Vi läste våra 12 veckors studentvalda kurser på T11 i
Liverpool. Därför hade vi stora valmöjligheter från KIs sida. Vi letade länge
på hemsidan efter kurser att söka men hittade ingen information alls. Det
visade sig att det går till på följande vis: man skriver önskemål på
kurser/kliniska placeringar på ansökan till Liverpool och sedan får man se hur
det blir när man kommer fram. För oss styrdes det lite av slumpen (t.ex. inga
pediatrikplaceringar p.g.a. mässlingepidemi) och av vad handläggaren i
Liverpool kunde ordna. Tidigare läkarstudenter från KI som varit i Liverpool
har åkt på T9, så för de kurserna hade handläggaren bra kontakter och de
klinikerna var vana vid att ta emot utbytesstudenter. I andra fall var det lite
svårare att få till. När det gäller
handläggaren för läkarstudenter så är ett gott råd att helt enkelt gå till
hennes kontor! Då blir det lite mer gjort än om man mejlar. Hon är inte så bra
på att svara på mejl och hon kan behöva en del tjat, men hon är snäll och
ordnar det mesta även om det blir i sista minuten (eller ibland väldigt
försenat).
När handläggaren väl fixat en placering på en klinik så får
man en tid, plats och supervisor. Det varierade från klinik till klinik hur
uppstyrt det var men generellt blev man väl mottagen och fick se mycket. Ofta
var man ensam student på kliniken, eller såg kanske någon engelsk student
svischa förbi och ta blodprov på patienterna. Det är nästan bara klinik på
placeringarna, utom på en del ställen där de har en del
föreläsningar/seminarier inlagda på kliniken och undervisningen hade lite mer
observerande karaktär med mycket ”sit in” hos läkarna. Det var vanligt att
läkarna undervisade en del mellan patienter och ställde många frågor, men det
är upp till en själv att läsa på teorin. Enligt vad vi fick höra är
läkarutbildningen i Liverpool mer PBL-inriktat än den på KI.
Det finns en del skillnader mellan sjukvården i
Storbritannien och den hemma. Nummer ett: kläderna! Man arbetar i civilkläder. Många
sköterskor har uniformer och de har tydligen börjat försöka fasa in lite
arbetskläder för läkare också, så första årets ”foundation doctors” (motsvarar
AT-läkare) hade på sig busarong+byxor. Annars är det som sagt dina egna kläder
som gäller och de ska vara någorlunda propra. Finbyxor, finskor och skjorta för
killar. Inte min grej kan jag tillägga. För tjejer lite mera fritt, det
fungerar både med klänning eller med byxor och tröja/blus. Vi såg aldrig någon
i jeans/sneakers. Många har på sig smycken; klockor och ringar. I korridorerna
finns stora affischer som uppmanar patienterna att fråga om läkaren spritat
händer, och visst finns det handsprit på en del ställen men det är inte ofta
folk kommer ihåg att använda den. Vi var rädda för att släpa med oss resistenta
bakterier hem, så vi hade med oss egna spritflaskor i fickorna och köpte kläder
att ha på sjukhuset som vi hade i en egen byrålåda. Det kan vara skönt att ha
med sig en uppsättning sjukhuskläder hemifrån om man inte hinner handla innan
man börjar. Annars finns det mycket billiga affärer i Liverpool där man kan
köpa sjukhuskläder när man vet lite bättre vad som behövs.
En annan skillnad är att man fortfarande använder
pappersjournaler (parallellt med att man har börjat diktera också). Det går åt
mycket tid åt att försöka tyda varandras handstil och en del patienter har
tjocka luntor med papper som hålls ihop av gummiband. Under ronden släpade de
runt på en dator och en stor hutsch med alla journaler så att underläkaren
panikslaget kunde skriva daganteckningar för brinnande livet under tiden som
specialisten undersökte patienten och berättade vad som skulle hända. Sjukdomspanoramat
var också lite annorlunda. När vi var i Liverpool pågick till exempel en
mässlingsepidemi och vi såg en del riktigt sjuka vuxna som behövt IVA-vårdats.
Tandhälsan verkade generellt vara sämre, tydligen har det blivit väldigt dyrt
med tandvård och den allmänna tandvården räcker i princip till att dra ut
tänder. Det verkade också vara en hel del droganvändning, vilket märktes bl.a.
på ÖNH-placeringen.
Läkarsystemet ser ut så här: Consultant (specialist) -
Registrar (typ ST) - SHO ("superior house officer": typ början av ST,
man har då valt om man vill ägna sig åt en medicinsk eller kirurgisk
specialitet) - F2 (foundation year 2: AT) - F1 (AT år 1) - med school.
Specialister inom kirurgisk specialitet ska tilltalas Mr/Mrs/Ms före
efternamnet medan övriga är Dr. En liten egenhet som lever kvar sedan
kirurgerna var barberare, eller något i den stilen.
Stämningen på sjukhuset var generellt trevligt, och lite
mysig på engelskt vis: ”it’s time for a cuppa” var en standardfras och sen kom
en bricka med te i riktiga muggar in till mottagningarna, och remissvaren
inleddes ofta med fraser i stil med ”Thank you for referring this pleasant
chap”. Många av personalen har koll på KI/Stockholm och kanske har träffat
någon student därifrån tidigare, så de var ofta ganska intresserade och tyckte
det var kul att prata om. De kom också gärna med tips på saker att göra i
Liverpool.