Liksom många andra har jag länge varit nyfiken på det amerikanska sjukvårdssystemet. Jag spenderade merparten av min uppväxt utomlands och majoriteten av min skolgång har varit amerikanskbaserad i internationella skolor. Därför ville jag efter fem år på KI prova på hur det skulle vara som läkarstudent i USA, få en inblick i skillnader och likheter med Sverige samt få en känsla för om att arbeta som läkare i USA skulle vara något för mig. Mitt mål med utbytet var att testa mina egna gränser vilket på sätt och vis avspeglas i de kurser jag valde – barnkirurgi och intensivvård - och de många, långa timmarna jag spenderade på sjukhuset. Utbytesperioden blev en fantastiskt lärorik upplevelse, jag gjorde saker som jag aldrig fått göra i Sverige och jag är otroligt tacksam för möjligheten att resa iväg och se något annat innan examen.

Albert Einstein College of Medicine är ett välrenommerat universitet beläget i Bronx där nivån på utbildning och socioekonomisk status är markant lägre än i övriga New York och kriminaliteten mycket högre än USAs medelsnitt. Detta satte sina spår hos såväl patienter som vårdgivare – trots att jag var beredd på tuffa tag var stämningen jag upplevde bland kollegor hårdare än jag väntat mig. Att komma som snäll svensk var inte alltid en fördel utan man fick snabbt lära sig att ta för sig, lite av en omställning jämfört med svenska normer och värderingar. Att det är tufft som läkare i USA vet ju alla men jag tror att desto mer förberedd man är på att det kommer att vara annorlunda, desto bättre upplevelse får man utav själva utbytet.

Mitt främsta tips till dig som är på väg att söka utbyte i USA är att fundera på 1) vad du själv vill få ut av det och 2) vilken nivå du vill lägga dig på. Är du inte nödvändigtvis ute efter att testa på ’the real thing’ utan vill ha några sköna sista veckor på utbildningen, välj då kurser som inte är så krävande (röntgen, röntgen, röntgen!). De första dagarna av ditt utbyte kommer du att bli bedömd i smyg för att se vilken nivå du själv väljer, och därmed vad de kan förvänta sig av dig. På Einstein hade de blandade intryck av utbytesstudenter och var lite förbryllade över att jag stannade på sjukhuset hela arbetspasset då många före mig kommit och gått lite så som de önskat. 

Som i alla andra reserapporter måste även jag slå ett slag för att vara ute i god tid! Jag är en tidsoptimist av rang och började ordna med ansökan i oktober (inför utresa i mars) och visumansökan i januari efter det att vi fått våra rotations, vilket jag tyckte var alldeles utmärkt gott om tid. Det hade varit helt adekvat om inte komplikationer tillstött med ansökan till New York State Department of Education, ett krav på tillstånd för studier inom State of New York som bara berör de studenter som söker till Einstein. Denna ansökan kräver en check utfärdad av en svensk bank till ansökningsnämnden i New York vilket visade sig vara närmast omöjligt (få svenska banker utfärdar checkar längre!) att ordna och som framförallt tog lång tid. Jag fick checkarna på posten dagen innan avresa och fick ansöka om tillstånd för mig och min kursare genom att fedexa checkar och diverse dokument när jag kommit fram till New York och sen ligga på som en blodhund på telefon för att få det godkänt innan kursstart ett par dagar senare. Det gick, men det var svettigt! Så gör inte som jag utan börja tidigt (tidigare!)! (Checkar går att få utfärdade av Länsförsärkingar och SEB om man är kund hos någon av dem, har för mig att det kostade ca 300 kr per check.)

 Alla som varit i New York vet att det är en stad som ingen annan. För att komma över jetlaggen och den allmänna chocken över att befinna sig i ett världsmetropol skulle jag rekommendera att åka dit en vecka innan kursstart om det går. Dels för att få koll på tunnelbana, hitta boende, köpa rock (för studenter gäller en kort modell till midjan) och besöka ansvarige utbyteshandläggaren på Einstein, dels för att hinna njuta av staden och få vara turist innan kurserna drar igång.

Kontakten med utbyteshandläggaren på Einstein fungerade jättebra och hon var väldigt tillmötesgående, däremot lämnade kontakten med respektive kurssekreterare mycket att önska. Torsdagen innan kursstart hade jag fortfarande inte hört något ifrån anestesin och ringde dem. De hävdade att de redan hade mejlat mig men gick med på att skicka mejlet på nytt. Inte heller mejl nr 2 dök upp och när måndagen väl kom chansade jag och tog mig till sjukhusets sektion för anestesi kl 7 på morgonen. Väl där fick jag hjälp och det visade sig att tillsammans med instruktionsmejlet hade kurssekreteraren bifogat en kursbok i pdf som överskred max storlek, därför hade alla hennes mejl studsat. Det var en liknande historia med sektionen för barnkirurgi, allt löste sig i slutändan och lärdomen är att det går bra så länge man själv ligger på för att lösa problemen (och inte får panik)!

Om man väljer att åka till New York på utbyte får man räkna med att det kommer att kosta en slant så undersök alla möjligheter till att söka stipendier och planera budgeten väl! Bara visumansökan kostade en hel del utöver det man får tillbaka från KI, sen tillkommer boende, flygbiljetter, metrokort (ca 70USD i månaden), mobilabonnemang, mat, laundry-service mm. Det är billigare att äta ute än att köpa mat och laga hemma, framför allt take-away som ofta räcker till flera måltider (jag tror jag lagade mat två gånger under hela vistelsen, max). Vill man leva spartanskt görs det lättast på andra ställen i USA, det finns så mycket att se och göra i New York och jag skulle föreslå att räkna med 5.000kr per månad (minst) utöver boendekostnad när du lägger upp en budget.

Jag reste med en kompis som gjorde forskarutbyte på Einstein samtidigt som jag var där och delade lägenhet med henne på Upper East side på Manhattan. Einstein erbjuder studentboende som är billigare än att hyra själv och ligger i Bronx. Tyvärr så ligger dessa lägenheter inte vid själva Montefiore Hospital, där de flesta kurser erbjuds, utan på ett annat campus som ligger ca 30 min bort. Därför blir tidsvinsten inte så stor om man inte läser kurser på Weiler campus eller något av de andra sjukhusen. Pendeltiden Bronx-Manhattan är ca 35-55 min beroende på tid på dygnet vilket är tungt när man börjar kl 6 på morgonen men fördelarna med att bo i stan är många! Jag var så trött mellan passen på sjukhuset att hade jag inte bott på Manhattan så hade jag aldrig självmant orkat ta mig in till stan och göra något annat. Dessutom hade det varit mycket mer komplicerat (läs omöjligt) att röra sig fritt sena helgkvällar i the Bronx. Vi ordnade boende först genom Svenska kyrkans hemsida (många lägenhetsannonser och värt att kolla!) och sen genom airBnB, i snitt betalade jag ca 11.000 kr i månaden för boende. Liksom med allt annat handlar det mycket om vilka förväntningar man har på förhand - boende i NYC är inte som boende i Stockholm. Andra lägenheten vi hyrde var en ganska standard uthyrningslägenhet; när jag ringde landlorden och klagade över att det var kackerlackor i min säng fick jag med ett gott skratt höra att vi nog skulle vara nöjda så länge råttorna höll sig borta... bara att gilla läget med andra ord!

Ett tips är att titta på metrokartan innan du väljer bostadsområde. Om du kommer att läsa rotations på Montefiore Hospital är det gröna linjens 4:a till Moshulou Parkway som gäller, det är verkligen värt att försöka minimera linjebyten, rusningstid i New York är som i Stockholm i kvadrat! (Observera att gröna linjen har ’local’ lines 5 och 6 som stannar på alla stopp och går till östra Bronx medan 4:an är ett expresståg och endast stannar på de vita prickarna längst rutten på metrokartan – det tog pinsamt lång tid innan jag själv förstod det..!)

För att bli läkare i USA läser man först fyra år på college, sk pre-med, framförallt  basvetenskapliga kurser. Därefter följer fyra år av med-school vars uppbyggnad liknar den på KI – två års teoretisk preklinsk undervisning följt av två års kliniska rotationer. Under utbildningen tar man nationella prov (USMLEs) som man sen använder för att söka vidare till specialistutbildning, ’residency’. Residency varierar i längd beroende på specialitet och det första året utgörs oftast av sk ’internship’, likt svensk AT tjänst. Efter ’residency’ kan man välja att arbeta som ’attending’ (överläkare) eller subspecialisera sig som ’fellow’.

Jag har läst hela min grundutbildning på engelska och talar språket flytande, ändå hade jag ibland svårt att hänga med i den medicinska jargongen på kliniken. Amerikanerna älskar förkortningar, särskilt i skrift, och egennamn på olika diagnoser. Häftet som man får från KI är till stor hjälp, titta igenom det innan avresa och lär dig ställa upp blodvärden enligt de former som anges där. Skumma gärna igenom någon relevant bok på engelska inför vilken rotation du än väljer, då låter fler saker bekant när du väl är ute på kliniken.

De flesta av oss är ganska bekanta med amerikansk kultur genom Hollywood och har kanske även en uppfattning av den amerikanska sjukvården genom alla sjukhusserier som produceras en masse. Var beredd på att det i många fall är lika tufft i verkligheten som presenteras i dessa serier så kommer du att vara väl förberedd och bli positivt överraskad i lägen då det inte alls stämmer. Man jobbar väldigt mycket i lag på kliniken och där råder en viss hierarki: laget jag deltog i bestod av en chief resident (tredje året på ST:n) som ledde "the team" och skötte all kommunikation med överläkarna, en senior PA (Physicians Assistant; i USA är läkarassistent ett yrke i sig där man läser två år av med-school och gör ett års residency), en intern, en PA resident samt en eller fler läkarstudenter (lägg märke till att sjuksköterskor inte var en deal av teamen!). Förutom under utfrågningar pratade jag sällan direkt med överläkarna. Försök umgås så mycket som möjligt med de andra studenterna, även om de kan vara lite avvaktande i början är det en stor lättnad att få bolla erfarenheter med andra och höra hur de amerikanska studenterna gör. Fråga gärna om du kan följa med på deras undervisningsstunder, det kan bli ett skönt avbrott från kliniken och blev för mig en perfekt möjlighet att få lära känna dem lite bättre.

 Sammanfattningsvis var mitt utbyte i New York bästa tänkbara avslutning på en lång och givande läkarutbildning. Jag hade sedan studiestarten för evigheters evigheter sedan sett fram emot möjligheten att åka på utbyte och är fantastiskt lycklig över att ha fått göra detta i den häftigaste av alla städer. Erfarenheterna från Einstein kompletterar väl utbildningen här hemma och jag känner att jag har breddat mina kunskaper enormt. Dessutom har det varit väldigt lärorikt att lära sig att bemöta helt andra kulturer i vården, som att hissarna stannar på alla våningsplan på fredagar, eller hur man hanterar tolksituationer där mer än hälften av vissa befolkningsgrupper inte talar engelska.

Jag uppmanar verkligen dig som är intresserad av att få uppleva ett annat sjukvårdssystem att söka till Bronx som är en smältdegel av världens alla kulturer. Har du några frågor på vägen eller väl på plats så är det bara att höra av dig!

Lycka till!!