Reserapport - KI-student
Lärosäte: Universiteit Maastricht
Utbildningsprogram: Folkhälsovetenskap
Utbytesprogram: Erasmus
Termin: Hösttermin 12/13

Innan avresa

För mig var utbyte en självklarhet. Jag har alltid tänkt på att jag skulle kunna flytta utomlands efter mina studier, och detta fick bli en ordentlig testomgång på elva månader. När det var dags att göra valet för utbytet hade jag fortfarande inte riktigt hittat den inriktning på min utbildning som jag ville fördjupa mig i, så för mig var det viktigare att hitta ett bra land med ett bra universitet där jag skulle ha möjlighet att testa olika inriktningar och hitta min nisch. Och det kan jag faktiskt säga att jag gjort. Jag ville välja en plats och ett land där folk skulle fråga mig "varför just där?". För Nederländerna är ett optimalt land för utbyte, där nästan alla situationer kan lösas på engelska och där andra kulturer välkomnas utan problem. Maastricht är även en plats där internationella studenter möts, vilket betyder att man inte bara träffar lokalbefolkningen, men även fler personer från Centraleuropa.


I början ansåg jag att jag hade mycket information, dels fick jag ju en bunt med viktiga papper skickade hem men fick även mycket info via mina två utbyteskoordinatorer. Men information om INKOM (nollningen), om pick-up-service (på flygplatsen) och dylikt dök upp långt efter att flygbiljetter och flyttplaner var satta. All information som kom från Universiteit Maastricht kom ganska sent för en som behövde åka en relativt lång bit. Det var ju inget livsavgörande, men ändå saker man kanske skulle velat ha information om tidigare. Sen dök det ju upp lite problem på grund utav missförstånd i kommunikationen, men det nämer jag mer under rubriken Kurser...



Tre dagar innan avresa, noll saker packade och jag insåg att jag får plats utan problem i min ena resväska.

Ankomst och registrering

Jag landade sent om kvällen på Schipol Airport en vecka innan kursstart. Det var sensommar och temperaturen var uppemot 33C om dagarna. Nätterna var inte heller nådiga. Dryga 50kg packning hade jag när jag med tåg tog mig till den sydligaste provinsen. Mellan Amsterdam C och Maastricht går det direkttåg som tar ca 2h30min, dock gäller det att ha tur eftersom man just nu håller på att byta ut alla spår, vilket ibland leder till byten och/eller extrabussar. (Det är dock ändå otroligt smidigt att resa). Även Eindhoven, Bryssel och Maastricht/Aachen är närliggande flygplatser, men jag ville turista i Amsterdam innan jag åkte vidare mot mitt nya hem.

Jag hade valt att inte ta en språkkurs, och jag står fast vid mitt beslut idag. Nederländska är väldigt lätt att läsa, och förutom ett par fel som att få hem filmjölk istället för vanlig mjölk, så klarar man sig lätt i vardagen. Dessutom lär man sig fort lätta fraser som tack (dank je wel) och "varsegod" (alstublieft). Dessutom så pratar nästan alla engelska och eftersom många kommer från Tyskland och Belgien är tyska och franska språk som till viss mån kan vara mer användbart .Jag missade även den så kallade INKOM som är motsvarigheten till en svensk nollning, som även innehåller samma moment, det vill säga alkohol. Man är inte heller med sin klass utan alla nya elever blandas, man kan således skaffa nya vänner från andra fakultet, men om man inte är en person som vill dricka alkohol från klockan tio på morgonen fem dagar i rad så är det inget speciellt man missar. Istället erbjuds man en introduktionsvecka med sina klasskamrater, som kan vara trevligt att vara med på. Man får även ett högskolepoäng om man är med, vilket är viktigt om man vill komma hem med alla sina 30HP.

Jag kontaktade den svenska ambassaden i Nederländerna (som ligger i Den Haag), för att anmäla mig i landet. Förvirrat fick jag ett svar på den blankett jag skickat in att de inte visste varför jag kontaktat dem. Efter ett tag fick jag informationen att jag behövde besöka kommunhuset i Maastricht för att registrera mig i landet. För en svensk medborgare är det dock inget krav och behövs inte så länge man inte vill ha ett bevis på att man bott i staden. Dock måste man i sådana fall komma ihåg att avregistrera sig innan man åker hem också!

Det finns ingen faddergrupp eller dylikt. Det finns kårer, råd och sektioner. Kårerna är mer som i USA, likt sororities med invigningsritualer som är allt utom milda. Men vill man kan man såklart pröva. Sektionen fungerar dock precis som i Sverige. Eftersom man är utbytesstudent så kan man göra sig bekant med Erasmus Student Network, som är nätverket för alla Erasmusstudenter i Maastricht. Denna information saknade jag i början, och därför missade jag vissa introduktionsträffar och fester etc vilket var lite synd.

En sista viktig sak att tänka på när man kommer fram är att besöka sin utbyteskoordinator, man får en karta, lite viktig information och bara en skön känsla av att man är på plats på riktigt.
Tågstationen i Maastricht.

Ekonomi

Att bo i Nederländerna är billigare än i Sverige. Förutom att hyrorna kan anses lika höga som i Sverige för studentrum så sparar man in på mycket. annat Mat såväl som resor är billigare. Dock är det ovanligt att äta ute, och därför kan en lunch på stan bli mycket dyrare än vad man är van med. Ännu en sak att tänka på är att man vanligtvis äter kall mat till lunch, vilket betyder att det inte finns mikrovågsugnar i skolan. Vill man så säljs varm mat på plats, men annars får man lära sig att leva på mackor, sallader etc. under skoltid. Ugn och frys är även lyxvaror, och finns inte som standard i alla kök.

Flygbiljetter kan man komma undan på ganska billigt, själv hittade jag en biljett för under 400kr med Norweigian, där 50kg bagage ingick. Tågbiljetten från Amsterdam till Maastricht går på drygt 25€. Enkel resa med bussen kostar 2.5€. En TAXI (ej svarttaxi!) kostar 20€ för dryga 20 minuter. Som sagt, i jämförelse med Sverige så är resandet inte dyrt. Det är ju dock ändå värt att investera i en cykel, då detta kommer vara det färdmedel som man använder sig av, varje dag. Finns massor med begagnade cyklar till salu hela tiden. Dock är även cykelstöld ganska vanligt och ett dyrt lås är också värt det. Undvik att lämna cykeln vid tågstationen eller inner-city biblioteket över natten.

Det är otroligt lätt att äta gott och billigt i Nederländerna. En liter biologisk mellanmjölk från Arla går på dryga 10kr på Albert Heijn. Biologiska/ekologiska alternativ är därför lätta att välja utan att märka en skillnad i plånboken. Behöver man spara pengar kan man också besöka butiker som Plus eller LIDL som anses vara det billigare alternativet. Alkohol (och tobak) har 16års-gräns i mataffärer, där det säljs upp till 15/16%igt. Starkare saker säljs på specialaffärer, där det är 18års-gräns. Både i butik och på barer, klubbar och restauranger är det billigare än i Sverige. Dock är kvaliteten på barer och klubbar inget att hänga i julgranen i jämförelse med Stockholm. Jag rekommenderar inte att gå ut i Maastricht efter klocka två på natten om man inte trivs i stora, trånga folkmassor. Däremot behöver du ju inte betala inträde...
Man kan alltid spara pengar att ta den största varan när man betalar för antal istället för totalvikt.

Boende

Maastricht University erbjuder boende för alla utbytesstudenter, denna information finns på hemsidan, där man kan se hur mycket det kostar per natt och vilka typer av rum man kan ha. Även om man tar det billigaste rummet så är det billigare att hyra ett vanligt rum. Guesthouset är det gamla sjukhuset, vilket också betyder att miljön känns någorlunda klinisk samtidigt som vissa avdelningar fortfarande används vilket betyder att det är patienter mellan 8.30-17. Övervakning sker med hjälp av vakter och övervakningskameror dygnet runt.

Jag valde att söka eget boende via Facebook. Söker man finns det flertal grupper, bland annat denna. Där hittade jag ett rum att hyra för hela min vistelse. Standarden i mitt hus var bra då det var totalrenoverat, men jag har hört och sett många helveteshistorier. Husen är byggda av tegel och oftast med endast en glasskiva, vilket leder till att det om vintrarna kan bli ganska kallt. Vattnet kommer oftast från en beredare på vinden och varmvattnet till kök och badrum är även det varmvatten som används i elementen. Jag slapp detta problem, men vet en del vars varmvatten slutade fungera på vinter - vilket även betydde att värmen inte heller fungerade. Därav får man vara beredd på att standarden är lägre än vad man är van vid, och till viss del känner man direkt av att man är mer söderut. Samma känsla fick man när man tänkte på trafiken och trafikreglerna.

Mitt hus var beläget ca 8min med cykel från mitt campus (Randwyck) och 15-20 minuter till city. Detta fakultet ligger på utkanten av staden medan alla andra fakultet ligger mitt i city, därav finns det två bibliotek också. Randwyck-campuset är även ihopbyggt med universitetssjukhuset, så som KI-student är det där man ändå skulle hänga större delen av studietiden. För de som bodde på Guesthouset var det däremot tvärt om, nära till city långt till campus. Därav får man prioritera vad man anser viktigast när man som tidigast börjar 8.30... Jag bodde i en väldigt mysig stadsdel vid namn Scharn. För mitt rum (16m2), delat kök, badrum och allrum betalade jag drygt 390€. Detta var dock ett högt pris enligt många andra, men med tanke på renoveringen och att vi endast var 4 som delade så var det fortfarande rimligt. Är man inte kinkig på kvaliteten kan man lätt hitta något för 100€ mindre än vad jag betalade. Men jag säger bara, man får vad man betalar för.
Typiska hus för södra Nederländerna.

Studier allmänt

(Ursäkta svengelskan, men det är så det kommer vara här)

Universiteit Maastricht använder sig av problembaserat lärande, PBL. En till två gånger i veckan har man tutorials där man diskuterar ett problem, gör learning goals och sedan går hem för att besvara dem. Nästa gång går man först igenom alla svaren, innan man börjar diskutera nästa problem. Man får testa både rollen som discussion leader och scribe. Man har även en tutor som har läst kursen tidigare och som ser till att man inte glider ifrån ämnet eller missar något. Inför tentorna är det oftast (men inte alltid) det man diskuterat under tutorialsarna som kommer på tentan. PBL är enligt mig ett bra system, men dynamiken i gruppen man hamnar i spelar stor roll och man har märkt på sitt tentaresultat i vilken typ av grupp man hamnat. Detta är en av riskerna med detta system.

I Nederländerna är lärarrelationen ungefär som i Sverige. Läraren står längst fram framför sin powerpoint och välkomnar ofta frågor och synpunkter. De flesta svarar på mejl (vissa snabbare än andra dock...) i trevlig ton och vissa lär sig till och med namnen på de som ställer mest frågor. De flesta accepterar att man tilltalar dem vid deras första namn, vilket oftast är något de säger när de introducerar sig (my name is dr. X but you can call me Y). Vissa lärare erbjuder till och med samtal via skype om man har problem under kursen gång.

I European Public Health (EPH) är det ingen praktik alls. Mycket av betyget ligger på tentor, närvaro (viktigt att tänka på att obligatoriskt = obligatoriskt) och uppsatser. Under mina 11 månader var endast en uppsats baserad på intervjuer som vi själva behövde  genomföra och en uppsats var baserad på tester vi behövde genomföra. Jag vet att de som läste andra tracks som erbjöds inom de folkhälsovetenskapliga områdena hade mer tid till praktiskt lärande. Däremot ingick en resa till Bryssel och jag vet att de som läser programmet ordinarie även ska få åka till Krakow. Ordinarie-studenterna har mycket mer praktiska moment än vad utbytesstudenterna får ta del utav. Men så är det. Dock är ju PBL ett system som försöker integrera teori med praktik på sitt eget lilla sätt.

I stora drag jämfört med KI så är det en stor skillnad mellan lärosystemet. När vi på KI läser en kurs i sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete och lär sig om hur man arbetar med det inom områden som rör mat, alkohol, miljö etc så läser man på Maastricht en kurs i matfrågor, en i alkoholfrågor, en i miljöfrågor och arbetar in hur man gör sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete i vardera kurs istället. Man kan säga att man läser baklänges i jämförelse med på KI. Man läser ju även konstant på en Europeisk nivå (i alla fall på European Public Health) vilket man inte alltid gjorde på KI.
En fjärdedel av tentasalen. Flera klasser skriver tentor samtidigt i MECC, deras motsvarighet till Älvsjömässan.

Kurser under utbytet

Kurser motsvarande termin 5 på KI
Introduction Semester 1 (1 ECT):

Denna enveckas kurs var bara en introduktion till universitetet, där terminen (och resterande studier - dock orelevant för utbytesstudenterna) presenterades. Besök till platsen där man skrev under Maastrichtföredraget ingick såväl som en resa till Drielandenpunt, där Nederländerna, Belgien och Tyskland möts. Betyget pass sattes om man närvarade på alla moment.

Tuberculosis (9 ECT):

Denna kurs motsvarade Global Health kursen som man läser termin 3 på KI. Det var såklart en del nytt men det var med mycket irritation jag kontaktade programkoordinatorn för EPH och beklagade mig över att jag inte trodde jag skulle läsa så lätta kurser under mitt utbyte. Efter ett personligt möte bestämdes det att jag skulle byta till termin 3 för den resterande tiden av terminen, där jag skulle få läsa en kurs som jag inte kunde sova igenom. Tuberculosis handlade precis vad det låter som, sjukdomsspridning i Europa, hur man genomför interventioner, lagstiftning etc. Upplägget var föreläsningar, tutorials två gånger i veckan, presentation av ett mindre grupparbete och avslutades med en tentamen med multiple choice. Betyget sattes med hjälp av närvaro, presentationen och skriftlig tentamen.

Food, novel food, food safety (9 ECT):

Denna kurs var den kurs jag tyckte var mest intressant och erbjöds på termin 3 på EPH. Man gick dels igenom vissa biologiska moment av matens påverkan på kroppen, men man diskuterade även sjukdomar relaterat till mat som kunde uppstå. Man gick även in på Europeisk nivå och diskuterade agrikultur och lagstiftning gällande mat och marknad. Två olika assignments genomfördes, ett individuellt och ett i grupp. Grupparbetet var att skriva om en matrelaterad sjukdom och en intervention anpassad för den. Det egna arbetet var att göra mat och aktivitetsdagbok där man skulle analysera sin egen livsstil. Man fick även räkna ut sin fettprocent med olika verktyg. Tutorials hade man en gång i veckan. Betyget sattes baserat närvaro, båda skrivuppgifterna och skriftlig tentamen med öppna frågor.

Lifestyle as a common denominator? (1 ECT):
En sista enveckas kurs där ett grupparbete skulle genomföras om ett folkhälsoproblem. Kursen sträcker sig över all den infromation man lärt sig över hela termin 3 på EPH men även om jag missade den första kursen den terminen så var det inga problem att hänga med, eftersom jag redan hade läst två år på fovet på KI så. Betyget var här också bara pass eller fail och handlade bara om gruppen lyckades presentera något värdigt eller inte. Bra sätt att knyta ihop säcken på det man lärt sig dock.

Frames for Publ. Health/Paper Semester 1 (4 ECT):
Denna kurs är övergripande för termin 1 på EPH. Uppgiften är att med den kunskap man tagit in under termin 1 skriva en uppsats om ett folkhälsoområde som är aktuellt idag. Inför uppsatsen presenterades man med en lista med ämnen eller kategorier man kunde välja mellan. Jag valde att skriva om manlig prostitution och hur det anses som ett icke-problem. Många valde att skriva om diabetes. Detta är bara exempel på vad man kunde skriva om. Betyget sattes 50% på innehåll och 50% på språk, men man fick under tiden gå en språkverkstad där man diskuterade vilka språkregler som används för akademisk engelska. Avslutningsvis hade man en presentation av sitt arbete som inte betygsattes, men bedömdes skriftligt så att man kunde få kommentarer på hur man höll sig tidsmässigt, språkligt (ljudnivå, val av ord, uttal) såväl som saker som hur ens powerpoint såg ut.

Cumulative test 1 (6 ECT):
Denna skriftliga tenta var övergripande för alla moment man läst under terminens gång. Man tentade alltså av de tre kurser som erbjudits under termin 1. Även fast jag "missade" två utav dem när jag bytte termin mitt i så skrev jag denna tentamen och klarade mig utan problem. Både kortare öppna frågor och längre diskussionsfrågor finns och man ges en del artiklar att läsa inför tentamenstillfället. Dessa artiklar fick man ha med in på tentamen, men såklart utan några anteckningar på. Tentamen var uppdelad i tre moment och man behövde godkänt på alla tre delar för att få sitt fullständiga betyg. De moment man inte klarade av fick man hemuppgifter för att kompensera.

Introduction Semester 2 (1 ECT):
Det störta momentet i denna kurs är en heldag i Bryssel, som man inte vill missa. Man besöker olika institutioner och förbereder sig på en termin fylld med termer som handlar om ekonomi, lagstiftning och EU. Även om introduktionen ibland känns onödig (ska jag verkligen få en HP för detta, och kommer KI låta mig tillgodoräkna detta?) så är det egentligen bra. Man slängs inte direkt in i studierna utan förbereds på vad som komma skall. Plus att Bryssel är en trevlig stad. Hann man med bussen som gick 6.20 på morgonen så fick man ett pass, annars var det en ganska mastig uppsats som kompensation innan man fick sina poäng.

Europan (Public Health) Institutions (9 ECT):
"What is law?" Så stod det på den första powerpoint bilden på den första föreläsningen av denna kurs. Först diskuterades etik, moral, lagar etc och att ha läst etik på KI innan hjälpte fort i alla först och reda ut denna del av kursen, vilket gjorde att man kunde plugga mer på de delar som hade med själva EUs uppbyggnad. Policys, lagstiftning och integrationen av etik i båda punkterna var ett tema genom hela kursen. Olika diksusioner om biobanking, sjukvårdsturism, försäljning av mediciner via internet och över gränserna dök upp. Sverige gavs ofta som det optimala praktexemplet. Förutom tutorials med tillhörande närvarokrav så sattes betyget på en skriftlig tentamen med uppsatsfrågor och på en uppsats som såklart följde vad som hände i tiden och för mig skulle handla om hästköttsskandalen. Kursen kändes i slutändan långdragen och man ville slita av sig håret av allt slit, men det är en sån typ av kurs där man efteråt känner att man lärt sig så mycket och att man är så nöjd att man tog sig igenom den.

Mother and child care (5 ECT):
Kursen gav ifrån sig en känsla av att den skulle behandla mödra- och barnavård, men icke sa Nicke! Såklart rör den vid ämnet, men mestadels diskuteras Foucault och Elias teorier om sociologi. I kursen ingick det, förutom föreläsningar (utan powerpoints så missade man en föreläsning var man körd) och tutorials, att intervjua två mödrar om barnavårdssytemet och sedan göra ett vanligt kvalitativt tematiskt arbete. Analysen skulle sen också göras med hjälp av dessa två olika teorier. Tentamen, som var en skriftligt uppsatstenta, var också mestadels inriktad på dessa två teorier och mödrarna och barnen kändes bortglömda. Jag tycker det hade varit bättre att kalla kursen för grundkurs i sociologi då eftersom det även hade sett bättre ut för tillgodoräknandet vid KI, men det är som det är.

Aging in Europe (5 ECT):
Med tanke på att de tidigare kurserna denna termin inte helt hundra höll sig till namnet de bar så var jag inte säker på hur denna kurs skulle gå. Men tji fick jag för i denna kurs handlade allt om att bli gammal, vård och lagstiftning som rörde åldrandet. Kursen hade en enskild uppsats om SPSS (statistikprogram) och en gruppuppgift om problematik med översättningar. Tutorials ingick såklart också. Däremot sattes hela betyget på tentan, som åter igen var en skriftlig tenta med öppna frågor. Frågor som nästan alla ifrågasatte efteråt. "Hade vi verkligen pratat om detta förut?".

Institutions in EPH/Paper semester 2 (4 ECT):
Terminsuppsatsen för termin 2 skulle denna gång handla om "mobility of professionals in the EU in the light of the single market act". Dock är detta något som ändras varje år, så temat nästa gång kan vara något helt annat. Precis som innan så var tanken likadan, man skulle utnyttja den kunskap man lärt sig under terminen och skriva en uppsats om läget. Åter igen var det även 50/50 delningen av betyget. Skillnaden denna gång var ju att man varken hade språkverkstad eller en presentation av arbetet.

Cumulative test 2 (6 ECT):
Åter igen handlade denna sluttenta om alla de kurser som gåtts igenom under terminens gång i kombination med ett EU dokument som vi blev tillsagda att läsa. Upplägget var exakt likadant, ha med sig det dokumentet vi blivit tilldelade, 3 olika sektioner att få godkänt på, större delen var uppsatsfrågor. Ända skillnaden för mig denna gång var ju att jag faktiskt hade läst alla kurserna som den handlade om, vilket bara var en fördel.

Språk och kultur

Undervisningsspråket är engelska på alla de kurser som erbjöds och examination skedde på engelska för alla studenter. Examinationerna skedde också utan ordbok. För mig var detta inget problem då jag redan innan jag åkte kände mig otroligt säker på min engelska. Men jag vet att de personer som kopierade in hela vetenskapliga artiklar i google translate också fick godkänt så språket borde inte stå i vägen. Däremot är det ju lättare om man anser sig kunnig nog att inte översätta allt man måste läsa.

Jag blev erbjuden att läsa en språkkurs före mitt utbyte, dvs att jag skulle åka ner och vara på plats tidigare för att lära mig språket. Jag tackade nej då jag inte kände mig helt färdig att åka så tidigt. Som nämnt tidigare så ångrar jag mig inte. Undervisningen var på engelska, nästan varenda person man stötte på pratade engelska samtidigt som många pratade tyska. Skämtsamt brukade jag säga att det är bättre att studera tyska än nederländska innan man kommer på utbyte i Maastricht.

Det finns så otroligt många kulturkrockar. Maten var kanske en av de största. Två brödskivor och två skivor goudaost är inte lunch i mina ögon, det är en dålig frukost om något, men där nere är det en vanlig måltid. Köper man en tågbiljett är den giltig hela dagen och man får själv bestämma över sina byten (till skillnad från det schema man följer i Sverige). Brandsäkerheten är viktig, förutom på offentliga platser. Två brandsläckare, en brandfilt och två brandvarnare fanns i mitt hus men på klubben släppte de in så mycket folk på barerna och klubbarna att alla inte ens fick plats inomhus. En lokal som max skulle få ta in 300 personer i Sverige försökte klämma in 600 personer i Nederländerna. Anpassningen för handikappade och barnvagnar var undermålig, där en cykel-skena finns för varje trappa men en rullstolsburen kan omöjligt röra sig i vissa delar av staden.

Den kulturkrock jag kände att jag mest "utsattes för" var klädstilarna. Dels är jag van att man som i alla fall går till skolan i jeans och t-shirt. Men mjukisbyxor var ingen ovanlig syn, förutom på SBE fakulteten, där alla ekonomer och business studenter går. Där är det Hollister som gäller. När det blir soligt och 18+ i Sverige åker jackan av och shortsen på. I Nederländerna är dock detta inte lika vanligt och jag fick ofta frågan hur jag kunde gå så när det var så kallt ute. Även om det är 20C har många långbyxor och jacka på sig, inte för att det är kallt, utan för att det är en vanesak. 5e Juli var det 32C i Amsterdam när jag skulle flyga hem och jag såg 2 tjejer i shorts och två i klänning. Resten hade långbyxor. Detta kan också provocera vissa, och trotts att jag inte hört om ett enda överfall (iofs har några blivit rånade men inte alls i samma utsträckning som i Stockholm) så kunde man ibland få folk efter sig som skrek "lekker lekker" vilket praktiskt taget betyder mums (direktöversättning till trevligt trevligt). Det var inte alltid så lekker.

Ännu en sak som man måste förbereda sig på är marijuanaanvändningen. Nu är det inte precis som många tror och det är inte helt fritt att bruka men det är mycket mer acceptabelt än vad man är van vid i Sverige. Åker man på utbyte i Nederländerna kommer man definitivt komma i kontakt med det, speciellt på hemmafester eller utomhusevent. Man kommer se coffeeshops runtom i staden (alla ligger inte på Red Light District i Maasticht), man kommer möta folk som ger ifrån sig den bekanta doften alla tider på dygnet lite varsom i staden. Det är en vanesak, men har man inte tänkt på det förut måste man göra det innan man åker. Det finns många utbytesstudenter (och många vanliga studenter för den delen också) som inte klarar av det, och misslyckas med skolan då de antingen kommer höga till tentan eller "glömmer" tentaplugga pga. allt festande. Försök att se till att inte bli en sån.
Glad haj hälsar hoi i mataffären.

Fritid och sociala aktivteter

Som nämnt innan så finns ESN som annordnar sociala aktiviteter för utbytesstudenterna, att gå med i deras facebook-grupp och att se vad de skriver på sin hemsida är viktigt om du vill hänga med andra utbytesstudenter. Men glöm inte att man ska balansera mängden utbytesstudenter och mängden "lokalbefolkning" så att man får en variation i sitt utbyte, men också i sin bekantskapskrets. Både där och i skolan var det dock lätt att träffa nytt folk och eftersom det är en studentstad så är nästan varje person man möter från universitetet.

Universitetet erbjuder ett gym där man kan ta både gruppklasser och/eller utnyttja gymmet. I dagens läge ligger lokalen i en gammal barack nära FHMLs campus, men ett nytt hus ska bli klart någon gång under 2014. På idrottsanläggningen fanns även möjligheter att testa massor med olika sporter, yoga, spinning, rodd, karate och andra kampsporter, balett, simning, cykling etc. Det finns alltså något för alla! Vill man inte gå på skolans gym finns flera andra anläggningar, dock kostar de alla mer. Gymmet erbjuder också gratis konsultation med PT och kroppskompositionstest, något jag uppskattade och kommer sakna!

Gällande konstnärligt uttryck finns en skolorkester. Men utöver det har jag inte sett många andra grupper. Har man intresset finns det säkert något för allt, men då måste man själv söka. Jag vet att det finns dansstudios. Kulturcentret Mandril erbjuder jamsessions varje tisdag, där man kan ta med sig sitt instrument och delta. Vill man inte spela är det ändå trevligt att gå och lyssna. Andra dagar erbjuds yoga, meditation och dylikt där och varje gång jag gick dit blev jag nöjd.

Möjligheten att resa är också riktigt trevlig. Amsterdam, Paris, Berlin, Bryssel, Luxemburg är några av de närmsta storstäderna som man kan besöka över en weekend. Många av de studenter som kommer långväga tar även Italien, Spanien och Storbritannien i samma veva, men för oss från Sverige är det varken långt eller dyrt att ta oss dit lite när vi vill. Men det är verkligen lätt och centralt att ta sig runt om i Europa härifrån. På våren kickar också många festivaler igång, som pågår inpå hösten så är man den typen av person som gillar festivallivet så har man också tur. Själv hann jag endast med en festival, men det blev ett perfekt avslut på mitt utbyte.

Studentlivet har jag nämnt lite om tidigare, men kan lägga till lite mer. Utekvällarna är tisdagar och torsdagar. De Alla är standardstället som är öppet varje kväll till 05 och är det stället som ibland är så smockfullt att man inte dansar utan rör sig i en kollektiv rörelse. Barer jag däremot kan rekommendera för att testa goda drinkar och bra kvalitet ölar är Take One, Take Five och Shamrock. Finns några till som är trevliga, men minns inte namnet på dem. Det finns några bra ställen för mat, bland annat Tokyoto (all you can eat sushi, underbart god!) och Marres Kitchen. För en fika på stan måste man besöka Coffeelovers i kyrkan (testa oreocheesecaken!) eller Chocolate Company (underbara smaker på sina varma choklader!). God glass finns på Frozz (den bästa frozen yoghurt jag smakat) eller Luna Rosa. De belgiska våfflorna är bäst på Pinky Nej, tillbaka till utelivet! Det sker i alla fall något varje natt om man så vill, garanterat. Det gäller att vara beredd på att utelivet är långt ifrån Stockholmsstandarden och det finns folk som kommer in på klubben i mjukisbyxor. Så hade du tänkt packa högklackat kan jag förvarna dig att det inte kommer vara det lättaste. Det ligger kullersten i nästan hela staden, vilket gör att det blir väldigt instabilt att gå. Polisen kommer ibland och bryter upp en högljud hemmafest, men oftast är det inte mycket tjafs eller problem. Facebook gruppen Sharing is Caring (finns en för varje stad i Nederländerna, något av en standard för dem) kommer nog vara till stor nytta. Finns grupper för allt nästan, shopping, elektronik, carpooling etc.
Plats att besöka: Stadsparken med de tillhörande djuren.

Sammanfattning

Jag visste ju att utbytet skulle påverka mig. Men jag visste inte hur mycket egentligen. Innan vi åkte fick vi ju en kväll där vi fick sitta och prata och få information om utbytet och vi fick höra vilka typer av känslor vi skulle gå igenom. Att känna sig främmande till hemma i ett annat land, en annan kultur. Vi fick höra att vi skulle längta hem så mycket att det kändes som om hjärtat brann och att vi även ibland aldrig skulle vilja åka tillbaka till Sverige igen. Och alla dessa känslor kom. Upp och ner gick det definitivt och ibland ville jag ge upp och åka hem igen. Ibland var det mitt hem. Nu efteråt, när jag sitter i Sverige igen så kan jag bara säga att det var totalt j-la underbart (ursäkta för svordomen!) men att jag samtidigt kände mig riktigt redo. Jag hade tömt ut allt jag kunde få ut av utbytet och att jag nu var redo för att vända mig norrut.

Jag är snart klar här vid KI. Förhoppningsvis är det avklarat till mitten av hösten och då är det dags för vidare studier. Så det hinner kanske inte påverka mig så mycket vid KI, men det har förberett mig för hur jag vill gå vidare med mina studier. Det var under mitt utbyte jag hittade min nisch, vad jag vill fördjupa mig inom. Jag insåg även att jag verkligen vill arbeta mer internationellt. Att arbeta på engelska har blivit en vardag jag inte vill glömma. Utbytet har hjälpt mig att hitta mig själv.