontakt med isländska röntgensjuksköterskestudenter, fick jag en ganska klar bild av hur stora skillnaderna var att studera och arbeta på Island mot Sverige. Under deras studiegång har de isländska studenterna inte någon examination på datortomograf eller MR-maskin. De har ungefär en veckas praktik på datortomografen, inget mer! Deras verksamhetsförlagda utbildning handlar mer om att öva på konventionell röntgen och förbereda sig för sitt examensarbete, vilket sker under det fjärde och sista året på deras utbildning.

De har det ekonomiskt mycket svårare än studerande i Sverige och måste klara sig utan studiebidrag och klart lägre lån. De flesta arbetar extra vid sidan av studierna och en del väljer att hoppa av studierna då de kan få högre lön med annat arbete. När man fått sitt isländska legitimation är även ingångslönen väldigt låg jämfört med den svenska, den ligger på endast 14.000 SEK.

Island är ett nordiskt land och det är uppenbart att man kan spåra ett tydligt släktskap inom språket, historia och kulturen. Islands historiska och även genetiska band till vårt grannland Norge, finns genom de vikingar som utvandrade och bosatte sig på Island under andra hälften av 800-talet. Isländskan är ett litet språk som influerats av danskan, då Island varit del av det danska kungariket under århundraden fram till den Brittiska ockupationen under andra världskriget. Idag gör myndigheterna mycket för att bevara det isländska språket, bland annnat finns inte många låneord i språket utan nya ord ges oftast inhemska former rent språkligt. Färöiska och några nordnorska dialekter är de närmaste släktingarna och tillsammans bildar de den västnordiska språkfamiljen.

Som svensk kommer kan man uppleva att många ord och även hela meningar är nästan identiska som i svenskan. Om man listar ut hur de speciella isländska bokstäverna uttalas, är det sedan inte alltför svårt att läsa många tidningsartiklar. På de två sjukhusen jag hade min kliniska kurs kunde alla tre läkare jag talade med svenska, då de gärna specialiserar sig i Sverige. En del av röntgensjuksköterskorna har jobbat i Norge och kunde således tala norska med mig och jag svarade på svenska. Språkligt finner jag isländskan vara så snubblande nära att man kan lära sig den förstå när det talas, men då behöver man mer än fem veckor på plats.

Konst i olika former har en framträdande roll på Island och en skandinavisk stil blandat med historiska inslag, asagudar, de magnifikt vackra landskapen, naturfenomen som norrskenen, glaciärer och gejsrar sätter sin tydliga prägel. Matkulturen består främst av nyfångad fisk från nordatlanten och lammrätter samt en bred variation av ölsorter och brennivín. Idag kan man äta allt från kebab, pizza, italienskt pasta och hamburgare till de goda isländska delikatesserna i Reykjavik.

Reykjavik var en liten by på endast 10.000 invånare innan andra världskriget. När Britterna ockuperade Island för att kunna skydda fartygskonvojerna från USA under kriget, byggdes en flygplats och staden började växa mycket snabbt. Av de 320.000 människor som idag bor på Island återfinns ca 260.000 i Reykjavik. Amerikanska militären byggde sedan Keflaviks flygplats och fanns på ön fram till 2006, och intrycken från denna tid märks också i Islands språk, historia och kultur. Så gott som alla i Reykjavik talar engelska och en del av bostadshusen i Reykjavik kunde lika gärna hade kunnat återfinnas i en liten nordengelsk kuststad. Inflytande från den amerikanska livsstilen med t.ex stora monsterjeepar till fordon märks.

Med en budget som tillåter utflykter och några restaurang- och krogbesök kan man ha det riktigt kul och trevligt på Island! Jag for fram och tillbaka över ön både på helgerna och vardagskvällarna för att hinna se och uppleva så mycket som möjligt. Fler bilder finns på min reseblogg.

Jag hade inga om helst problem med att hitta vänner bland de isländska studenterna och hade väldigt kul ihop med några av dem. Alla kunde tala engelska och var hjälpsamma om man hade frågor, fast de hade ofta frågor till mig om hur den ekonomiska situationen ser ut för studenter i Sverige och möjlighet till jobb efteråt. Även frågor om löner ställdes och skillnaderna var stora, islänningarna har det tufft ekonomiskt!

Höjdpunkterna under min vistelse var resan till Grönland, alla dagsresor och även umgänget med isländska studenter.

Här följer tre länkar som kan vara av intresse:

http://www.airiceland.is/
http://www.visiticeland.com/
http://www.grayline.is/

Jag känner att utlandsstudier på Island var en perfekt avslutning på min studietid vid Karolinska Institutet. Vistelsen på Island, både på sjukhusen och på fritiden, var unik och gav mig en ytterligare skjuts av motivation och tillfredsställelse över mitt yrkesval. Det kändes många gånger som en befrielse att kunna gå en kurs på denna ö och samtidigt ta del av det isländska vardagslivet, den levande historien och all vacker natur under fem veckor.

Trots att Háskolí Íslands hade problem med min online-registrering, registreringen på Island första dagen och även varit sena med att registrera mina poäng, kan jag endast säga att min utbytestid är något jag kommer minnas!

Glöm inte att kika in på min reseblogg och bli inspirerad! J