Reserapport - KI-student
Lärosäte: Mount Sinai School of Medicine
Utbildningsprogram: Läkare
Utbytesprogram: INK
Termin: Hösttermin 09/10

Innan avresa

Jag sökte till USA pga. de skäl som alla anger, dvs. jag ville gärna få en egen inblick i det ökända sjukvårdssystemet och den berömda undervisningsmetoden. New York valde jag för att jag inte har något körkort och inte kan flytta till en stad där man är beroende av bilar. Dessutom är ju New York det den är - en världsmetropol som "alla" vill uppleva. Reserapporterna tyckte jag var till stor hjälp både före och under ansökningarna. Relativt bra information finns också på MSSM:s websida. 

 

Det är en hel del pappersarbete och en hel del kostnad förknippade med att ansöka till MSSM och USA. Jag skickade in min ansökan i början av juni för ett utbyte som skulle börja i mitten av november. Det är nog rätt sent, och hinner du skicka in tidigare så är det bara bättre för då är chansen större att du får någon kurs som du vill läsa. Mitt antagningsbesked fick jag i början av augusti tillsammans med en pdf-

fil som talade om för mig hur jag skulle göra, steg för steg, för att ansöka om visum och de papper som behövdes inför visum. Se till att göra det snabbt, så slipper du onödig stress. Återigen, jag var inte

tidigt ute. Nedan följer en lista på de punkter du behöver ordna i kronologisk ordning innan du kommer iväg:

 

1. Skicka in ansökningsblankett med alla tillbehör till ansvarig studievägledare på MSSM

2. Du får ditt antagningsbesked via email + pdf fil med instruktioner

3. Skicka in alla papper för att få ditt I20 som du behöver för att söka visum. I20 skickas sedan med kurirpost och du får ett mail om det när det har skickats.  

4. Förbered och skicka blankett och bilagor till New York State Education Dept för att ansöka om tillstånd att jobba inom sjukvården i NY.

5. Förbered alla papper till visumansökan på amerikanska ambassaden.

6. Boka tid för intervju på amerikanska ambassaden när du har fått veta att ditt I20 är på väg.

7. Intervju på amerikanska ambassaden. Gå ditt tidigt, man får stå i kö utanför och vänta. Intervjun tog mig ca 5 min och visumet fick jag 4 dagar senare. 

 

Ankomst och registrering

Jag var på plats i NYC helgen innan skolstart. Det fungerar bra om man redan har sitt boende fixat. Annars rekommenderar jag nog att man åker åtminstone en vecka innan. I antagningsbeskedet står det att du ska infinna dig hos studievägledaren på morgonen första dagen (tid och adress står utskrivet). Hon skriver in dig, informerar dig om vad som behöver göras första dagen och ber dig betala Student Health Fee på 40 dollar (som jag inte tycker det är någon ide att jiddra emot genom att visa Kammarkollegiets försäkring. Det har flera studenter gjort redan, och hon blir bara irriterad.) De saker som behöver fixas dag 1 är: gå en introduktion om journalsystemet, göra HIPPA testet (som handlar om påt sekretess), hämta ut din kandidat rock, registrera dig hos skolans immigrationsspecialist och ev. hos din klinikplacering om det är på Mount Sinai. Annars åker du till kliniken nästa dag och registrerar dig där också. Jag frågade specifikt efter en fadderorganisation eller kontaktlista för utländska studenter som befinner sig där samtidigt, men fick bara en frågande blick och ett nekande svar från både studievägledaren och immigrationsspecialisten.

Ekonomi

Dyrt! Dollar stod på runt 7.50 kr när jag var där. Boende utgör den absolut största avgiften, men även maten blir ganska dyr efter ett tag om man väljer att äta ute, vilket jag gjorde den första månaden. Livsmedel kostar ungefär som i Sverige, iaf på Manhattan. Så det lönar sig knappt att laga mat själv, om det inte är så att man tröttnar på deras fett- och saltrika mat. Väljer man MSSM och bor på Manhattan så är det svårt att hålla kostnaderna nere, för allt som är kul kostar.

 

Tips!

1. Det finns en shuttle (motsv KI bussen) som går mellan Mt Sinai Hospital och dess affilierade sjh (dvs. Elmhurs och Bronx VA). Det är gratis och går mellan kl 7-19 ungefär (dock irriterande sällan!). Du sparar in tunnelbaneavgiften, och så är bussen väldigt praktisk. Information och tidtabell får du första dagen.

2. Bor du nära Mt Sinai Hospital ska du inte handla din mat på Gourmet Garage (som är både mest synlig och närmast) om du vill spara pengar. Där är det dyrt. Handla istället på Associated som ligger vid tunnelbaneuppgången på 96th Street (där du går av).  

Boende

Jag bodde på två ställen under min vistelse i NYC. Första månaden hyrde jag ett rum hos en ST-läkare som jag fick kontakt med via en kompis till mig i New York. För det betalade jag 750 dollar. Andra månaden bodde jag i Mt Sinais studentbyggnad Aron Hall på 98th Street, Madison Ave. Jag hyrde rummet av en Mt Sinai student som skulle lämna NYC i två månader. Kontakten till henne fick jag från Mt Sinai Housing. Jag hade skickat in anmälningsblanketten till Mount Sinai Housing rätt sent och de hade inget vettigt att erbjuda mig, istället forwardade hon mailet från den här studenten som ville hyra ut i andrahand. Jag betalade 700 dollar, samma pris som de amerikanska studenterna betalar. Hyr man direkt från Mt Sinai Housing kostar det 900 dollar/mån. Aron Hall ligger otroligt nära Mt Sinai Hospital, du kan se sjukhuset tvärs över gatan från ditt fönster. Dessutom är standarden bra, och du har dörrvakter dygnet runt som kan släppa in dig om det skulle hända att du glömmer nyckeln. 

Studier allmänt

Jag ville läsa två kurser under min vistelse och sökte en rad olika kurser. Jag fick en kurs som stod i mitten av önskelistan, och som jag skulle läsa i 8 veckor. Jag gjorde flera försök att byta till mig två kurser, via mail och på plats, men förgäves. Är man noga med att få sitt/sina första-hands val är nog AECOM ett klokare val.

 

Således tillbringade jag 8 veckor på infektionsmedicin på Elmhurst Hospital Center i Queens. Elmhurst är ett ganska slitet community hospital belägen i ”the most diverse area in the world”. Patientgruppen består till stor del av immigranter, och en ansenlig del av dem är papperslösa. (Att kunna spanska är en fördel) Det gör förstås infektionsmedicin mycket mer spännande, och sjukdomsspektrumet är uppblandat mellan ”vanliga” och tropiska infektioner. Dessutom ger Elmhurst en intressant social aspekt till USA vistelsen. Man kommer i kontakt med många social tragiska fall och människoöden, och det kan vara svårt att bara förhålla sig empatisk och inte bli sympatisk.   

 

På Elmhurst behandlas patienterna på avdelningarna av ”primärteamet”, som kallar in specialister som konsulter. M.a.o finns det ingen infektionsavdelning, njuravdelning eller lungavdelning etc. med inneliggande patienter. Det innebär tyvärr att man inte får någon möjlighet till att utföra ”procedures” som LP, sätta pleuradrän m.m. pga att detta utförs av primärteamet, men däremot får man se desto fler patienter spridda över hela sjukhuset.

 

Undervisningsformen skiljer sig inte särskilt mycket mellan KI och MSSM. Relationen mellan lärare och elever är avslappnad (förstås också beroende på läkare) och man får mycket patientkontakt på egen hand. Jag fick tyvärr inte träffa några Mt Sinai studenter, eftersom det bara var studenter utifrån som läste infektionskursen när jag var där. Mitt intryck är dock att de amerikanska studenterna jobbar mer självständigt och det är mer kompetitivt, eftersom utvärderingarna från lärarna är viktiga.  

 

Kurser under utbytet

Kurser motsvarande termin 11 på KI

Infektionsmedicin, Elmhurst Hospital Center

 

Det råder en allmän trevlig stämning på infektionsmedicin, med en liten samling ”dedicated doctors”. Arbetsdagarna varar från kl 9-17 mån-fre. Det blir ST-läkaren (Resident) som har hand om studenterna. Förmiddagarna är fria, du läser på dina patienter själv och tittar till dem. Oftast har man 2-5 patienter. ST-läkaren delar ut dagens nya konsultationer mellan studenterna, men går också igenom alla patienterna själv. Ronden sker på eftermiddagen där man går igenom alla patienter med överläkaren och träffar de nya konsultationerna. Just på infektionsmedicin råder det ingen tydlig hierarki. Man får presentera sina patienter samt vara med aktivt och diskutera patienterna. Efter mer än en månad kände jag att det började bli lite tjatigt med samma upplägg varje dag, och bad om att få spendera några dagar på mottagning. Där fick jag sitta bredvid, och det gav inte särskilt mycket med alla återbesök. Det finns tyvärr ingen avsatt tid för undervisning, utan den sker under ronden. En del överläkare är väldigt undervisningsvilliga, medan andra får man pusha på genom att ställa många frågor. Trots det tycker jag ändå att man fick lära sig rätt mycket ”at the end of the day”. Man stimulerades också till att tänka själv och ta eget ansvar. Med patientspektrumet togs många ovanliga fall upp. Exempelvis fick jag se flera TB fall inkl. extrapulmonell TB och miliär TB, en hel del opportunistiska infektioner hos HIV/AIDS patienter och ett ovanligt fall av Coccidioides mycosis (systemisk svampinfektion som oftast ses i Midwest). Jag har fått höra att infektionsmedicin är en av de placeringar på Elmhurst som studenterna har varit nöjdast med. Jag rekommenderar också kursen, och tycker att det har varit meningsfullt.   

Språk och kultur

Det svåraste med språket är alla akronymer som används inom sjukvården, annars tycker jag att den vanliga skolengelskan fungerar väl i det dagliga livet. Akronymerna försökte jag slå upp på Internet, men oftast var alternativen så många att det inte gav något. Det finns dock förtryckta listor som du kan få från tidigare reserapporter och studievägledaren. I början var det lite svårt att hänga med under diskussionerna på ronden, inte minst pga. akronymer, men det artade sig så småningom. Dessutom var läkarna på infektionsmedicin väldigt förstående. De har haft många utbytesstudenter (vissa har t.o.m haft det avsevärt svårare med engelskan). M.a.o tycker jag inte att språket är något att oroa sig över.

 

Den amerikanska kulturen är inte direkt okänd för svenskar. Jag var där under Thanksgiving, jul och nyår, och gladde mig över att få uppleva dessa helger i NY. NYC må kallas för en "melting pot", men det är snarare som en av läkarstudenterna uttryckte det - en "salad bowl". Du träffar förstås på alla etniciteter här, men segregeringen är slående. Man håller sig oftast till sin hudfärg, i synnerhet ju längre ner på "the social ladder" du hamnar. M.a.o träffar du på små grupper av människor med samma etnicitet på ett ställe, men de beblandar sig inte särskilt mycket. Därav liknelsen.

Fritid och sociala aktivteter

Du kan förstås hitta på mycket i New York, och det bästa är att skaffa dig en guidebok till staden. I övrigt kan man åka billigt med buss till andra städer i närheten som Washington DC (rekommenderat!), Philadelphia och Boston. Bussbiljett t/r kostar ca 30 dollar beroende på var du åker. Sök på nätet, ta inte Greyhound (det är dyrare och bussarna är sämre). Dyrt nattliv hittar du i SoHo, Meatpacket District och Greenwich village. Billigare nattliv hittar du i Lower East Side och East Village. Utnyttja gärna också museernas "Pay what you want" dagar/timmar, fast är man mån om att uppleva ett museum till fullo är det nog bättre att undvika ”Pay what you want”-timmarna. Time Square har en ticket booth för biljetter till broadway shower samma dag. Mount Sinai har ett Recreation Office som också säljer billigare biljetter (du får information om det första dagen). Det tredje alternativet är Student Rush Hour tickets som du köper samma dag som föreställningen, man måste dock gå till varje teater och fråga om det finns. Gym finns på Aron Hall för alla Mount Sinai studenter.

Sammanfattning

New York blev en dyr upplevelse, men värt både tiden och pengarna. Det känns privilegierat att få uppleva det amerikanska sjukvårdssystemet från sina bättre och sämre sidor, exponeras för de sociala olikheterna och få bo ”in the middle of it all”. Tror man att man ska mötas av ett leende i varje hörn får man tänka om. East coast är känd för att vara lite ”rough” enligt amerikanerna. Folk på gatan är inte särskilt trevliga, det gäller nog att ha lite skinn på näsan. Det är dock inget tal om saken, New York är en häftig stad! Det är som en av läkarna sa: ”I’ve lived in this city for 20 years, and I’m still discovering it!” Ibland måste man bara förundras över att New York är New York.