Grattis till ditt utbyte! Och vad kul att det blev just till Liverpool! När min pojkvän och jag bestämde oss för att söka utbyte blev det Liverpool mest av en slump. Vi ville gärna till England och då var det Liverpool som KI hade utbyte med. Min bild av staden innan vi kom dit var ganska schablonartad – Beatles, industrier, och grått regn. Och visst regnade det en hel del, vi var där under en rekordblöt vår t.o.m för England, med översvämningar i stora delar av landet. Men det var också en mycket finare stad än vi trott. Det har varit en riktigt stor hamnstad, och hamnkvarteren är jättemysiga att strosa i med museer och fik/restauranger i de gamla hamnbyggnaderna. Staden är full av parker och klassiskt engelska gator med gamla vackra georgianska och viktorianska hus. Och det är inte bara Beatles som kommer från Liverpool, det är verkligen en musikstad! Sedan det var kulturhuvudstad 2008 har staden verkligen fått en uppryckning, och det finns ett stort utbud av cafeer, restauranger, kulturevenemang och museer (som i de allra flesta fall är gratis!). Vi tyckte att Liverpool var en glad överraskning, hoppas att det blir det för dig också!

Alla säger att man ska börja fixa allting i god tid innan ett utbyte, och det stämmer nog. Nu tyckte jag att det verkade vara en mycket enklare sak att åka till just Liverpool jämfört med de som t.ex. skulle till USA eller Australien, så det var inte alltför stor ansträngning. Informationen man får från handläggaren på KI är jättebra! Först av allt ska din ansökan iväg med learning agreement, intyg och health questionnaire. Learning agreement och intyg gick hur smidigt som helst med hjälp av handläggaren på KI. När det gäller health questionnaire är det viktiga att boka tid hos studenthälsan. De kollar i princip att du har fått alla vaccin man ska ha fått och att du har antikroppar från dem.

Det var lite rörigare från Liverpools sida, Erasmus-studievägledaren där var jättebra och organiserad men just koordinator för läkarstudenter var lite svårare att få tag på. Det är bara att mejla och mejla… När vi väl fått tag på henne var det inga problem att få våra ansökningar godkända och att få komma den period vi ville. Däremot så fick vi inte veta någonting i förväg om vilka kurser/placeringar vi kunde få. Det verkar ha varit så även för de som var på utbyte i Liverpool före oss. Innan avresan ska man registrera sig på ”Spider web” och ladda upp ett foto. Sen får man en oräknelig mängd mail om att också registrera sig på plats, men bry dig inte om det. Går ju naturligtvis inte att göra förrän du är just på plats…

Att resa till Liverpool är jättesmidigt. Det finns en egen flygplats och bussen därifrån in till centrum kostar bara några pund och tar ca en halvtimme. Man kan också flyga till Manchester och ta tåg/buss därifrån till Liverpool. Vi hade bokat hostel för första dagarna för vi ville gärna kolla på boendena på plats innan vi bokade något. På campus ska du träffa din ”student exchange officer”, den som är ansvarig för Erasmusstudenterna. Hon hade en massa info att ge om utbytet/universitetet/Liverpool och så fick man sitt ID-kort (med fotot som du laddat upp hemifrån på SpiderWeb). Hon kollade också hur det gick för en med boende, för om man hade problem kunde de försöka hjälpa till. Du ska också träffa handläggaren som är ansvarig för kurserna på sjukhuset. Då fick vi i princip gå igenom igen med henne vad vi ville ha för placeringar, hon verkar börja ordna sådant när man är på plats. Sedan mejlade hon och berättade vad vi hade fått för placering och när den började.

Det gick ihop ganska bra med ekonomin tyckte jag. Man får Erasmus-stipendium via KI och om man har CSN kan man få extralån beräknat utifrån vilket land man gör utbyte i. Och vi hyrde ut vår lägenhet hemma medan vi var borta, så vi slapp dubbel hyra. Det som var lite dyrare i Liverpool än hemma var boendekostnaden. Räkna med ??? pund/vecka för ett studentrum. Annars tyckte vi nog att mat var billigare, både att äta ute och att laga hemma. Nöjen är också billigare/samma, speciellt eftersom det finns en hel del gratis saker att göra. Kläder till sjukhuset går att köpa jättebilligt på t.ex. Primark om man inte har med sig något hemifrån. Transportkostnaden behöver inte bli dyr alls, det går att gå nästan överallt och det finns också ett jättebilligt taxisystem, ”Delta cabs”. Flygbiljetten t o r Liverpool går att hitta väldigt billigt om man är ute i god tid (vi var lite sena med ditresan). Internet ingick i vårt boende. 

Det finns länkar via universitetets hemsida till olika former av boenden, både ”halls” på campus och olika privata aktörer som är knutna till Liverpool Student Homes. Ett problem som var för oss och andra studenter som kom samtidigt var att terminen hade ju redan hållit på ett tag, och många av boendena i ”halls” var därför redan uppbokade. Det verkar vara ett problem just för läkarstudenter som kommer lite när som i terminerna. Ett annat var att vi gärna ville dela rum och det gick inte överallt. Men det löste sig smidigt ändå. Vi kollade lite olika annonser och mejlade dem hemifrån Sverige. De som verkade intressanta bokade vi in en ”viewing” med så vi kunde få komma och titta på stället under våra första dagar i Liverpool. Under tiden bodde vi några dagar på hostel, det finns ett rätt billigt och bra nära campus som heter International Inn. Vi bestämde oss sen för ett rum i ”Nightingale House”, ett studenthus med 35 rum fördelat på tre våningar och med ett kök per våning. Det låg 20 minuters promenad från campus/sjukhuset och det var mest engelska förstaårsstudenter som bodde där, plus en dansk utbytesstudent som var lite närmare oss i ålder. Det verkar som att det löser sig rätt fort för de flesta när man väl är på plats, de finns många boendealternativ runt campus.

Vi läste våra 12 veckors studentvalda kurser på T11 i Liverpool. Därför hade vi stora valmöjligheter från KIs sida. Vi letade länge på hemsidan efter kurser att söka men hittade ingen information alls. Det visade sig att det går till på följande vis: man skriver önskemål på kurser/kliniska placeringar på ansökan till Liverpool och sedan får man se hur det blir när man kommer fram. För oss styrdes det lite av slumpen (t.ex. inga pediatrikplaceringar p.g.a. mässlingepidemi) och av vad handläggaren i Liverpool kunde ordna. Tidigare läkarstudenter från KI som varit i Liverpool har åkt på T9, så för de kurserna hade handläggaren bra kontakter och de klinikerna var vana vid att ta emot utbytesstudenter. I andra fall var det lite svårare att få till.  När det gäller handläggaren för läkarstudenter så är ett gott råd att helt enkelt gå till hennes kontor! Då blir det lite mer gjort än om man mejlar. Hon är inte så bra på att svara på mejl och hon kan behöva en del tjat, men hon är snäll och ordnar det mesta även om det blir i sista minuten (eller ibland väldigt försenat).

När handläggaren väl fixat en placering på en klinik så får man en tid, plats och supervisor. Det varierade från klinik till klinik hur uppstyrt det var men generellt blev man väl mottagen och fick se mycket. Ofta var man ensam student på kliniken, eller såg kanske någon engelska student svischa förbi och ta blodprov på patienterna. Det är nästan bara klinik på placeringarna, utom på en del ställen där de har en del föreläsningar/seminarier inlagda på kliniken och undervisningen hade lite mer observerande karaktär med mycket ”sit in” hos läkarna. Det var vanligt att läkarna undervisade en del mellan patienter och ställde många frågor, men det är upp till en själv att läsa på teorin. Enligt vad vi fick höra är läkarutbildningen i Liverpool mer PBL-inriktat än den på KI.

Det finns en del skillnader mellan sjukvården i Storbritannien och den hemma. Nummer ett: kläderna! Man arbetar i civilkläder. Många sköterskor har uniformer och de har tydligen börjat försöka fasa in lite arbetskläder för läkare också, så första årets ”foundation doctors” (motsvarar AT-läkare) hade på sig busarong+byxor. Annars är det som sagt dina egna kläder som gäller och de ska vara någorlunda propra. Finbyxor + finskor och skjorta för killar. För tjejer lite mera fritt, det fungerar både med klänning eller med byxor och tröja/blus. Men jag såg aldrig någon i jeans/sneakers eller så. Många har på sig smycken; klockor och ringar. I korridorerna finns stora affischer som uppmanar patienterna att fråga om läkaren spritat händer, och visst finns det handsprit på en del ställen men det är inte ofta folk kommer ihåg att använda den. Vi var rädda för att släpa med oss resistenta bakterier hem, så vi hade med oss egna spritflaskor i fickorna och köpte kläder att ha på sjukhuset som vi hade i en egen byrålåda. Det kan vara skönt att ha med sig en uppsättning sjukhuskläder hemifrån om man inte hinner handla innan man börjar. Annars finns det mycket billiga affärer i Liverpool där man kan köpa sjukhuskläder när man vet lite bättre vad som behövs.

En annan skillnad är att man fortfarande använder pappersjournaler (parallellt med att man har börjat diktera också). Det går åt mycket tid åt att försöka tyda varandras handstil och en del patienter har tjocka luntor med papper som hålls ihop av gummiband. Sjukdomspanoramat var också lite annorlunda. När vi var i Liverpool pågick till exempel en mässlingsepidemi och vi såg en del riktigt sjuka vuxna som behövt IVA-vårdats. Tandhälsan verkade generellt vara sämre, tydligen har det blivit väldigt dyrt med tandvård och den allmänna tandvården räcker i princip till att dra ut tänder. Det verkade också vara en hel del droganvändning, vilket märktes bl.a. på ÖNH-placeringen.

Läkarsystemet ser ut så här: Consultant (specialist) - Registrar (typ ST) - SHO ("superior house officer": typ början av ST) - F2 (foundation year 2: AT) - F1 (AT år 1) - med school. Specialister inom kirurgisk specialitet ska tilltalas mr/mrs/ms medan övriga är dr. En liten egenhet som lever kvar sedan kirurgerna var barberare, eller något i den stilen.

Stämningen på sjukhuset var generellt trevligt, och lite mysig på engelskt vis: ”it’s time for a cuppa” var en standardfras och sen kom en bricka med te i riktiga muggar in till mottagningarna, och remissvaren inleddes ofta med fraser i stil med ”Thank you for referring this pleasant chap”. Många av personalen har koll på KI/Stockholm och kanske har träffat någon student därifrån tidigare, så de var ofta ganska intresserade och tyckte det var kul att prata om. De kom också gärna med tips på saker att göra i Liverpool.

Scouse! Kolla in det på youtube innan du åker. Den lokala dialekten. De är vana vid att inte ens andra engelsmän alltid förstår dem, så de blir inte arga när utbytesstudenter inte gör det. Men man vänjer sig fort! Sedan är det som i resten av England med alla trevligheter ”love”, ”hun”, etc i affärerna och av patienterna. Förutom sin egen dialekt så har Liverpool odlat sin egen kultur och identitet, de verkar ha haft mer kontakt utåt mot andra länder via hamnen än med resten av England. ”Liverpudlians” heter invånarna, och vi såg många stolta muggar etc om att vara ”scouse”. Fotboll och möhippor/svensexor är två viktiga nöjen i Liverpool som du kommer att se mycket av på stan. Bli inte heller förvånad om du ser tjejer med håret fullt av papiljotter – det är tydligen helt acceptabelt att ha på sig det på stan/på restauranger. Jag antar att de släpper ut håret sedan innan de går ut och festar på kvällen.

Liverpool var som sagt kulturhuvudstad 2008 och det verkar som att det blev ett rejält uppsving för staden. Det finns ett stort utbud av olika aktiviteter och kulturella evenemang. En trevlig grej är det här med att de flesta museer är gratis! 

Via universitetet: Universitetet anordnar ganska mycket aktiviteter och utflykter, kolla i kårhuset på campus. Finns bl.a.  en organisation som heter Wirral O.W.L som vi hörde skulle vara bra och som ordnar turer till olika utflyktsmål runt om i England. När vi kom hade många av utflykterna redan varit, tyvärr. Det finns också en del fester etc för utbytesstudenter via universitetet, och något system med ”buddies”. Mycket av utbytesstudent-introduktionerna är dock i början av en termin och systemet med ”buddies” gäller inte läkarstudenter.   

Utflykter: Det finns en hel del både korta och längre utflykter att göra från Liverpool. Dels är det ganska lätt att ordna själv och sen finns det mycket organiserade turer också. Man kan åka färja på the Mersey och åka över till Wirral peninsula, där är det jättefint att strosa och bra badstränder. Det finns cykelturer till the Wirral också. En annan fin utflykt i närområdet är Crosby Beach, med häftig utsikt över havet, sanddyner och stora järnskulpturer. Sedan är det inte alltför långt till Wales, och Snowdonia, eller till the Lake District. Båda är kända för sin vackra natur med vandring/klättring. Vi åkte också en långhelg till York och Yorkshire, och det kan jag verkligen rekommendera! Sedan finns ju naturligtvis Manchester precis i närheten också.

I Liverpool: Det finns faktiskt mycket att göra i Liverpool! Dels kan man strosa runt och titta på parker, katedraler, superlambananas (du kommer snart att veta vad det är), Banksy-grafitti och ”Grade I &II”-listed buildings. Både den katolska och den anglikanska katedralen är maffiga byggnader på väldigt olika sätt. Från radiotornet och från den anglikanska katedralens torn har man en fin utsikt över Liverpool/Merseyside. Åka färja på the Merseyside är ett klassiskt nöje och båten verkar alltid vara full. Då får man en fin vy av Liverpools berömda stadssiluett. Sedan finns en oräknelig mängd Beatles-relaterade aktiviteter… När det gäller nöjen är det bara att välja vad man är intresserad av! Som sagt massor av museer, i hamnområdet finns bland annat en filial till Tate modern, ett väldigt bra slavmuseum och ett museum om Liverpool. ”FACT” är också värt att besöka, en fristående biograf/teknisk centrum med bar/restaurang som visar både nya filmer och som har ”vintage evenings”. Bold street är en väldigt trevlig gata med bl.a. en bra italiensk restaurang, ”Italian Club Fish”, ett fik med väldigt bra frukost ”Bold @ coffee” och flera små roliga affärer. I toppen av Bold street ligger för övrigt ”the bombed out church”, en kyrka utan tak där det anordnas allt från spelningar till tai chi. Liverpool har också haft en av de största kinesiska befolkningarna i Europa och i Chinatown finns en stor båge och en massa restauranger. Det finns överlag mycket restauranger med allt från indiskt till fransk mat, en av våra favoriter var ”the Quarter” på en tvärgata till Hope Street. Där har de både bra fika (speciellt tiramisu!) och god mat, samt en härlig semesterkänsla när man sitter i solen på trottoaren. Sen är det ju alla pubar! Missa inte ”Philharmonic pub” och deras K-märkta urinoar. ”Ye Cracke” är också värt ett besök, en väldigt gammal historia med skeva golv. ”The shipping forecast” på en tvärgata till Bold Street har bra fish’n’chips!   

Sport: I anslutning till campus finns en stor sporthall med bassäng/gym/klasser. Sedan finns som sagt olika utomhusaktiviteter t.ex. cykling både i närheten av Liverpool och hela England verkar ha ett väl utbyggt cykelnät. Många möjligheter till bra hiking/trekking i närheten av Liverpool, men inte alltid jättebra väder så ta med vandrarkängor och regnkläder om du tror att du kommer att vilja göra något sådant.

Jag tror att utbytesstudier är en nyttig och rolig upplevelse som man inte ska missa! Just när det gäller själva kurserna kan man säkert lära sig lika mycket/mer hemma men man får så mycket annat ut av att åka på utbyte. Det är nyttigt att behöva hålla på med allt papper och byråkrati runt omkring utbytet, det är också väldigt nyttigt att bo i ett annat land och försöka sig på en vardag där! Också väldigt lärorikt hur sjukvård/läkarrollen etc skiljer sig åt mellan olika ställen. Man får ett nytt perspektiv på sådant som tidigare varit självklart! Det är också väldigt kul att träffa nytt folk och få uppleva en ny stad, Liverpool har mycket att erbjuda! Det är inte så jobbigt att komma iväg heller, åtminstone till Liverpool var det ganska okomplicerat.