Fördjupningskurs: Psykologiska aspekter av den logopediska interventionen (7,5 ECTS)
Detta är en kurs med gediget innehåll. Vi läste och diskuterade litteratur (artiklar, utdrag från böcker m.m.) som behandlade aspekter av
hur vi bemöter våra patienter och
hur vi använder oss själva som redskap i vår praktik. Kursen hade även praktiska övningar och grupparbeten som kompletterade teorin. Exempel på ämnen som diskuterades: samarbetsalliansen; empatiska speglingar; anknytningsproblematik; neuroaffektiv psykologi; skam; perfektionism; ACT (acceptance and commitment therapy); mindfulness; self-compassion samt emotion-focused therapy.
Lektionerna låg på åtta tillfällen om tre timmar vardera gång. Man ska vara förberedd på att det är väldigt mycket litteratur att läsa till varje tillfälle. Men det fungerade bra eftersom det vanligen var en vecka mellan varje gång. Tentamen för kursen bestod av inlämning av en individuellt skriven uppsats på ca 10 sidor om ett valfritt ämne som behandlade kursinnehållet och kursens litteratur. Personligen tyckte jag att både form och upplägg på kursen och examinationen var mycket bra.
Läraren
som höll i denna kurs utstrålade genuin nyfikenhet och gick på
expedition med oss studenter snarare än att jobba utifrån ett
"expert"-perspektiv. Detta hindrade inte att hon var mycket kunnig och
hade förmågan att göra kunskapen levande. Hon utforskade ämnet
tillsammans med oss och gav oss mycket plats att uttrycka våra tankar
och iakttagelser - en modig person som helhjärtat gav sig in i några av
de frågeställningar som annars kan vara svåra att tala om i akademiska
sammanhang.
Rekommenderas verkligen!
Fördjupningspraktik (7,5 ECTS)
Jag
gjorde min praktik på Hvidovre Hospital i Köpenhamn. Jag hade två
underbara handledare, båda audiologopeder på avdelningen för traumatisk
hjärnskada. På
avdelningen finns 22 sängplatser och de två
audiologopederna delar på knappt två heltidstjänster. Av de 22 sängplatserna är fyra platser för barn men antalet barn som är inlagda är mycket varierande. På
avdelningen finns det alltså stora logopediska resurser och patienterna får
från ett logopedbesök i veckan till ett eller två logopedbesök om dagen, beroende
på sitt tillstånd. Patienterna kommer vanligen till avdelningen ungefär en
vecka efter skadetillfället. Största delen av patienterna ska efter utskrivning
vidare till intensiv neurorehabilitering i någon annan verksamhets regi.
Patienterna som kommer till avdelningen har primärt traumatiska skador men kan
ibland ha andra näraliggande sjukdomar eller skador med svåra neurologiska
utfall. Skadorna kan till exempel bero på fallolyckor, trafikolyckor, stora
blodproppar, stora subarachnoideala blödningar, skottskador, blodförgiftning,
encefali/meningitis eller andra infektioner, hjärnskada orsakad av syrebrist
vid hängningsförsök, eller vara det oundvikliga resultatet av ett
hjärnkirurgiskt ingrepp som syftat till att t ex avlägsna en tumör.
Genomsnittlig inläggningstid är 90 dagar. I princip alla traumapatienter som
kommer till avdelningen har i ett första läge en medvetandepåverkan i form av
posttraumatisk amnesi (PTA).
De
andra yrkesgrupperna på avdelningen är sjukgymnaster, neuropsykologer, läkare,
ergoterapeuter, sjuksköterskor, socialrådgivare, socialpedagoger och
vårdpersonal. Man arbetar i tvärfackliga team runt patienten. Audiologopedens
roll är att kartlägga, diagnosticera och behandla patienterna med hänsyn till
svårigheter inom röst, tal, språk och kommunikation. Problemställningar inom
hörsel tillkommer också. Audiologopeden ger även information, råd och stöd
gällande kommunikation med patienten till patientens anhöriga, och informerar
även övrig personal på avdelningen. Audiologopeden hjälper till med beställning
och tillpassning av kommunikativa hjälpmedel då sådana är aktuella och
förmedlar därtill kontakt då patienten har behov av synutredning. Jag hade
under praktikens gång uppgifter som rörde kartläggning och utredning,
behandling, utvärdering, dokumentation och journalskrivning, teamarbete samt
kontakt med anhöriga.
Patientgruppen är mycket heterogen.
Det handlar i de flesta fall om diffusa skador, och svårighetsgraden varierar
förstås sinsemellan. Följaktligen måste varje träningsplan i mycket hög grad
anpassas individellt och det ställs höga krav på logopeden att vara flexibel.
Exempelvis kan patientens psykiska och fysiska situation variera mycket kraftigt
och man måste som logoped kunna improvisera för att kunna anpassa och lägga om
träningen så att den möter patienten där hon/han befinner sig för stunden.
Ibland kan patienten vara mycket motiverad och det kanske finns möjlighet att
träna mycket mer än vad man förväntat sig, och ibland är det kanske inte
möjligt att göra något av det man planerat utan man får välja andra
övningar/aktiviteter.
Jag hade en oerhört lärorik praktikperiod och är mycket tacksam för att jag fick denna möjlighet. Under två månader genomförde jag sammanlagt 40 egna behandlingstillfällen med tre olika patienter. Därtill var jag med på auskultationer, behandlingsmöten och team-möten. Då jag har arbetat förhållandevis
intensivt med patienterna under denna period har jag kunnat lära känna dem, och
det är en värdefull erfarenhet. Under tidigare praktikperioder har jag inte
haft möjlighet att följa patienter under en så här pass lång tid så det är
också något jag är tacksam över att ha fått göra. Jag är också glad över att ha
fått möjligheten att på nära håll få inblick i det danska logopediska arbetet.
Fördjupningskurs: Logopedisk röstundervisning (7,5 ECTS)
Jag läste denna kurs som motsvarande Valbar kurs (termin 7). Upplägget var sex tillfällen (ett i veckan) med fyra lektionstimmar per gång. Till varje tillfälle läste vi en hel del litteratur vilken sedan behandlades och diskuterades på lektionen. Kursen innehöll också många praktiska moment med t.ex. genomgång av övningar i grupp samt rollspel (patient - logoped). En annan del i kursen var att utforma individuellt anpassade röstbehandlingsplaner för specifika patientfall (vuxna). Varje lektionstillfälle hade ett eller flera teman såsom medvetenhet, andning, avspänning, kroppshållning, intensitet, röstläge, artikulation, resonans samt överföring. Vi gick igenom olika specifika behandlingsmetoder med hänsyn till uppkomst, avsikt, utförande och effekt samt tog del av publicerad forskning. Vid varje lektionstillfälle höll några elever i en artikelpresentation och efter denna diskuterades diverse frågeställningar kring artikeln och ämnet.
Tentamen var en individuell skriftlig inlämningsuppgift på cirka 10 sidors omfattning. Den bestod av ett stort antal frågor som skulle besvaras. Man fick tre dagar på sig att arbeta med denna text och det fungerade bra, det var lagom mycket tid för att hinna klart utan stress.
Jag lärde mig mycket under denna kurs och kan varmt rekommendera den.