Reserapport - KI-student
Lärosäte: Keck School of Medicine of the University of Southern California (USC)
Utbildningsprogram: Läkare
Utbytesprogram: INK
Termin: Vårtermin 13/14

Innan avresa

Info om utbytesstudierna

Det kan vara knepigt att hitta rätt på Kecks hemsida, klicka in på Student Affairs --> Visiting Student Clerkships.


1 år innan

Ansökningssystemet hos Keck öppnar tidigt, det första att ta tag i är att få ihop alla nödvändiga dokument och ansöka till universitetet. Man ansöker sedan via ett formulär på internet som sparas och skrivs ut. Info om hur dessa dokument ska fyllas i finns på hemsidan, de ska skickas elektroniskt samt med post (vilket studenthandläggaren på KI kan fixa om man ger denne alla papper):
  • Visiting Student Immunization/Serology Records
    På Kecks hemsida finns information (ett formulär) om vilka sjukdomar man förväntas ha ett skydd emot.
    Titernivåer i serum skall tas enligt formuläret. Difter/Tetanus/Polio skall endast intygas. Om man inte nyligen vaccinerats mot dessa kan Skolhälsans vaccinationspapper fås från Statsarkivet i ens hemkommun. Eftersom man troligen är TBC-vaccinerad via KI, måste provsvaren även inkludera ett Quantiferon/IGRA-test för Tuberkulos. Detta är dyrt och verkar inte tas så ofta, jag fick gå till KS Huddinges lab för detta prov. Formuläret ska signeras av en läkare och titersvaren ska bifogas på engelska. Förut skötte Studenthälsan detta, nu har jag förstått att man ska vända sig till  Cityakuten Vaccination.

  • Tuberculosis Screening Questionnaire
    Fylls i men läkares underskrift behövs inte, dessutom skickar man ju ändå med Quantiferonprovsvaret.

  • USC Notice of Privacy Practices
    Skall signeras, men läkarunderskrift behövs inte.

  • E2 LA County Health Form
    Fyll i obligatoriska fält, signera.

  • Själva ansökan
    Klicka vidare in på Visiting Student Clerkships -->  International, för att komma till själv ansökan.
    Till denna krävs personlig information, information om vilka kurser man tidigare läst på KI (Vi förenklade och skrev Internal Medicine, Surgery, Obs/Peds, etc). Man fyller även i de kurser man helst vill ha för 1 klinisk rotation, samt ett personligt brev. I det personliga brevet får man specificera att man vill läsa 2 kliniska rotationer, samt vilka kurser man då helt vill läsa.

Ett år i förväg är också bra att börja leta upp bra stipendier att söka, eftersom en del måste sökas i vansinnigt god tid.

3-4 månader innan

  • Boka boende i god tid (då får du också en bostadsadress som kan användas i visum-ansökan).

  • Visum-ansökan behöver inte påbörjas riktigt så tidigt, men fyll gärna i internetformuläret och boka en tid på amerikanska ambassaden redan nu, eftersom väntetiderna ibland är långa. Vi ska ha ett B1 Visa (Business Visa, som inkluderar Short term clinical clerkship).

  • Börja förbereda resandet i övrigt. Planerar du att stanna kvar efter avslutad kurs är fullmakter bra att fixa, så någon annan kan skicka in ansökan om läkarexamen, skriva på eventuella jobbavtal osv.

  • Boka besök för provtagning av titrar, Quantiferon/IGRA-test (tuberkulos) och vaccinationer.

  • Norwegian har billiga flyg t/r LA, men deras priser blir dyrare ju mer det närmar sig.

Ankomst och registrering

Allmänt

Oavsett vilket tidsschema man har, är det bra att anlända åtminstone ett par dagar i förväg för att kunna fixa med det administrativa på universitetet. De dagarna har man ju också tid att flytta in ordentligt, eventuellt skaffa sig amerikanskt kontantkort/mobil (definitivt värt pengarna) och lära sig hitta i stan. Vi valde att ta taxi in till downtown och sedan därifrån hyra en bil, eftersom det blev billigare i längden än att hyra på flygplatsen.

Innan klinikstart 

Det är en hel del papper som ska fyllas i och skrivas på innan man kan påbörja sina kurser på Keck. Dessutom ska fingeravtryck tas och ID-kort fotas och tillverkas. Vi började med att gå till den internationella studenthandläggarens kontor där vi fick lite allmän information och kursmapp. Hon prickade sedan ut de olika byggnaderna vi skulle gå till för att fixa resten av det administrativa på en liten karta. Vi gick dit på morgonen och hade avklarat allt som gick att göra samma eftermiddag, inklusive nya TB-tester för 80 dollar/person eftersom det testet bara var giltigt i 11 månader.

Därefter är deras normala handläggningstid ca 2-3 veckor innan kort och papper är klara. Det går att börja kurserna under den tiden, men då utan accesskort (vilket gör det krångligt att ta sig runt), datorinloggning (vilket försvårar journalskrivande av uppenbara skäl) samt utan lunchpengar. Vi hade smidigt nog bokat in en 2,5 veckor lång roadtrip efter att ha besökt Keck första gången. Vi kom tillbaka till universitetet en fredag för att fixa det sista som inte kunde göras i förväg, och kunde sedan hämta ut våra kort redan på måndagen när vi började.

Första dagen

Av studenthandläggaren får man kontaktuppgifter till de kurssekreterare som är ansvarig för de respektive rotationer man ska läsa. Sedan är det olika hur avancerat upplägget är. Min första rotation (ÖNH) mötte jag kurssekreteraren och fick op-kläder, samt blev visad in till ÖNH-kliniken, där jag egentligen inte fick någon introduktion alls. Den andra rotationen (akutmedicin) började med en heldagsintroduktion för hela gruppen med utdelande av kursmapp och information.  

Ekonomi


Allmänt

De stora kostnaderna under utbytet är bil och boende. Matpriserna är ungefär som hemma i matbutikerna, men det är klart billigare om man äter ute. Flygbiljetterna blev en relativt liten utgift för oss eftersom Norwegian just börjat flyga till LA. Los Angeles har mycket och bra shopping, till bättre priser än hemma, och i Kalifornien finns mängder av sevärdheter och nöjen. Se till att planera för detta i budgeten!
Jag gjorde totalt av med ca 50 000-60 000 kr under hela utbytet, inklusive 2,5 veckors roadtrip innan rotationerna började, och utflykter nästan varje helg. Med turen att ha kvar studiemedel för sista terminen täcktes utgifterna nästan helt av detta (studiemedel för utlandsstudier + extralån för flygbiljetter på 10 000).

Bil

Bil är i princip ett måste när man ska vara på Keck. Sjukhusen ligger i ett område (East LA) där det starkt avråds från att man rör sig till fots, både från KIs sida och LA-bornas. Bil går antingen att köpa på plats, vilket kräver en del arbete, eller att hyra. 
Dels finns Rent-a-wreck som många tidigare KI-studenter använt sig av och varit nöjda med. Bilhyrorna där är betydligt lägre än hos andra hyrfirmor. De två klara nackdelarna med dem är dels att bilarna är ganska gamla och skruttiga och dels att bilarna inte får köras utanför LA-området, vilket är ett problem om man vill åka på utflykter under helgerna. Detta slipper man med de vanliga bilhyrfirmorna, men då blir det också dyrare. Vi valde att hyra en bil från Enterprise, som totalt kostade drygt 8000 kr/mån exkl extrakostnader för att en av oss var under 25. Bensin är billigare än hemma, men det blev ganska mycket bilkörning för vår del och därför blev totalkostnaden ändå betydande.

Stipendier

Ett sätt att dryga ut ekonomin är att söka stipendier. Jag fick tyvärr inget, men kunde heller inte uppvisa någon dålig ekonomi, adlig bakgrund eller dylikt. Många stiftelser håller också hårdare än vanligt i tillgångarna under finanskrisen. På Länsstyrelsens hemsida, http://www.stiftelser.lst.se/StiftWeb/SSearch.aspx, finns en stipendiedatabas där du bland annat kan leta efter stipendier som är kopplade till din födelseort eller församling.

Dessa stipendier är, efter gigantiskt sållande från min sida, definitivt värda att söka för läkarstudenter:
  1. Carl-Erik Levins stiftelse
  2. Anna Whitlocks minnesfond
  3. Gålöstiftelsen






Boende

Boende är dyrt i LA, och det är en bra idé att börja titta på boende i god tid. Totalt får man vara beredd på att betala ca 5000-12000 per person och månad. De vanligaste sidorna som KI-studenter använt tidigare är craigslist.se och airbnb.com. Craiglist är motsvarande svenska Blocket, med låg säkerhet och stort utbud. Airbnb.com är nog generellt dyrare och med mindre utbud, men betydligt säkrare eftersom pengarna inte hamnar hos hyresvärden förrän 24 timmar efter incheckning (och omdömen finns från tidigare hyresgäster). 

Saker att fundera på kring boendet är:

Stadsdel- Venice och Santa Monica är trevliga områden med restauranger och strand, men en bra bit från universitetet. Även t.ex. Silver lake district, Westwood och West hollywood är trevliga områden att bo i eller nära. Undvik East LA och Compton (därifrån får vi in våra knivhuggna patienter...). Downtown är relativt ruffigt, men med mycket nattliv, liv och rörelse. Många studenter bodde i Alhambra som är halvdött men ofta billigare och med bussförbindelse.

Bilväg - Ju närmare en motorvägspåfart, desto enklare och smidigare resväg till och från Keck. Finns buss (google maps)?

Antal rum - Är ni flera som ska dela är färre rum billigare, men det kan vara mer behagligt med lite eget space.

Parkering - Guld värt när man har bil. Alternativt goda parkeringsmöjligheter i kvarteret.

Plus i kanten - Balkong, uteplats, takterass med pool... fundera på vad som är viktigast för just dig för att utbytet ska bli så trevligt som möjligt!

Vi valde att använda oss av Airbnb, och hittade en liten tvåa med parkeringsplats i China Town/Downtown, med nära till Keck Hospital och Silver lake/Echo park, och tog oss istället ner till stranden på helgerna. På det sparade vi mycket tid på morgnarna och bensinpengar, men missade möjligheten till middag på stranden.

Studier allmänt

USAs utbildningssystem

Läkarstudenterna i USA går först 4 år på college innan de ansöker till läkarprogrammet. Första året motsvarar nog ungefär vårt sista år på gymnasiet, men sedan hinner de med en major i t.ex. biologi. Därtill väljer många att forska något år inom ett ämne de tror att de vill specialisera sig inom, för att öka chanserna till bra ST (sic!!). Därefter har de 4 år av Medical School. Första 2 åren är främst prekliniska, men pga trycket att få jobb där de vill väljer många att "skugga" läkare några gånger per år inom något som intresserar dem. 3:e året läser de alla viktiga, obligatoriska delar såsom internmedicin, kirurgi och psyk. De är inte på precis varje avdelning såsom vi gör i Sverige, utan har ofta längre rotationer om 2-6 veckor på vissa. På Keck var till exempel endast akut trauma obligatoriskt inom kirurgi, sedan valde man två rotationer till. Rotationernas/kursernas innehåll styrs av den specialiteten man är på, vilket innebär att utbildningskvalitet kan skilja sig betydligt. Deras 4:e år har de sedan Electives, alltså valbara rotationer. Där väljer många att börja året med några rotationer de verkligen tror att de vill specialisera sig inom, innan det ganska snart är dags för dem att ansöka om ST (de har ingen AT i USA). Resten av året väljer sedan många att läsa kurser som är bra att ha inför ST, många väljer t.ex. allmänmedicin för att bli lite bredare.

Residency, eller ST, är sedan ca 4-6 år beroende på specialitet. Första året har man så kallat Internship, vilket skulle kunna motsvara det vi ska få i form av "pre-ST". Vill man bli något kirurgiskt randar man sig då på olika kirurgspecialiteter. ST-läkarna arbetar ofta 12 timmarspass, mer än fem dagar i veckan och går regelbundet jourer utan någon vidare ersättning för besväret. Som student förväntas man ofta (framför allt om man är intresserad av specialiteten eller behöver goda rekommendationer) att vara på sjukhuset minst lika länge som sin ST-läkare.

Efter Residency/ST kan man göra ett sk Fellowship som är ett slags subspecialisering, ofta på ett år. Efter färdig specialisering kan man arbeta som Attending, överläkare, och har då betydligt schysstare lön och arbetstider. 

Kurser under utbytet

Kurser motsvarande termin 11 på KI

Otorhinolaryngologal surgery "ENT"

Rotationen bestod av fyra veckor på öron-näsa-hals-kliniken på LA County Hospital. Varje morgon började med rond kl 7.00 (om man inte fick i uppdrag att förronda postop-patienter innan ronden) och därefter gemensam frukost i cafeterian. ENT-läkarna var indelade i team med ungefär en erfaren ST, en halverfaren ST och en intern. Varannan dag hade teamet operation och varannan dag mottagning. 

Klinikarbete

På mottagningen tog studenterna egna patienter ur internens lista och man gick sedan igenom patienten tillsammans med en erfaren ST eller överläkaren. Det var ett bra tillfälle att öva på öron-näsa-halsstatus
 och neurostatus, men man tilläts inte ensam använda fiberskopet eller genomföra några ingrepp. På sina patienter skrev man sedan även journalanteckningen. Anteckningarna skrivs till största delen med förkortningar och det är väldigt svårt att komma in i hur man ska göra. Det lättaste är att be en annan student om en mall från något de skrivit och sedan googla fram en bra ordlista på amerikanska medicinska förkortningar. Det tog lång tid för mig med varje patient, och jag såg därför med flit till att inte ta mer än ca 2 patienter själv per dag, däremellan gick jag med någon ST-läkare så jag hann vara med på fler patientmöten. Arbetet på mottagningen slutade när högen med patienter för dagen tog slut, vilket oftast var kring kl 14-15 på eftermiddagen (alltså väldigt tidigt för att vara i USA). Därefter hade en av ST-läkarna jour fram till nästa morgon. Eftersom det händer ganska lite nattetid på ENT behövde dock studenterna inte delta på jouren. Patienterna på mottagningen kom med allt ifrån yrsel och hörsenlnedsättning (de vanligaste i internens hög) till retinoblastom och mandibelabscesser. Om man var lite vaken och intresserad fick man vara med på mindre klinikingrepp som till exempel reponering av ansiktsfrakturen eller sårsuturering.

Operation

På op genomfördes i genomsnitt två kortare operationer per dag. Op började vanligen vid 8-9 på morgonen och det var i princip alltid minst en student som fick vara steril. Många operationer är ganska små (trumhinneplastik, näsplastik mm) och därför blir deltagandet på op ganska begränsat, men man såg ändå betydligt mer av proceduren och fick mer möjlighet att ställa frågor när man skrubbade sig. Ibland pågick det dock längre operationer, vilka oftast var tumörresektioner, och då fanns det större möjlighet att få hålla lite hakar och suturera. Op-dagarnas längd bestämdes av längden på operationerna, oftast slutade man 13-16. Det hände att det var en stor operation där jag var kvar till 20.00, men då blev jag erbjuden att gå hem men valde att stanna. 

Emergency medicine

På akutmedicin var kursens upplägg betydligt mer genomtänkt. Utöver att man skulle få ihop 120 timmar på akuten, var det ett ganska späckat schema med suturworkshop, ultraljudsworkshop, flerttal föreläsningar/seminarier och grand rounds på torsdagar som innebar föreläsningar för hela kliniken. Det blev betydligt mer hektiskt än på ENT, men också väldigt roligt. På akuten gick man ungefär hälften dagpass och hälften nattpass och minst en vecka i taget med samma ST-läkare. ST-läkarna arbetar 12-timmarspass, men på nätterna var det okej för studenter att gå hem tidigare. Man fick en checklista och förväntades bland annat se och vara med och handlägga sepsis, trauma, pediatrisk feber och ryggsmärta. Tanken är att man ska ta många egna patienter, men beroende på handledare och patienter varierade det väldigt mycket. Jag var missnöjd med en handledare jag hade två veckor i sträck, men hann ändå under placeringen göra och se mycket. Jag fick göra hjärtkompressioner, paracentes, suturera, stapla, sätta intraosseös nål och annat som jag inte fått möjlighet till på KI. Och jag fick se sjukdomar som knappt förekommer såsom nekrotiserande fasciit och knivskador. Den här kursen avslutas sedan med en multiple choice-tenta. Tentan oroade jag mig lite för eftersom den gjordes en torsdag och jag skulle åka samma lördag, men utan att plugga alls (det var helt omöjligt att förstå på VAD man skulle plugga) lyckades jag få ihop 85% och den andra studenten 89% (65% var godkänt). Den här kursen kan verkligen rekommenderas, oavsett om den innebär att man måste flytta sina rotationer i tiden. 

Språk och kultur

Språk

Engelska är ju ett språk som de flesta svenskar behärskar väldigt väl och det gjorde det enkelt att komma in i vardagslivet i LA. Däremot är det svårare att hänga med på sjukhuset bland alla medicinska termer och slang som används. Men man får fråga, fråga, fråga och lära sig successivt. De förstår ju att man inte kan deras språk och journalskrivande utan att ha varit där förut. Ibland kan det ju t.o.m. vara ganska praktiskt att kunna vara lite långsam med god anledning! Språkkurser erbjuds inte, men det finns många hemsidor med "Medical English"-översättningar.

Kultur

USA är på många sätt ett land som är likt Sverige, men det finns också både politiska och kulturella skillnader. Amerikaner är generellt med individualistiska och mer religiösa än svenskar och det bidrar till en annorlunda kultur och klimat. För en svensk som är uppväxt i ett betydligt mer socialistiskt land kan det kännas ganska konstigt och lite obehagligt att se hur illa de sämst ställda i USA har det, och det är just dessa invidivider som hamnar på LA County Hospital. Jag var själv aldrig på det egentliga Keck Hospital, vilket är den privata sidan, men hörde från studenter och ST-läkare att det var som natt och dag. Patienterna på County var många gånger lika illa däran som en del patienter jag träffade under min global hälsa-kurs i Uganda. En annan sak som skiljer sig kraftigt på sjukhusen är den mycket tydligare hierarkin. Även i Sverige är ju såklart överläkaren överläkare, men det är inte givet att vi i Sverige ska kalla våra överläkare Dr Efternamn och endast tilltala dem då det är nödvändigt. I USA fungerar ST-läkarna, och särskilt Interns/Pre-ST som ett slags medium mellan student och överläkare. Ju färre år av ST, desto större sannolikhet att du kallar personer vid förnamn. De har också olika sorters rockar beroende på rang, och väldigt olika ansträngande arbetstider och lön. Vårdhygienen, iallafall där jag var, låg betydligt under Sveriges. Man fick emellanåt gå runt och leta för att hitta handsprit, och på mottagning och avdelning är det oftast uppklädda civilkläder och rock som gäller. Överläkarna gör precis som de vill, och har ofta klocka, armband och ringar. På kirurg- och akutavdelningarna ser det lite bättre ut, eftersom många väljer att alltid ha på sig scrubs. En väldigt positiv skillnad i USAs, eller Countys, riktning var hur evidensbaserat och uppdaterat de arbetar. De låg långt före många svenska kliniker genom att de flesta forskar och är insatta i den senaste forskningen inom sitt fält, alla använder UpToDate och de ständigt vidareutbildas. Man blev väldigt inspirerad att själv läsa på och ha bättre koll. I övrigt är det ju väldigt lika mellan länderna, med modern i-landsvård.

Utanför sjukhuset märks fattigdomen också mycket tydligare i Sverige, men det är lätt att känna sig hemma i USA som i mångt och mycket är ett lite billigare, lite socialare och lite större Sverige.

Fritid och sociala aktivteter

Allmänt

I LA pluggar väldigt många studenter, men det är lika lite en studentstad som Stockholm. På universitetens campus arrangeras sociala aktiviteter, det finns massor av idrotter att delta i och mycket fester. Detta gäller dock främst mer teoretiska studier, och främst de fyra åren av college. Läkarstudenterna på kliniska terminer har inte råd eller tid att engagera sig alltför mycket, och därför finns det heller inte mycket att delta i som utbytesstudent. Däremot träffar man andra studenter under rotationerna, och det finns goda möjligheter att knyta kontakter. Vi skaffade några nya vänner på Keck, men hann inte umgås mycket med dem på grund av att vi alla hade intensiva scheman. Och trots volleybollplaner och avancerade skolidrottsarenor blev det studentgym och jogging för vår del. 

Träning

Studentgymmet är för studenterna på Keck. Som utbytesstudent kan man inte få ut ett riktigt studentkort (de man får är istället Countys och Kecks officiella studentID-kort), och kan därför inte träna gratis. För två månader var det, efter 3 veckors bollande (...), möjligt att få betala 70 dollar för att få träna under kurserna. De var dock schyssta mot mig och kunde ge mig halva priset eftersom det bara var en månad kvar. Tre dagar senare försökte den andra studenten från Sverige att också skaffa ett kort, men blev tillsagd att det var helt omöjligt att få träna för 35 dollar under fyra veckor. Det finns flera andra gym i LA, de flesta lite dyra och knepiga att ta sig till utan bil, men det är värt att kolla upp.

Att göra i LA

Möjligheterna i Kalifornien är nästan obegränsade Det finns storstad med rooftop bars, vildmark med gigantiska vattenfall och vandringsmöjligheter, vindistrikt, stränder... Under helgerna man är ledig finns det inga gränser på vad man kan göra. Även Las Vegas ligger inom ganska rimligt avstånd (ca 4 timmar).
En ganska trevlig hemsida om man är ny i LA och vill hitta saker att göra de dagar och helger man inte åker bort är:
www.discoverla.com
som tipsar om alltifrån bra klubbar till naturupplevelser och nöjesfält. Annars fungerar även google.com!


Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan Los Angeles och USC Keck School erbjuda en tuff, spännande och lärorik klinik samt ett fantastiskt nöjesutbud för de stunder du har lediga. För mig var det också ett snyggt komplement till en kortare global hälsa-kurs i Uganda och ett utbyte i Spanien, och tillsammans ger de mig en ganska bred bild av hur sjukvården ser ut i övriga världen. Det här utbytet ger också chansen att avgöra om USMLE och amerikansk ST är värt mödan eller inte om man är intresserad. Det är en fantastisk erfarenhet och ger dig en chans att se och handlägga svårt sjuka patienter och assistera på avancerade operationer som är ovanliga i Sverige. Personligen är jag övertygad om att jag kommer att arbeta utomlands delar av min yrkeskarriär, och då är det här utbytet en perfekt liten introduktion.