Reserapport - KI-student
Lärosäte: King's College London
Utbildningsprogram: Biomedicin
Utbytesprogram: Erasmus
Termin: Vårtermin 12/13

Innan avresa

1.Innan avresa

1.1 Motiv

Motivet for utbyte var få och veka, om jag ska vara ärlig så jag hade egentligen inga riktiga planer på att åka i första början. Men efter tillräckligt med påtryckningar från mer entusiastiska och utbytes-laddade kamrater så bestämde jag mig för att närvara vid en presentation om möjliga utbyten mellan KI och andra universitet. Jag fastade direkt för England och USA som möjliga val, varav King’s College London och Imperial College var möjliga val till London, och Princeton University i USA. Dessa universitet blev slutgiltigen sedan mina val i ansökningsblanketten om utbyte. Motiven blev mer formade av intresset att utveckla mig i det engleska språket. Samt vetskapen om King’s College London ledande forskning inom neurovetenskap ökade intresset för utbyte eftersom jag redan hade planerat ett 30hp projektarbete inom detta område under vårterminen. Lyckligvis blev jag nominerad till King’s College London. Inte nog med det, en mycket nära vän blev även nominerad till King’s College London.

1.2 Boendesökning innan avresa

Tillsammans med min vän planerade vi att söka upp boende innan vi åkte. Vi besökte hemsidor likt tradera.se (gumtree.co.uk) och andra diverse letting agencies online för att hitta potentiella platser att bo i London. Vi märkte tidigt att det är mycket dyrt att bo i London, priserna kan bli skyhöga om man planerar att bo i centrum. King’s College London centrala läge gav dock en bra ursäkt för att hitta boende i mitten av London, men vi fick kompromissa med boendesökningen med att hitta boende mer söderut där det är billigare. All uppfattning av priser av boende i Sverige ska man totalt ignorera; hyran är nästan alltid dubbelt eller trippelt så högt än vad det kan tänkas vara i Sverige, och man får oftast mycket mindre än vad man vill ha för pengarna. Därför bör man vara redo för att betala mer, speciellt om man vill bo centralt.


Allt detta gäller dock endast om du söker privat boende, man kan även söka boende genom King’s College som erbjuder mycket trevliga och bra studentrum, vilket är billigare jämförelsevis med andra alternativ. Dessa erbjuds endast för aktivt studerande King’s College studenter.  Det finns ett par olika studentrums/lägenhets-komplex spridda runt i London, vilket är oftast placerade i nära förhållande till de olika King’s College campus. Tips här är då att kolla vilket King’s College campus man ska studera i och vilket respektive studentboende den har anknytning till. Dessa ”student houses” har olika priser och kvalité, kolla noga vad som erbjuds och prisskillnaderna. I detta fall kan du få en mycket högre kvalité för lägre pris, men det beror återigen på läget från centrum. Dessutom är studentrummen fullt möblerade vilket kan vara svårt att få med i privat boende. Man kommer få en förfrågan om man söker studentboende i mailet du ansökte om utbyte, du kan även hitta en ansökningsblankett om King’s College student rum via deras hemsida (http://www.kcl.ac.uk/campuslife/accom/index.aspx). För oss är detta ett mycket säkert val för King’s College prioriterar utbytesstudenter för platserna.


Detta var dock inte vårt förstahandsval (men blev den ultimata lösningen see avsnitt Boende) eftersom jag blev erbjuden en plats - men inte min vän. Vi hade redan bestämt oss på att bo tillsammans. Att hyra en lägenhet är däremot mycket svårt att göra på avstånd, många som hyrde ut lägenheter ville oftast att man ska boka en visning. Det är samtidigt mycket hög risk för att man kan bli lurad på höga förskott för bokning och reservering av lägenheten innan man anländer, eller kvalitén på lägenheten är inte som det beskrivs online. Vi stötte på några potentiella lurendrejerier där personen i fråga krävde utbetalning av hela 6 månaders hyra samt 1 extra månads hyra som försäkring. Slutgiltigen bestämde vi oss att boka hotell i en vecka för att personligen gå runt och kolla efter boende.


Ankomst och registrering

2. Ankomst och registrering

2.1 Ankomst vi Gatwick Airport, kollektivtrafik och Oystercards

Vi landade på Gatwick Airport med Norweigan Airlines och köpte direkt en enkelbiljett  för ca. 30 pund (ungefär 300 kr 05-01-2013) till Gatwick Express tåget och steg av vid West Croydon Station. Hotellet var sig i mitten av stadsdelen Croydon söder om centrala London, vi behövde åka buss för att nå slutdestinationen. Vid West Croydon Station sökte vi upp ytterligare en kassa/informationsbås direkt efter vi lämnade perrongen där dem säljer s.k. ”Oyster Cards” vilket kan liknas vid SL-kort. Precis som i Stockholm laddar man kortet med pengar, man kan även definiera mellan vilka zoner man ska åka och betala en hel summa för att åka obegränsat i 1 dag eller upp till en vecka-månad. I London finns det total 8-9 zoner, varav zon 1 är största delen av centrala London. Eftersom vi visste att vi ska åka in och ut mellan centrala London och Croydon (dvs. mellan zon 4 till zon 1) inom loppet av en vecka så bestämde vi oss för att köpa en vecko-anpassad Oyster card, definierad för att åka mellan just dessa zoner. Man kan även simpelt bara ladda kortet med pengar utan att definiera mellan vilka zoner man kan tänkas åka; eftersom man även ”stämplar ut”. Oyster card är allmänt mycket dyrare än SL-kort. Lyckligtvis finns det studentrabatt upp till 30%, men man måste ha varit en aktiv student i minst 1 månad i England för att vara berättigad studentrabatt. Detta ordnade vi då efter 1 månad, kortet anlände efter ytterligare 2 veckor. Så om man planerar åka under denna tid mycket så är ett månadskort (Oyster card) det bästa valet. Studentrabatten gäller alla typ av Oyster card, både när man laddar kortet samt vecko-månads kort. Studentrabatt är lite komplicerat att få, men man kan ansöka om det online på (https://oyster.tfl.gov.uk/oyster/entry.do) där du gör ett eget konto. För student Oyster card behöver du ett stämplat intyg från King’s Collegeatt du verkligen är en student (gör det i samband när du skriver in dig, se 2.2 Kursstart, inskrivning,) samt ett passfoto på dig själv som du skickar in online. Vi ansökte först om student Oyster card från kassan vi besökte där vi fick fylla in basinformation på en enkät, men jag tror man kan även göra det online.

2.2 Kursstart, inskrivning

Kurserna började inofficiellt den 3 januari med en icke-obligatorisk introduktionsvecka för alla olika typer av kurser, varav en dag var utnämnd för Biomedicinare. Utöver kurspecifika introduktionsdagar fanns även mer övergripande introduktions föreläsningar om biblioteket och allmänt om campuset. Oturligt nog missade vi den mesta informationen eftersom vi anlände 5 januari, vi missade både informationen specifikt för oss biomedicinare samt den allmänna informationen om campus för nya studenter. Oavsett så klarade vi oss ganska bra. De riktiga kurserna började inte förrän 15 januari.


Ett par dagar efter vi hade anlänt bestämde vi oss att skriva in oss på King’s College. Eftersom vi anlände ett par dagar efter den officiella inskrivningen så hade vi personligen kontaktat King’s College personal som hanterar inskrivningen, med hjälp från King’s College studievägledare som har hand om utbytessstudenter samt avdelningen "The Compass" som kan liknas KIs lyktan (se http://www.kcl.ac.uk/study/ug/experience/support/compass.aspx). Inskriningen skedde på Strand campus  och inte på vårt campus (Guys campus) eftersom "The Compass" har sitt huvudkontor. Som vanligt är det en viss process bakom det hela, där man får möta ett antal personer och stå i en del köer innan det är klart. Tyvärr kommer jag inte ihåg vad som skrevs på när, men man fick mycket hjälp på vägen. I detta skede får man även sitt King’s College passerkort som används för att identifiera sig på campus och självfallet öppna dörrar/låna böcker/använda printern etc.

Ekonomi

3. Ekonomi

3.1 Hyra, mat och fritidskostnader

I stort sätt är det två saker som kommer ta upp största delen av budgeten, hyran som är skyhög i många fall i England, samt Oyster Card som kan bli mycket dyrt varje månad (ca 85 pund  ~850 kr för 1 månad student Oyster mellan zon 1-2) om man planerar att pendla. Maten är däremot mycket billigt, man kan äta ute eller ta take-away vilket är mycket populärt på de många resturanger i London, om man inte har tid/lust att laga mat. I många fall kan priserna vara hälften av vad man tänker sig i Sverige, och de flesta restaurangerna erbjuder lunchmenyer där man kan få 2 måltiders värd mat samt valfri dryck och sallad för endast 3 pund (~30 kr) som take-away. Eftersom vi bodde så pass centralt så hade vi många resturanger (när jag säger många, då menar jag att det fanns resturanger i överflöd, nästan så att gatorna inte räckte till) samt diverse mataffärer. Så enligt föda är det mycket enkelt att hantera, man kan äta sig mätt på det man har kvar efter hyran. Om man även har lust för god traditionell mat och trevlig atmosfär så kan man även äta ute på pubar, men det kan bli lite dyrare då.


När det gäller de mer fritidsrelaterade kostnader hänvisar jag till min väns reserapport som åkte med mig till England. Han var mer aktiv inom Londons sociala nattliv och andra klubb-relaterade aktiviteter, jag kan inte riktigt ge någon information om bra pubar eller uteställen då jag spenderade mesta av min fritid att skriva på mitt projektarbete. Däremot vet jag att nästan alla stora museum (Brittish Museum) och konstgallerior (National Gallery) är helt gratis, och det finns mycket fler gratis aktiviteter man kan göra som att gå till det många parker. Det är nog det ända sättet jag höll ner mina kostnader, genom gratis fritidsaktiviteter och fokus på projektet. De första veckorna kommer staden i sig vara tillräckligt kostnadsfri underhållning, gå runt på gatorna kostar ingenting, och det finns mycket att se.

Boende

4. Boende

4.1 Boendesökning av privat boende

Som sagt vi bokade in oss på hotell i en vecka i hopp om att hitta någonstans att bo. Vi bokade möte med flera ’letting agencies’ (dvs. bostadsförmedlare) eller gick helt enkelt in på deras kontor som var oftast närliggande i området där dem hyr ut. Eftersom ’letting agencies’ jobb är mestadels för att göra det bekvämt för den riktiga hyresvärdenatt hitta en hyregäst kan det bli lite högre kostnader i början när man först ska skriva kontrakt, då man behöver betala arbetskonstander för ’letting agency’, samt förskott i hyra till hyresvärden. Det var mycket svårt att hitta boende i vår prisklass (vi bestämde oss för 11000kr i hyra varje månad, eller 2750 per vecka) i områdena vi sökte (största delen av centrala-södra London). Det är viktigt att kolla vad man får innan man skriver på något, och inte gå in i saker för snabbt. I vår desperation efter ett par dagar började vi kolla lite för djupt, och en kväll fick vi se än av de mest skrämmande och smutsiga lägenheter någonsin av en mycket mysko person. Han krävde dessutom 1100 pund för den förfallna och förmögligade hemskheten. Inte nog med det så ville han ha förskott i 6 månader. Eftersom det var vårt första riktiga erbjudande var vi lite mer optimistiska än vi borde vara. Tack och lov hade vi fortfarande huvudet på skaft och bestämde oss för att fortsätta leta, trots att det bara var ett par dagar kvar innan vi skulle lämna hotellet. Planen var att om vi inte hade hittat något innan veckans slut så bokar vi oss in en vecka till på hotellet.


Problemet var att hyresvärdar i England som hyr ut vill ha två saker – bra hyresgäster, och mycket pengar, så mycket pengar som möjligt och så fort som möjligt. Det första kravet uppfylls om du är av rätt kön och ålder och läge i livet; studenter har inte något bra rykte som hyresgäster i England, och om du söker boende måste du ha ett ’hyresgäst CV’ från Engelska f.d. hyresgäster vilket var ett problem för oss 22 åriga Svenska studenter.  Det andra kravet kan vara mycket svårare än det första. I många fall ville de få ut en förbetalning av hela 6 månaders hyra på plats (eftersom v i var ett par ’osäkra’ hyresgäster, läs av vad jag beskrev). I andra fall sökte de endast hyresgäster som planerade bo mer än 6 månader, minst 12 månader innan de ville gå med på något. I dessa fall skulle vi betala 12 månaders hyra, för att sedan säga upp kontraktet efter 6 månader och få pengarna tillbaka. Problemet var att ingen av oss hade så mycket pengar sparat upp för sådana eskapader. Sedan när vi väl hittade en mycket fin och nyrenoverad lägen het (2 rum) inom vår budget ville dem inte erbjuda några möbler (inte ens en säng!), även när det stod så i annonsen. Om man vill ha något ’furnished’/möblerat kommer kostnaden gå avsevärt upp, samt om det är många som är i kö eller tävlar om samma lägenhet (vilket det kommer vara) så tar dem alltid hyresgästerna som är redo att gå ’unfurnished’ vilket var mycket svårt för oss. Det slutade med att vi förlorade den lägenheten för att vi krävde 2 sängar i kontraktet. Sammanfattningsvist kan det vara svårt för utbytesstudenter att hitta billigt privat boende.


4.2 Studentrum på King's College

Lyckligtvis innan tiden på hotellet gick ut fick vi ett erbjudande från King’s College studentboende som erbjöd två separata student rum på ett av King’s College campus, Guy’s campus. Vi hade läst mycket dålig kritik från tidigare reserapporter att det kan vara riktigt stökigt på dessa studentboenden. Detta märktes inte alls. Detta var antagligen eftersom man får skriva på ett formulär som bedömer ens personlighet innan man söker King’s studentboende, så att man ska passa med de andra studenterna på sin våning/korridor. Om du söker ett lugnt boende, skriv det tydligt då.  Jag hamnade på högsta våningen (15:de) med ett gäng sofistikerade doktorander och postdoktorander vilket ledde till en mycket lugn och trevlig miljö. Alla kom ursprungligen utifrån England vilket ledde till en perfekt internationell miljö. Min vän hamnade på en annan våning där han grupperades med mer ”party-sugna” studenter vilket passade honom perfekt; han stortrivdes med sina nya vänner och de gjorde mycket tillsammans under de 6 månaderna vi var där (läs min väns reserapport). Studentrummen var enkla, i varje rum inkluderades en säng med kudde och täcke, garderob, skrivbord, hyllor, samt ett handfat och spegel. Man delade 3 duschar och 4 toaletter med ca 12 personer i en korridor (låst korridor) samt delat kök med 3 kylskåp och 1 frys med 2 spisar. Alla delade områden som dusch, toalett och kök städades dagligen av städare kl 9-11 på morgonen, förutom på helger. Detta ledde till att det alltid var fräscha toaletter och duschar med nödvändiga artiklar alltid påfyllda.  Hyran var också avsevärt mycket billigare än något annat vi hade kollat upp, endast ca 5000-6000kr per månad. Med tanke på att vi fick fullt möblerade rum med bra wi-fi (ca 8mbit upp och 8 mbit ner, men kan variera beroende på tid på dygnet och hur många som använder det) som vi inte behövde betala för, samt städad korridor/toalett/kök dagligen så är det mycket bra pris. Priser samt rummen kan variera mellan campus (oftast är dem bättre än Guy’s campus, för mer information om alla campus se hemsidan http://www.kcl.ac.uk/campuslife/accom/index.aspx). Dessutom vet man även att grannarna kommer vara likartade studenter som man grupperas med. Därför rekommenderar jag studentboende på King’s. Det är oftast alltid nära till campuset man kommer studera på, i detta fall bodde vi absolut mitt i London, med skyskrapan ’The Shard’ på andra sidan gatan, och man kunde se Tower Bridge från köksfönstret.

Studier allmänt

5. Studier allmänt

5.1 Projektarbete på King's College

Jag bestämde mig för att göra ett projekt på heltid (30hp, eller enligt King’s College 45 KCL credits) därför kan jag inte riktigt beskriva något utöver vad det innebär att göra ett projektarbete. Eftersom jag inte har gjort något projekt innan har jag inte riktigt någonting att referera och jämföra med. Därför hänvisar jag sådanna frågor till min väns reserapport, han gjorde nämligen ett 22.5 hp projekt samt 7.5 hp kurs på King’s College. Detta är det vanliga formatet som körs på King’s för biomedicinare som går sin sista termin på kandidat. Många King’s-studenter jag har talat med föredrar faktiskt att göra ett helt projekt istället. Kursen man väljer är helt valbar, men det är bra att välja något som är relaterat till projektet så man kan dra nytta av föreläsningarna till projektet.


I stora drag är utbildningsystemet mycket likt vad som finns i Sverige. Som jag tidigare beskrev så använder man King’s KCL points istället för högskolepoäng där 30 hp översätts till 45 KCL credits. Processen för att välja handledare är också lite annorlunda på King’s jämförelsevist med King’s. Året innan väljer man handledare genom att rangordna potentiella handledare som erbjuds på en lista. Men varje handledare följer även kort information om inriktningen på projektet samt vilka olika labtekniker som kommer att användas. Detta var ett mycket bekvämt system för oss utbytesstudenter som inte har någon uppfattning om vilka forskningsavdelningar erbjuder handledare eller kontakter på King’s. I samband med din nominering til King’s så följer även en blankett du fyller in på nätet. Detta leder till ett mycket smidigt och enkelt system för att välja handledare, vilket var mycket uppskattat om man inte har någon grund att gå på. Självfallet kan man ansöka om en egen handledare utanför det som erbjuds på listan, vilket många studenter måste göra då det inte finns handledare för alla. Man måste även vara bered att man kanske inte för sitt första eller andrahandsval.


Precis som på KI så förväntas du att göra ett ordentligt och bra jobb på projektarbetet. Handledaren är där för helt enkelt handleda med allt labbarbete samt erbjuda hjälp vid skrivandet av projektarbetet. Beroende på vilken handledare du får förväntar de olika mycket arbete på labbet, samt hjälper olika mycket med skrivandet. En generell regel är att handledare gillar att hjälpa entusiastiska studenter med projektet och projektskrivandet. Om du vill ha något genomläst i projektet, skicka in det i tid så din handledare får tid att gå igenom det, du är definitivt inte centrum av deras värld. I många fall kan de ha flera än en student som de handleder på en gång, se till att du ordnar en bestämd tid (som ett möte en gång i veckan) för att gå igenom vad som har gjorts och ska göras, och bestäm eventuella deadlines där du förväntas skicka in en del av din text för läsning (i tid!). Oftast kommer detta vara handledarens initiativ att ordna ett veckovist möte, vilket är normen i många labb.


Eftersom jag examinerades på KI så följde jag även KIs regler och riktlinjer på den skrivna delen av projektarbetet. Jag notifierade det till min handledare som är van vid King’s riktlinjer som skiljer sig avsevärt när det gäller skrivandet av projektet. Rättning samt ändringar var lättare att göra för min handledaren när denne visste om formatet för skrivandet av projektarbetet.


Sammanfattningsvist är det inte några stora skillnader mellan King’s och KI när det gäller projektarbetet. Jag tror labbet jag var på fungerar mycket som många andra labb med vecko-planerade labbmöten för alla i labbet samt interna seminarium där ny data presenteras för andra labb inom avdelningen. Precis som på KI så finns det många externa seminarier och symposium som din handledare oftast får information från universitet om, dessa finns även att hitta på King’s hemsida. Jag rekommenderar starkt att gå på de som är relaterat till ditt projekt, jag fick träffa många stora forskare på min korta tid på King’s. Dessa var namn jag åter och återigen sett i många publikationer jag läste för mitt projektarbete. 

Kurser under utbytet

Kurser motsvarande termin 6 på KI

6. Kurser under utbytesperioden, termin 6

6.1 30 hp projektarbete på King's, detaljer

Jag gjorde ett projektarbete på 30 hp (45 KCL poäng), vilket var ovanligt för King's studenter. Normalt gör dem ett motsvarande 22.5 hp projekt som börjar tidigt i januari. Eftersom projektarbetet följer inga riktiga strikta regler på hur det genomförs så kan jag inte riktigt ge en beskrivning på hur det kommer se ut på någon annans labb än där jag var. Dessutom följde vi KIs examinations regler och föreskrifter eftersom jag examinerades på KI. Detta meddelade jag min handledare om så denne kunde bedömma mig enligt KI grunder. Den största skillnaden mellan King's och KI när det gäller projektarbete är hur projektarbetet ska skrivas. På KI kör man med en 22 sido-begränsing inkluderad bilder, men på King's har dem en ordgräns istället. Om och när din handledare vill läsa igenom arbetet kan vara bra att notifiera denne om skillnaderna så man kan göra korrekta ändringar.

Utöver skrivandet så kan självaste praktikt och teori delen se helt olika ut. I största grad hänger det på dig, du bestämmer hur mycket du vill göra och läsa för projektet. Du kan alltid fråga om tips på vad du ska läsa och kanske göra upp en plan med din handledare på skrivandet i samband med läsandet. Teorin och läsandet kommer vara viktigt för att du ska förstå ditt arbete och bakgrunden till det för att sedan kunna dra slutsatser och knyta ihopp den till dina resultat. Allt detta kommer sedan också gå in i arbete på introduktion och diskussion. Om du får chans att gå på seminarium eller större symposium förknippat med ditt ämne kan du dra nytta av informationen där med. Det är också en bra chans att se och träffa stora ledande forskare inom ditt område. Detta kommer också bli sättet många forskare bildar kontakter och utvecklas senare i yrket.

Skrivandet kommer ta en stor del av tiden, jag tipsar därför om att börja skriva i tid. Min handledare och jag satta tidigt upp en plan på vad som ska skrivas när (ett första utkast) och när jag skulle skicka in den för läsning till min handledare. Med detta blev vi klara i god tid med skrivandet, och arbete hade redan blivit genomläst och rättat många gånger.

Sammanfattningsvist eftersom jag gjorde ett projektarbete kan jag inte riktigt säga hur det kommer bli. Det gäller att på det här stadiet ha någon typ av engagemang och organiserat sinne för att göra det enklare. Examinationen gjordes på KI där man examinerades på det skrivna arbetet, en muntligt presentation på 20 min, och sedan en utvärdering från handledaren på det praktiska arbetet samt diverse andra saker. Det kan se mycket olika hur labbet fungerar och hur saker läggs upp. Jag har lärt mig mycket från projarbetet, hur man jobbar organiserad, rätt sätt att hantera labbmaterial och apparater, samt hur man slutgiltigen byggt på tidigare erfarneheter hur skriven en ordentlig vetenskaplig rapport.

Språk och kultur

7. Språk och kultur

7.1 Språk allmänt och i studierna

Att åka till ett engelskt-språkigt land innebär att de flesta är bättre än du på engelska, och de kommer prata snabbare och mer otydligt än vad du är van vid från TV/musik/skol-engelska. I början var det svårt att tydligt höra vad de sa, speciellt om det hade en dialekt som inte var den klassiska perfekta brittiska dialekten. Det kom lite oväntat då jag har en ganska bra engelska vilket jag använder dagligen. Det släppte dock ganska snabbt efter två veckor - precis som med svenska började man tyda ord utan att höra dem helt. Om man känner sig osäker eller vill helt enkelt lära sig mer engelska så erbjuds det kurser genom King’s, men jag tror de är inriktade för studenter som kommer från länder där engelska är mindre utbredd, dvs. inte lika mycket som i Sverige.


Eftersom jag har haft största delen av min utbildning på engelska så var det inte problem alls när jag kom till labbet. Man blir snabbt van att prata engelska med andra labbpartners runt en, och eftersom de flesta labben runtom i världen är mycket internationella så är detta nog det vanligaste språket som används ändå. 


7.2 Kultur, England och Sverige

Allmänt är England och Sverige inte så olika, båda är länder inom EU och följer liknande lagar. Eftersom England och London är så pass mycket större, med nästan 8 miljoner invånare, är det självfallet mycket mer folk och mycket trängre på många allmänna platser. Detta kompenseras dock med ett mycket smidigt och underbar kommunal transportsystem samt många stora torg och parker. London var en gång i tiden världens knytpunkt, och mycket av det mångkulturella London reflekteras av de många exotiska och spännande resturanger och affärer. Man kan bokstavligen hitta butiker för vad som helst i London, men butiken i sig kan vara svår att hitta. Sveriges stadsplanering är mycket inriktat på köpcenter och andra diverse platser där butiker samlas, detta är olik London som har mycket få riktiga köpcenter. Istället är butiker alltid längst en typ av ’main street’ varav sidovägar avgrenas till de mer lugna och tysta bostads områden. Detta gäller även i de mer centrala områdena av London.


Det engelska folket är mycket skilt i bakgrund och kultur, med en mycket tydlig klasskillnad baserat på etnisk bakgrund. Det var en mycket klar gradient på folk desto mer man rörde sig från centrum, från grandiösa och ståtliga kolonnbeklädda marmorfasader till veka tegelruckel omsvepta i svart sot. Graden sopor och smuts på gatorna följde samma mönster.


Annars är det engelska folket mycket trevliga och artiga. Det kommer bli mycket ’sorry’ och ’excuse me’ när man är ute på Londons gator.

Fritid och sociala aktivteter

8. Fritid och sociala aktivteter

8.1 King's College fritidsaktiviteter

Som tidigare nämnt så hänvisar jag till min väns reserapports som även åkte till England och King’s College. Han var mer välutrustad med sociala färdigheter och blev därmed mer integrerad med festliga typer på sin våning. Han hade dessutom mer fritid och gjorde mer av den än jag. Men vad jag vet så erbjuder King’s en rad olika aktiviteter som styrs av studenter, precis som vilket universitet som helst, om man vill kolla vad som finns kan man hitta information på (http://www.kcl.ac.uk/index.aspx). På hemsidan måste man gå in på "internal" och sedan "College life", du behöver din King's College kontonamn och kod som du tilldelas innan du börjar för att kunna se allt på den interna King College delen. Det finns även ett gym på campus som man kan registerera sig på för ett mycket bra pris. Gymmet är dock ganska litet och blir överbelastat med folk runt femtiden. Dessutom har de nästan inga maskiner som man kanske är van vid, men det finns utrymme för friviktsövningar.


8.2 Fritid i London

Man kan nästan hitta vad som helst när det gäller fritidsaktiviteter i London. Utöver parker och museum som är gratis finns det även en mycket spridd och kultiverad teater kultur i London. Om man är mer sugen på andra media så finns det även bio som jag besökte ett par gånger. De visar oftast många av de nya filmerna tidigare än i Sverige, och de visar dessutom äldre populära klassiker då och då. Detta beror antagligen på den höga konkurrensen mellan många olika biografkedjor i London. Jag rekommenderar även att se film i iMAX 3D som finns i London. Dessutom är London i sig är en mycket historiskt stad rik av minnesvärda platser som man kan besöka gratis.

Sammanfattning

9. Sammanfattning


Utbytet till England har varit mycket kul, det var lite surrealistikst att bo i en sådan stor och historiskt stad som London de första veckorna. Det finns mycket att se och uppleva i London och på King's College. Självfallet har jag utvecklats på en personlig nivå då det är första gången jag bodde ensam, i ett främmande land med ny kultur och seder. Jag fick också träffa på mycket nytt folk, både där jag bodde och på labbet jag var på. På det sättet lärde jag mig av många andra kulturer än bara den Engelska/brittiska. Utöver den rika kulturella omgivningen hade jag turen att få en mycket bra handledare samt träffa många högt uppskattade forskare på de många seminarium King's College erbjuder. Detta innebar en mer personligt  professionell utveckling riktat mot mitt framtida yrke inom forskning. Med projektet har jag även lärt mig hur man hanterar data ochhåller sig organiserad, samt blivit mer erfaren vad det gäller forskningsetik och praktik.

Jag rekommenderar därför ett utbyte till England, det kommer påverka dig positivt på ett personligt och professionellt plan, och en sådana chanser är få.