Reserapport - KI-student
Lärosäte: University of California Los Angeles UCLA School of Medicine
Utbildningsprogram: Läkare
Utbytesprogram: INK
Termin: Vårtermin 12/13

Innan avresa

Redan under långstadiet såg jag hur de coola äldre eleverna gick runt med UCLA-tröjor. Jag visste inte riktigt vad det innebar men förstod redan då att det var något jag var tvungen att utforska vidare...

När det väl var dags för att söka utbyte var det inte endast chansen att få gå runt i UCLA-tröjor (något som jag självklart gjorde) som lockade. Jag hade varit på semester i Kalifornien ett flertal gånger och älskade området. Detta i kombination med att UCLA är ett välkänt universitet med gott rykte gjorde det till ett lätt val för mig. 

Du som läser detta funderar troligen på om du ska lägga dina värdefulla sista månader på läkarprogrammet på UCLA. SÖK! ÅK! Detta utbyte är bland det bästa jag gjort under hela läkarutbildningen. 

Som alltid när man ska göra något i USA är det en lång process och det är bara ta några djupa andetag och ge sig in i karusellen. Jag har försökt sammanställa en lista på vad som behöver göras innan avresa:

- När du fått beskedet från KI om att du blivit nominerad en plats på UCLA behöver du anmäla dig hos UCLA på deras hemsida och få ett ansökningspaket från studentkoordinatorn där. 

- I ansökningspaketet från UCLA finns en checklista på allt som måste skickas med tillsammans med ansökningarna. Det du behöver göra är att boka tid hos studenthälsan för att fixa vaccinationsintyg, välja kurser, göra HIPAA och skriva ut certifikat och fixa kopia på pass och skicka med passfoton enligt amerikansk standard. Resten av papperna får du hjälp med av utbyteskoordinatorn på KI. 

- När man söker kurser på UCLA är det bra att tänka på att kurserna ges varje 3 veckor. Och det är bra att maila kurskoordinatorn och kolla om det finns plats innan man skickar in själva ansökan. Återigen är det här bra att vara ute i god tid för att få de kurser du vill ha, då de flesta kurser bara tar emot 1-2 studenter/omgång. På UCLAs hemsida fanns för oss en bra kurskatalog med beskrivningar och hur en typisk vecka såg ut schemamässigt. 

- När UCLA har godkänt din ansökan så behöver du detta skriftligt för att kunna söka visum. 

Det är alltså mycket som kan ta tid, så mantrat under denna period blir tålamod och börja i tid!


Ankomst och registrering

Jag kom till LA 3 dagar innan kursstart. Boendet hade vi redan fixat från Sverige och min husvärd kom och hämtade upp mig på flygplatsen, vilket jag var fantastiskt tacksam över då jag kom sent en fredagskväll. Jag tyckte att det räckte att komma med mina 2 dagar till godo, men det berodde nog på att vi redan hade fixat allt praktiskt som biluthyrning och boende. 

På UCLA hade man precis börjat med elektronisk journalföring och alla som skulle jobba där var tvungna att gå en obligatorisk introduktionsdag för att få inloggningsuppgifter. All information om var jag skulle befinna mig första dagen hade jag fått via mail av koordinatorn på UCLA. Det var också under denna dag man hade tillfälle att träffa andra utbytesstudenter. Annars fanns det inte direkt någon fadderorganisation för utbytesstudenter. Men är man aktiv kan man säkert hitta en hel del aktiviteter på campus och alla på sjukhuset var trevliga och vänligt inställda till oss.

Ekonomi

Man får räkna med att det kommer att kosta ganska mycket att bo och leva i LA. Men det finns en hel del stipendier att söka och man får också resebidrag från KI. Jag sökte och fick pengar från Anna Whitlocks stiftelse och jag vet också att många andra som sökte stipendier från olika ställen fick. Se till att kolla upp senaste ansökningsdatum för stipendier tidigt och var ute i god tid även här!

För att hålla kostnaderna nere kan man:

- Boka flygbiljett tidigt
- Dela boende
- Om man vill ha hyrbil kan man hyra från Rent-a-wreck, delar man bil kommer man undan ännu billigare
- Sök stipendier (det tar tid, men det är värt det när man får pengarna)
- Ta med en olåst mobiltelefon från Sverige och skaffa amerikanskt SIM-kort. På UCLA finns det wifi över nästan hela området, så att ha en telefon där man kan koppla upp sig på nätverket kan vara smidigt. 
- Kolla upp vilka villkor din bank har för betalning/uttag utomlands
- Skaffa kundkort på matställen och andra affärer där du handlar ofta

Jag delade boende med en kursare. Vi var inneboende hos en kvinna i en superfin och rymlig lägenhet. Vi delade rum, men hade eget badrum och fri tillgång till kök och vardagsrum i huset. Det gick jättebra att inte ha en helt egen lägenhet då vår husvärd var jättegullig och gjorde allt för att vi skulle känna oss som hemma. Det ingick också gatuparkering då vi fick parking permit av vår husvärd och det var aldrig några problem med att hitta parkeringsplats utanför huset. Vi betalade ca 3500kr/person/månad för boendet, vilket är väldigt billigt med tanke på området.  

Vår bil hyrde vi på Rent-a-wreck. Det blev ganska mycket billigare för oss då ingen av oss var över 25 och alla andra biluthyrningar kräver under age insurance, vilket skulle göra att det blev dubbelt så dyrt. Med fulltäckande försäkring för bilen betalade jag och min kursare som delade på bilen 2500kr/månad. 

Bensinen är ungefär halva priset jämfört med Sverige, men det kan variera väldigt mycket mellan olika bensinmackar och olika områden i LA. 

Att äta ute i USA är generellt billigare än i Sverige. Men vill man köpa och laga mat själv är priserna ganska lika, men de har också väldigt billiga affärer som 99 cent store där man kan handla allt för 99 cents. 

Boende

Jag delade boende med en kursare som också hade sina placeringar på UCLA. Vi hittade boendet via airbnb och valde att hyra ett rum av en kvinna som bodde i ett väldigt speciellt huskomplex tillsammans med 4 andra familjer. Vi hade tillgång till flera balkonger och en takterass! Lägenheten låg 10 blocks från havet och det var gångavstånd till det populära 3rd street promenade i Santa Monica. Vi hade fri tillgång till kök med diskmaskin och tvättmaskin och torktumlare (väldigt tacksamt då man har sina egna privata kläder på sjukhuset). Vi trivdes kort och gott jättebra.

Vi körde bil till UCLA varje dag och det tog ca 20 min på ditvägen. Trafiken brukade inte komma igång förrän efter 8.00 på morgonen. 

Precis utanför oss gick också en direktbuss till UCLA som kostar 1 dollar att åka med och om man skulle åka buss ofta kunde man köpa månadskort, något som många andra utbytesstudenter gjorde. Det kunde dock ta ganska lång tid beroende på vilket tid på dagen man väljer att åka. Annars var det väldigt smidigt. 


Studier allmänt

Läkarutbildningen ser i allmänt ganska annorlunda ut i USA jämfört med Sverige. Innan man kan söka sig till läkarprogrammet måste man läsa 4 år på college efter man gått ut high school. Läkarprogrammet är 4 år i USA och tredje- och fjärdeårs studenterna är ute på kliniska rotationer tillsammans med oss utbytesstudenter. 

Man söker sedan residency (motsvarande ST) och där kallas första året för internship. Om man vill kan man sedan subspecialisera sig och gör då sin fellowship. Överläkarna är attendings och precis som i Sverige kan man bli det efter man är färdig specialist. Läkarna verkade generellt jobba mycket mer än hemma i Sverige, och läkarstudenterna var mer ambitiösa och gjorde många frivilliga extra timmar på sjukhuset för att kunna få fina rekommendationsbrev för att sedan söka residency på bra och populära sjukhus. 

Systemet var mer hierarkiskt och man kallar läkarna för Dr. Efternamn. Jag blev förvånad över hur vissa kliniker hade fellows som någon slags "superkandidater". Mottagningarna jag var med på var det oftast en överläkare som hade ansvar för, sedan var det en fellow eller resident som gick in till patienten och tog anamnes och status och rapporterade till överläkaren som sedan gick in till patienten tillsammans med fellow/resident. Sedan skriver fellow eller resident journal som överläkaren måste cosigna och skriva under att de också undersökt patienten och håller med föregående läkare. Det var mycket som var ganska ineffektivt i det amerikanska systemet och man började uppskatta det svenska systemet mycket mer. Som resident som jobbade på avdelningarna brukar man förronda patienterna för att sedan ronda med fellow, som sedan rondar med attending. 

Många läkare var otroligt kunniga teoretiskt och kunde förklara fysiologin och biokemin i detalj, men de verkade inte lika erfarna praktiskt och hade inte fått göra/vara med på många procedurer. Många verkade också väldigt utbildningsorienterade och tog tillfällen i akt att förklara sjukdomar och behandlingar mellan patientmöten. 

När jag anlände till UCLA var de fortfarande i en övergång mellan att använda pappersjournaler och elektroniskt system. Det var ganska kaotiskt till en början då många var frustrerade över att de inte visste hur systemen fungerade. På en del kliniker hade de fortfarande pappersjournaler som de scannade in efter varje mottagning. Inför varje mottagning kom sköterskorna med vagnar med journalpärmar för varje inbokad patient. 

Kurser under utbytet

Kurser motsvarande termin 11 på KI
Pediatric nephrology

Den första kliniska placeringen jag hade var pediatrisk nefrologi i 3 veckor på Ronald Reagan som låg på UCLAs main campus. Alla pediatrikplaceringar börjar med morning report med frukost som residents håller i. Det brukar ofta vara intressanta patientfall som diskuteras och alla är aktiva och brainstormar. Det anordnas också lunchseminarier för alla studenter och residents på pediatriken, men man får ta med sin egen lunch och det bjöds på olika föreläsningar varje dag.

Kursen hade ett ganska luftigt schema med en del halvdagar, vilket var jättebra då man slapp all dötid och bara var med på det intressantaste och roligaste. Man är mest på mottagningar och där får man ta egna patienter som på KI, och sedan rapportera och stämma av med överläkaren. Vissa dagar var man med på avdelningsronderna, men dessa var oftast inte lika roliga då man inte endast var där någon dag då och då och inte alls hängde med i patienterna som drogs. 

Under placeringen får man träffa många multisjuka syndrombarn och vara med på dialysmottagning, transplantationsmottagning och generell nefrologimottagning. Vi hade också några mottagningar utanför LA och jag fick tillsammans med nefro-teamet åka till Bakersfield på mottagning, vilket var jättetrevligt.

Ped-nefro hade också sina egna journal clubs och seminarier som man förväntades närvara på. Ingen direkt examination efter avslutad placering, men man förväntas fortlöpande under placeringens gång svara på frågor som slängs ut under ronder och mottagningar och sista dagen på min placering höll jag en presentation om ett patientfall. 

Det var god stämning och väldigt trevlig och rolig klinik. Jag lärde mig jättemycket under min tid där och fick samtidigt mycket fritid över till andra saker. Här blev man behandlad som en i teamet och fick jobba fritt som nefologi-fellowsarna. Kan verkligen rekommenderas!


Infectious Diseases VLA

MIn andra placering var 3 veckor på veteransjukhuset i LA. Här var det precis som pediatrikplaceringarna på Ronald Reagan morning reports för alla residents och studenter varje morgon. Liknande upplägg som på UCLA där residents drog patientfall eller hade interaktiva seminarier. De hade också lunchseminarier där det bjöds på lunch varje dag. 

Veteransjukhuset låg i en väldigt fin park med och hela området såg väldigt mäktigt ut, men sjukhuset var inte alls lika fräscht som Ronald Reagan. Under kursen var jag främst placerad på avdelning. Infektionsteamet jobbar som konsulter där andra primärteam skickar konsultremisser och beroende på patient kan infektionsteamet ta över infektionsdelen följa patienten. Teamet har alltså nästan aldrig några helt egna patienter och har ingen egen avdelning utan det är alltid någon annan som också har ansvar. Positiva blododlingar som hade tagits på sjukhuset kom alltid som automatisk konsultation till infektionsteamet. 

Här var det oftast 8-17 dagar som gällde. Man jobbade som en avdelningsläkare genom att förronda, gå igenom nya konsultationsärenden och följa de gamla. Jag jobbade tillsammans med en fellow och en resident och beroende på arbetsmöda delade vi oftast lika på patientantalen. 
På eftermiddagarna rondande vi med överläkaren och beroende på vem det var gick man igenom patienterna olika noggrant och vissa överläkare gillade att undervisa mycket under ronden och andra brydde sig inte. Under vissa ronder när t ex röntgensvar var oklara gick man ner till radiologerna och pratade direkt med dem för att be dem gå igenom röntgenbilderna med läkarna.

Infektionspanoramat var mycket mer extremt än i Sverige och det antogs att nästan alla patienter hade MRSA när de kom in och alla sattes in på vancomycin per automatik. Patientklientelet var också väldigt annorlunda då det var ett veteransjukhus och många veteraner hade psykiska besvär och var hemlösa och det var bara män. 

Vissa dagar när det var lugnt på avdelningen gick jag på infektionsmottagning eller HIV-mottagning. 

Ingen särskild examination efter denna placering heller, men jag fick presentera en artikel på deras journal club. Det var god stämning och jag fick jobba med en jättetrevlig fellow och resident, men man förväntas ta egna initiativ.



Pediatrics hematology/oncology

Under min sista placering var jag tillbaka på pediatriken på ULCA och Ronald Reagan. Detta var en mer kaotisk placering även om upplägget till viss del liknade ped-nefro. Man var mest på mottagningar som indelades i transplantation, onkologi, hematologi och sarkom. När det inte var mottagning var jag på avdelningarna eller hjälpte till med konsultärenden på inneliggande patienter. 

Det var en väldigt speciell placering med så många sjuka och döende barn, men det var också väldigt kul att få komma på långtidsuppföljningsmottagningarna och se alla friska barn som hade blivit botade. Både barn och föräldrar var oftast väldigt trevliga och tyckte det var kul med studenter på besök från utlandet. 

Kliniken hade seminarier varje vecka där en fellow presenterade ett ämne och efteråt gick alla på pathology rounds där man går ner till patologen som går igenom olik benmärgsutstryk eller blodutstryk med läkarna. 

Även här jobbade jag genom att själv ta patienter på mottagningarna för att stämma av med överläkaren. Man förväntades skriva egna journalanteckningar och infoga relevanta referenser från pubmed i själva journalen. Generellt lades det mycket tid på att skriva utförliga journalanteckningar och mycket kunde effektiviseras.

Det var en rolig och lärorik placering, men också svår att komma in i då alla barn hade väldigt speciella cellgiftsbehandligar i cykler som jag inte riktigt hade koll på. Patientklientelet är så mycket större på UCLA än någonstans i Sverige så man få tillfälle att träffa på väldigt många ovanliga sjukdomar under sina placeringar, vilket är väldigt kul.

Språk och kultur

Det är oftast inga problem med språket då alla pratar engelska och amerikanarna är oftast väldigt imponerade över hur bra svenskar är på engelska. Däremot var det många patienter som endast pratade spanska och nästan alla läkare kan också spanska. Trots att jag inte pratar spanska alls gick det bra eftersom de har speciella tolktelefoner med speed dial för spansk tolk. 

Generellt var amerikanarna väldigt öppna och utåtriktade så det var aldrig något problem att få kontakt med dem. Många bjöd på lunch och fika då de får matpengar av sjukhuset och erbjuder skjuts om man har transportproblem.

Fritid och sociala aktivteter

Vad jag vet så fanns det inte särskilt många arrangerade sociala aktiviteter för utbytesstudenter, men jag letade inte heller aktivt. UCLA har en ganska omfattande idrottsanläggning och några av studenterna som jag umgicks med brukade gå till gymmet där. Om man gillar lite mer akrobatisk idrott så finns det alltid folk nere vid Santa Monica Beach, vid gamla muscle beach finns det ringar och "bars" som man kan lära sig att svinga sig fram i. Det är också ett ypperligt tillfälle att lära känna lokala LA-bor som gärna hjälper till och visar hur det går till.

Eftersom de amerikanska läkarstudenterna som man träffar på är väldigt ambitiösa och jobba långa dagar på sjukhuset var det lite svårt att få tid att umgås med dem på fritiden. Istället var det residents och interns som hade mer tid över. Vi lärde också känna väldigt många andra utbytesstudenter, speciellt då man går denna journalintroduktion med många som börjar samtidigt som du själv. 

Annars är LA en fantastik stad. Det är alltid fint väder, folket är trevliga och det finns många fina stränder att hänga på. Om man gillar mat så är utbudet också fantastiskt och billigare än i Sverige. Vi hann med många helgutflykter till bl a San Diego, Six flags, Universal studios, the Getty Center, hiking i Hollywood Hills (för att se den obligatoriska Hollywoodskylten på nära håll), Griffith park. Gillar man shopping är utbudet också enormt och man kan få många olika märkeskläder för ganska billigt. Bästa shoppingområdena är 3rd street promenade, Camarillo premium outlets, Westfield Century City.

Sammanfattning

Jag är otroligt nöjd och glad över att jag åkte till UCLA på utbyte. Det har varit en fantastisk erfarenhet och upplevelse som jag kommer att ha med mig hela livet. Jag lärde mig också att uppskatta det svenska sjukvårdssystemet mycket mer och hur bekvämt det är att arbeta som läkare i Sverige jämfört med USA. Jag har fått tillfälle att träffa så många trevliga, roliga och inspirerande människor och lärt mig mycket både teoretiskt och praktiskt som jag kommer kunna få användning av i framtiden som läkare. 

Återigen, ÅK!! Du kommer aldrig få tråkigt i staden och det kommer definitivt vara bland det bästa du har gjort.