När jag kom ner hade allt redan börjat men som ERASMUS-student erbjuds man en tyskakurs som börjar några veckor innan terminstart. Sen var det någon slags introduktionsmöte där tyska läkarstudenter försökte förklara det extremt komplicerade schemat som varje student har till sitt förfogande på nätet via "Blackboard". Jag brydde mig aldrig om det där men mina svenska kollegor som läste kurser satt och svettades i timmar för att knäcka koden. Det finns ett par olika "campus" varemellan föreläsningar och kliniska placeringar är helt  godtyckligt och inkoherent fördelade. Tyskarna läser dessutom flera kurser samtidigt, så förvänta dig ett schema skapat av Jackson Pollock.

På mötet presenterade sig också en organisation som heter någonting liknande "Charité Pensionärerna", exakt villken funktion de fyller förstår jag inte men de organiserar jättetrevliga cykelutflykter som varmt rekommenderas. Ledare för gruppen är en hedonistisk farbror som kan allt om Berlins historia.

Viktig grej är även att Immatrikulera sig, alltså skriva in sig på universitetet. För detta krävs stämplade bostadspapper som man får på "Meldeamt".

Berlin är fortfarande billigt, speciellt om man är van vid Stockholm. Hyrorna har gått upp en del på sistone men för ca 300-350 euro, får man,allt inkluderat , i skrivande stund, en etta eller ett rum i en delad lägenhet centralt. All form av mat och dryck såväl i mataffären som ute är avsevärt billigare än i Sverige. Man märker hur mycket pengar som går åt till rusdryckskonsumtion på lokal i Stockholm när man har pengar kvar vid månadens slut i Berlin.

Man måste betala en rätt saftig kåravgift på runt 150 euro men i den ingår lokaltrafikskort för person plus cykel. Man kan även, som plåster på såren, lösa ut 110 euro i välkomstbidrag från staden Berlin. Detta gör man på Humboldt universitetets huvudbyggnad. Man behöver vara "immatrikulerad" och ha stämplade bostadspapper.

Det är teoretiskt sett lätt att hitta lägenhet men det kräver ändå en del ansträngning. 80% av staden är hyresrätter och att dela med andra är det vanligaste då ettor inte finns i överflöd. Det finns ett flertal sidor på nätet för bostadsletande:

www.wg-gesucht.de

www.studenten-wg.de

www.wg-zimmer.de

www.wg-welt.de

www.wg.company.de

www.berlin.studenten-wohnung.de

www.zwischenmite.de

Det är roligare att bo Kreutzberg, norra Neukölln eller Friedrichhain men av de roligare stadsdelarna ligger Prenzlauerberg bäst till strategiskt. Härifrån tar man sig både till Campus Mitte och Campus Virchow på under en halvtimme. Det är lite dyrare och lite mer som hemma men helt ok.

Om studier i allmänhet har jag tyvärr ringa kännedom eftersom jag enbart gjorde ett projekt. Att förmedla andrahandsinformation är kanske inte heller på sin plats men mitt generella intryck är att läkarutbildningen är mindre praktisk och mer fokuserad på självstudier jämfört med KI.

Tyska är tillsynes enkelt men i realiteten är det rätt svårt att klara sig med skoltyskan. Man erbjuds, som utbytesstudent, en språkkurs på universitetet som börjar ett par veckor innan terminsstart. Jag hade ingen praktisk möjlighet att komma ned i tid för kursen, som om man åker på våren börjar nån gång i mars. Nu för tiden talar de flesta tyskar man stöter på engelska och ingen förväntar sig att man ska behärska språket perfekt.

För att förbättra mina språkkunskaper gick jag på en språkskola på kvällen i en månad. Tyvärr var det i mastigaste laget med tre timmar om dan, fem dar i veckan men "Preis/Leistungsmäßig", som man säger i Tyskland, var det ett bra deal; 180 euro för en månad. Detta var på BSI, värt besväret om man inte kan gå den kurs som erbjuds av universitetet (vilken också kostar pengar om jag inte minns fel).

Den nordtyska kulturen skiljer sig diametralt från allt vi känner till i Sverige och de kulturella klyftorna är ofta avgrundsdjupa och oöverbryggliga; alla tyskar har, för att generalisera, varit i Sverige och alla älskar vårat land. Hur mycket vi än försöker förneka det är det i princip inga kulturella skillnader. Det man måste komma ihåg är dock att du-reformen inte slagit igenom samt att titlar är allt. Det som till en början kan kännas som ett ganska tungrott byråkratiskt system visar sig faktiskt ha sina fördelar. Trots ett regelbundet bruk av stämplar, olika kontor med olika "Frauen" och ett neglegt av internetanvändning fungerar allt som ett väloljat maskineri när man väl har kommit över den första kafkaeska förvirringen.

Vad jag vet finns det inte så mycket uppstyrt för utbytesstudenter. De tidigare nämnda Charité-pensionärerna är det enda jag känner till men de är tio gånger roligare än vad de låter. Idrott är det nog tänkt att man skall ägna sig åt på egenhand. Fitnesskulturen är inte lika utbredd som i Sverige; "Sport ist Mord" säger man, fast det inte ens rimmar riktigt på tyska. Det är långt mellan gymmen men det finns en kedja som heter "McFit", billig och lätt att känna igen på den tyngdlyftande bananen som, helt logiskt, är loggan.

Rekreation finns i överflöd om man med det menar: Öl, korv och techno/någon form av trumma. Dessa varor går att få tag på när som helst på dygnet. Man ska vara glad de dagar man inte hör monotomt trummande inom fem minuter efter att man har lämnat sitt hem. I övrigt finns allt det gamla vanliga; bio, teater, museum, klubbar, konserter o.s.v. En populär rekreationsaktivitet är att cykla, gå eller sitta och betrakta udda människor, hus eller platser.

Det finns också många parker där ovannämnda entiteter (plus hundar) förekommer.

Bra sätt att kolla grejor som händer är tidningarna Zitty och Tip, de har även nätupplagor.

Jag har mest suttit på ett kontor och tittat på floden där turistbåtarna kör förbi. Men det har varit trevligt. Jag har svårt att se hur mina erfarenheter skulle påverka mitt framtida yrkesliv, men hur kul hade det varit om jag visste det? Min flickvän har köpt en bil av tyskt fabrikat.