Jag har alltid varit intresserad av utbytesstudier och har haft siktet på att komma iväg så mycket som möjligt. Syftet, för min del, med utbytesstudier är att få  nya perspektiv och lära mig mer om det svenska systemet i relation till omvärlden. Till detta kommer den energiboost som kommer med att byta miljö och prova på något nytt. På grund av extrakurrikulära engagemang som krävde att jag fanns i Sverige hade jag inte möjlighet att åka förrän till termin 11. Man bör veta lång tid i förväg att man är intresserad av att söka ett utbyte då ansökningsprocessen startar tidigt och är mycket krävande. Jag uppskattar att jag ägnade upp till 200 timmar åt ansökan och efterföljande kompletteringar till värduniversitetet.

Rekommendationer

• Fundera tidigt på om du är intresserad av utbyte, och var
• Ta mycket god tid på dig med ansökan
• Var beredd att lägga mycket tid på ansökan - det är värt det!

Jag anlände till USA på fredagen, det vill säga tre dagar innan kursstarten på måndagen. Jag tycker nästan att det var i senaste laget då det finns mycket man behöver göra när man landat. Det är svårt att konkret beskriva vad det är som tar sådan tid, men allt från att komma ur jetlag och hamna i rätt dygnsrytm till att få telefon, dator och internet att fungera, för att inte tala om boendet och kommunikationer. Väl på plats på måndagen, första kursdagen, flöt allt smidigt. Jag följde de instruktioner jag fått per e-post av universitetet och de tog sedan väl hand om mig.

Rekommendationer

• Anländ minst tre dagar innan
• Skaffa koll på hur vardagssaker som telefon, internet mm fungerar. Anta inte att det fungerar!
• Se till att ha bokat tid med handledare och/eller Student Offices innan avfärd från Sverige

Kostnadsläget i New York är relativt högt. Framförallt är det resa (ca 5 - 7 000 kr t o r) och boende (7 - 10 000 kr/månad) som kostar. Mat och kollektivtrafik är likvärdigt eller billigare än i Sverige. Om New York brukar man säga att ”det går inte att ha roligt i New York utan att spendera minst 20 USD”, något som till stor del stämmer. Det finns hur mycket roligt som helst att göra, men även många små avgifter blir en stor summa i slutet av månaden. Tillkommer gör visum-avgifter.

Rekommendationer

• Avsätt 7 000 kr för resa, 7 000 kr/månad för boende och 3 000 kr för visum
• Räkna efter - klarar du utgifter för telefon, mat, kollektivtrafik?

Universitetet erbjöd, om man frågade efter det i sitt ansökningsbrev, boende på campus. Det är väldigt bekvämt, framförallt för att de ordnar allt och det enda man behöver göra är att betala och hämta ut nyckeln. Man bor i samma fastigheter som andra läkarstudenter, vilket också möjliggör sociala interaktioner med dem, vilket jag och min klasskompis frekvent nyttjade. Att bo på campus känns också tryggt, då Bronx (det grannskap där Albert Einstein ligger) har rykte om sig att inte vara det säkraste. Alternativet hade varit att ordna boende på Manhattan, något jag vet att vissa andra studenter har gjort. Fördelen med det är att det medger ett mer aktivt socialt liv, nackdelen att pendlingsavståndet blir långt och att man missar en del av campusatmosfären (även om jag ärligt talat inte vet om det var så mycket att gå miste om).

Rekommendationer

• Gillar du socialt liv och är beredd att jaga lägenhet: bo på Manhattan, annars: bo på campus
• Be om boende i din ansökan till universitetet

Att läsa till läkare i USA är strukturellt rätt olika Sverige, även om (jag får intrycket av) att kursmaterialet i stort är överensstämmande. Efter ett (ofta) fyraårigt college (pre-med) ansöker man till det fyraåriga Medical School, och konkurrensen är hård. De två första åren är huvudsakligen prekliniska och de resterande två åren spenderas på kliniska rotationer, utformade som fristående små kurser. Att auskultera som kandidat på klinik i USA liknar i stort den svenska situationen, med ett viktigt undantag; läkarstudenter får endast undantagsvis göra praktiska procedurer och de är mycket noggrannt övervakade i allt de gör. Har man svenska referensramar känner man sig  ibland ifrågasatt och dumförklarad, när det inte alls är avsikten.

Det är svårt att göra konkreta, objektiva jämförelser av kunskaper och färdigheter mellan sig själv och amerikanska studenter men jag kände ofta att såväl studenter som lärare lade större vikt vid basvetenskapliga kunskaper, även i den kliniska situationen. Det uppstod ofta basvetenskapliga resonemang bedside. När det gäller klinisk handläggning och hantering av patienter kände jag däremot att jag hade ett övertag, något som förmodligen kan härledas till att den kliniska träningen är omfattande i den svenska läkarutbildningen.

Betyg är ett fenomen som vi saknar på läkarutbildningen i Sverige och jag förväntade mig mer konkurrens mellan studenterna än vad jag kunde lägga märke till. Det kan mycket väl ha varit så att jag haft tur och hamnat med ett gäng mer avslappnade studenter.

Ett ämne som diskuterades frekvent var skillnaderna i hur yrkeslivet ser ut för läkare i USA och Sverige. En fördom om USA är att läkarna jobbar hårdare och har högre löner. Den förstämnda stämmer helt klart, den andra bara delvis. Arbetstiderna är mycket långa (70-80 timmar/vecka) ända från Med School och vidare genom internship (AT) och residency (ST, 3 år) och ev fellowship (subspecialisering, 2-3 år). Lönen är samtidigt inte i nivå med svenska ST-läkares. Först på överläkarnivå når lönenivåerna högre, men arbetstiden fortsätter vara långt över svenska standarder.

Rekommendationer

• Lär dig mer om Med School genom att prata med lärare och kursare!
• Tänk på att formell klädsel gäller för läkarstudenter (skjorta, byxor, slips för män)!

Språket i sig var inte ett hinder, däremot fanns klara brister i mitt medicinska vokabulär. Den medicinska ordlista vi fick med oss hjälpte, men oftast gick det så fort i kliniska situationer att man inte hann med att stämma av. Generellt gick det väldigt bra att anpassa sig till att vara student på sjukhus i USA. Organisationen är platt, människorna trevliga och hjälpsamma och ger gärna extra stöd om man är utbytesstudent.

Rekommendationer

• Försök få tag på en journalanteckning och lär dig förkortningar samt den stil de skriver med
• Lär dig hur de skriver labbvärden, enligt "fiskbensmodellen"
• Gå igenom den utmärkta ordlista som KI skickar med

Den största bristen upplever jag nog var bristen på social interaktion med universitetets egna studenter. I slutändan blev det bra ändå, tack vare god kontakt med en student som i sin tur såg till att vi blev inbjudna till flertalet sociala events. Problemet var att vi träffade få studenter på våra kurser och att man under kurserna inte hade någon gemensam undervisning. Att umgås med de amerikanska läkarstudenterna var nog ändå höjdpunkterna under utbytet. De var mycket välkomnande och vi blev snabbt ”adopterade” i deras gäng. 

Rekommendationer

• Ta kontakt med andra läkarstudenter tidigt och försök vara med i sociala sammanhang -  det är mycket lärorikt
• New York är en av världens coolaste städer. Sjukhus i all ära, men de finns i Sverige också. Ge dig ut och upptäck!

Jag är oerhört tacksam för att jag fick möjlighet att åka på utbytesstudier, och glad att jag valde att göra det. Jag tror inte att jag lärt mig mer medicin än vad jag gjort på motsvarande kurser i Sverige men mina perspektiv på det svenska systemet har vidgats och jag känner att jag fått tillbaka motivationen att jobba kliniskt. Vidare har jag uppvärderat den svenska läkarutbildningen, framförallt för att vi fokuserar på övergripande förståelse och kliniska färdigheter snarare än preklinisk detaljkunskap. Utbytet har också gett mig många roliga och lärorika erfarenheter och historier som jag kan dela med andra. Jag rekommenderar verkligen andra studenter att åka på utbyte, oavsett var!