Så fort jag fick höra om en möjlighet att studera en termin utomlands, blev jag väldigt intresserad. Jag har tidigare studerat i Australien i två år, och gillade verkligen min tid jag hade där. Så jag tänkte att om man någon gång i framtiden skulle söka jobb i ett engelsk-språkigt land, så skulle det säkert underlätta om man hade en termin på engelska. Detta var även anledningen att jag sökte till Tufts University i Boston, just för språkets skull.

Jag visste inte riktigt vad jag skulle förvänta mig av utbytet, då jag inte hade fått speciellt mycket information om just utbytet i Boston. Men jag tyckte ändå att informationen man fick från KI var ganska bra, och sökandet i sig var ganska lätt.
            Processen blev dock ganska komplicerad då den Internationella studenthandläggaren på KI höll på att sluta, samtidigt som en ny kom in, vilket ledde till att viktig informationen till mig som sökande fördröjdes, vilket i sin tur ledde till att det blev ganska bråttom mot slutet med visumsökande, söka efter boende i Boston osv.

Jag sökte tillsammans med en klasskamrat, vilket gjorde hela upplevelsen och resan lite roligare. Vi valde att vara på plats ungefär en vecka innan skolan startade, då det kan vara bra att ha lite tid att fixa med alla praktiska detaljer innan skolan börjar, eventuellt boende, kolla runt i vilket område man bor i, var skolan ligger, kolla in staden och inte minst – bli av med en eventuell jet lag.

Innan skolan startade mötte vi läraren som hade ansvar för internationella studenter för att gå igenom alla kurser vi ville läsa och gav oss även en rundtur på campus, för att veta var allting ligger osv. Ett möte hade även lagt in för alla internationella studenter, för att gå igenom alla praktiska detaljer, t.ex. att det fanns möjlighet att få hjälp med diverse skoluppgifter om man hade svårigheter med språket osv. Så informationen från Tufts sida tyckte jag var bra. Det var även skönt att veta att det fanns extra hjälp för just oss, om det skulle behövas vid något tillfälle. 

Den egentligen största kostnaden utöver boende och flygresan är försäkringen som Tufts University kräver av alla dess elever. Denna gick på ungefär 10 000kr. Det är en kostnad som man inte kan undkomma, då skolan inte accepterar vår svenska försäkring. Men har man i åtanke att eleverna i USA betalar ungefär 50 000 dollar i skolavgift, så tyckte jag att det bara är att acceptera. Utöver försäkringen så kan det blir eventuella vaccinationskostnader, då skolan är ganska petig med att ha just ”deras” vaccinationer, men detta kostar inte mer än några hundra kronor.

I samband med avresa får man även ett stipendium från KI värt 7500kr, som förstås underlättar. Annars tycker jag att Boston i sig är en ganska billig stad (i svenska ögon sett). Jämför man t.ex. med New York så är det en mycket billigare stad. Man kan förstås hålla kostnaderna nere genom att laga sin egen mat osv. Men med tanke på att man ofta kommer undan med att betala 50kr eller mindre för lunch/middag, så kände jag ändå att man hade råd att äta ute oftare i Boston, jämfört med t.ex. Stockholm.

Jag och min klasskompis från KI fixade vårt boende via den amerikanska motsvarigheten till blocket – Craigslist. Vi lyckades innan avresa fixa boendet så att vi hade boende direkt från första natten. Husägaren var ganska petig med att hon ville ha en betalning i förväg, men det ville vi inte gå med på, då jag skulle känna mig mycket mer trygg att se boendet på plats, innan man lägger ner pengar på det. Till slut gick även hyresvärden med på detta. Hyran för detta ställe var 750 dollar/månad, då ingick allt, möblerade rum (inklusive säng), elektricitet, vatten, internet, tv och alla andra avgifter.

Vi bodde i ett hus tillsammans med 5-6 andra personer, varav några jobbade, medan andra studerade på andra universitet. Boendet var ungefär en 20 minuters promenad ifrån skolan, vilket var en sträcka som jag gick varje gång. Det går även bussar, men de går dock inte lika ofta som de gör i Stockholm, samtidigt som de är ganska opålitliga när det gäller att passa tider osv. 

I stora drag kändes det som att studierna i Tufts var lite mer krävande än vad det är på KI. Detta har nog delvis att göra med att man endast kan plugga till Arbetsterapeut på en master utbildning. Eleverna börjar alltså studera en ”under grad” och kan efter den utbildningen först specialisera till arbetsterapeut. Så tekniskt, så läste vi master kurser när vi var där. Det hade jag även hört innan jag åkte dit, men det var ändå ganska svårt att veta vilken nivå studierna låg på innan de började. Ett tips är att införskaffa sig skolböckerna till diverse kurser man läser, och inte låta tiden försvinna i början, för då kan det bli ganska mycket mot slutet.

Kurserna jag läste hade så kallade ”Midterms” (efter halva kursen) och ”Final exams”. Dessa är alltså salstentor på det man gått igenom fram till den veckan då provet är. Dessa prov kan vara ganska krävande, då det täcker mycket detaljer. På Tufts får man även sina resultat i % (100% - bästa möjliga), med en godkänd gräns runt 80%. Det kan vara bra och veta, så att man har nåt konkret att sträva emot.

Sektionen för arbetsterapi ligger inte på campus som jag hade trott, utan ligger precis bredvid campus i ett hus där alla studenter och lärare befinner sig. Det gör även att man får väldigt bra kontakt med både studenter som lärare. I slutet mot terminen hade vi bl.a. en ”spelkväll” i skolan med lärare och studenter, som tillsammans spelade spel och åt en bit mat och hade trevligt ihop. Så sammanhållningen kan man inte klaga på!

I visumet man får som utbytesstudent så får man inte gå på praktik, vilket jag tyckte var väldigt synd. Det hade varit kul att se hur arbetsterapeuter har det på olika kliniker. Jag fick istället en kompletteringsuppgift att göra då de andra eleverna gjorde sin praktik. Jämför man med studierna på KI kändes det som att det större fokus på praktisk kunskap på Tufts. Vi lärde oss bl.a. att ta blodtryck, skanna syn och andra intressanta kunskaper som man inte haft att göra med på KI. Det känns generellt även som att en Arbetsterapeut har en bredare roll i USA, medan det i Sverige känns som man har mycket tydligare gränser mellan t.ex. arbetsterapeut och sjukgymnast osv. På KI är det även stor fokus på evidens, medan man inte såg lika mycket på Tufts. De var mer fokus på att kunna resonera på ett vettigt sätt i olika situationer.

Som jag tidigare nämnde, har jag pluggat i Australien i två år, på så sätt var det inte helt främmande för mig att läsa på engelska. Däremot är det mycket termer inom själva ”medicinska världen” som man inte har koll på. Jag hade lärt mig många av orden på svenska, men sen när man ska lära sig dem på engelska så var man ute och cyklade. Under föreläsningarna satt jag ofta med en ordbok på datorn för att få orden beskrivna, så att på så sätt kunna koppla de till ett svenskt ord. Även om kändes lite skrämmande i början, så var det väldigt lärorikt, och jag har med hjälp av detta kunnat utöka mitt engelska ordförråd ännu mer. Vilket också var ett av mina personliga mål med att åka över till Boston i en termin.

Kulturmässigt så tyckte jag inte att det var alltför stora skillnader. Folk är väldigt vänliga och det var väldigt lätt att bygga relationer med folk. Man kände sig emellanåt ganska exotisk som svensk, haha. Jag hade inga egentliga kulturkrockar under min tid i Boston heller. Men i Sverige är man väl ganska rakt på sak, så ibland fick man vara lite försiktig hur man fraserade sina meningar. Men utöver det var det inga svårigheter alls. Jag tror man kommer långt med att tänka att man är i ett främmande land, och då får man försöka respektera deras kultur, då tror jag att man kommer lättare undan, istället för att tänka ”så här gör vi i Sverige” hela tiden…

Boston är en stor stad med en ganska liten stads känsla. Boston är även något av en universitetsstad, så det finns många ungdomar i staden. Som sportintresserad så finns det massor av olika event att gå på. Boston är en sportstad, och är dessutom väldigt duktig i många av sporterna, Red Sox (baseball) är klart den största sporten med mest fans, sen har de även Patriots (amerikansk fotboll), Bruins (hockey) och Celtics (basket). Boston Marathon är också ett event som hela staden följer med stor entusiasm. Utöver sport finns det även massor av olika konserter att gå på, museum, som de flesta är gratis för studenter. St:Patricks day är också en upplevelse om du skulle råka vara där under vårterminen. Boston har en stor irländsk population, vilket om inte annars, syns på ”ST:Patties day”. 

När jag började funderade ordentligt över ett potentiellt utbyte till Tufts, så jag det även som en investering inför framtiden. Jag har under en längre tid också varit intresserad av att eventuellt jobba i ett engelskt-språkigt land i framtiden, och så skulle man säkert ha en fördel av att ha en läst en termin på engelska, och framförallt lärt sig mer av det medicinska språket som används inom arbetsterapi yrket. Men var man en hamnar i framtiden så är det garanterat en bra merit att ha studerat utomlands.

Mina erfarenheter från Tufts har gett mig ett bredare perspektiv i mina studier, och det är något som jag även kommer att ha nytta av i min sista termin på KI och även i framtiden som arbetsterapeut.

Slutligen är jag väldigt glad över att jag beslöt mig för att åka, och samtidigt rekommenderar jag det varmt till den som funderar på att åka eller inte. I mina ögon finns det ingenting att förlora på det, snarare tvärtom!