Funderar du på att åka på utbyte har jag bara en sak att säga: Sluta fundera och SÖK! Att åka på utbyte är en fantastisk erfarenhet och kommer ge dig minnen för livet!

Redan från första terminen visste jag att jag ville söka utbyte och såg till att engagera mig i kåren och skaffa de meriter som behövdes för att vara säker på att få en plats. Sen att det blev just Liverpool var av den enkla anledningen att jag visste att jag ville åka till ett engelsktalande land, och inom Europa var det just Liverpool som fanns tillgängligt.

Ansökan från Sveriges sida skedde otroligt smidigt tack vare en fantastisk administration! Se bara till att boka in möten med kursledarna tidigt för att bestämma kursupplägg och få alla signaturer i tid.

Från Englands sida tog ansökan lite längre tid. Studentkoordinatorn i Liverpool som har hand om ens ansökan är en väldigt trevlig men förvirrad dam som inte alltid är så jättebra på att svara på mail. Så ibland får man ligga i och skicka flera mail för att se till att få allt fixat.

Efter ansökan kommer du få mail om att du ska registrera dig på en hemsida och fylla i info och ladda upp en bild, detta för att du sen där ska få ditt studentkort, samt tillgång till mail/datakonto. Sista delen av denna registrering måste göras från en dator på plats i campus i Liverpool, men detta hindrar inte de från att skicka dig mail varje dag för att påminna dig att du fortfarande inte slutfört registreringen. Oroa dig inte över detta, utan det kommer du iaf inte kunna göra förrän du är framme. Utöver detta behöver du inte göra så mycket. Det behövs inga speciella vaccinationer eller intyg, utan de kommer bara be dig fylla i en hälsodeklaration och skicka in via mail.

Då jag åkte på vårterminen hade jag bara en helg på mig mellan det att jag skrev min terminstenta, och att den nya kursen skulle starta. Så ett tips är att maila den engelska studentkoordinatorn i god tid innan och fixa ett möte direkt första dagen så att du kan börja så tidigt som möjligt. Du kommer få en inbjudan till en ”orientation session” som hålls gemensamt en dag för alla utbytesstudenter som kommer till Liverpool, och denna hölls ca en vecka efter att jag hade börjat. Utöver detta får man ingen egentligen introduktion, iaf inte om man åker på vårterminen.

Fadder-verksamet finns på Liverpool, men de nämner i ansökan att du inte kan få en fadder såvida du inte kommer under normala terminstider. Exakt vad detta innebär vet jag inte, men jag blev ej tilldelad någon trots att jag hade ansökt om det…

En sak jag vill tipsa om är att kontrollera med studentkoordinatorn redan första dagen att antalet veckor på varje placering stämmer och att ex. påsklov och sådant hamnat på rätt vecka. För som tidigare nämnt är studentkoordinatorn en trevlig men förvirrad dam, och att få allt detta rätt tog längre tid än det borde ha gjort. Och behöver något justeras: gå dit och prata med henne. Att maila rekommenderas ej då det tar lång tid att få svar, och ofta får du inte det svaret du behöver i alla fall.

Rent generellt sätt är det billigare att bo i England än i Sverige. Kostnaden för att köpa mat/äta ute är mycket billigare, och så finns det flera lågpris kedjor (ex. Primark, Wilko, HomeBargains, Poundland m.m) där du kan köpa allt du kan tänkas behöva för ett par pund.

Om du får CSN bidrag, se till att meddela att du ska läsa en termin utomlands. Då kommer du få hela studiebidraget som en klumpsumma redan första veckan. Detta underlättar då ex många boenden kräver att du betalar hela din hyra innan du kommer.  

Om man kommer under höstterminen måste man hitta eget boende. Kommer man under vårterminen kan man i mån av plats få boende genom universitetet, men det är inget jag skulle räkna med.

http://www.liverpoolstudenthomes.org/Accommodation är en bra sida för att söka studentboenden inom den privata sektorn. Där har de samlat länkar till alla tillgängliga studentboenden och du kan i sökningen specificera om du vill bo i egen lägenhet/dela hus med andra studenter/bo som inneboende etc. Jag skulle rekommendera dig att börja kolla där.

Förutom denna sida finns även www.gumtree.com som är Englands motsvarighet till Blocket, där folk ofta lägger ut annonser om lägenheter som de hyr ut. Men precis som i Sverige går det inte att lita på alla annonser och det gäller att använda sunt förnuft när man gå igenom de.

Kostnaden är i snitt mellan 70-130£ i veckan beroende vilken typ av boende du väljer. Observera dock att många studentlägenheter inte är helt inredda och kräver att du köper egna sängkläder/köksvaror etc. Så fråga innan du kommer dit vad som gäller för just ditt boende!

Många studentboenden kräver som tidigare nämnt också att du betalar hyran för hela perioden innan ankomst. Månadsbetalning går oftast endast att fixa om du har någon i England som kan agera som ”rent guarantor”, alltså någon som skriver på kontraktet tillsammans med dig och går med på att betala hyran ifall du inte skulle kunna göra det.

Angående lokalisation skulle jag rekommendera att skaffa ett boende nära sjukhuset: Royal Liverpool University Hospital. Sjukhuset ligger ca. 15-20 minuters gångväg från stadens centrum och tågstationen. Från sjukhuset går det också bussar till övriga sjukhus, vilket är väldigt smidigt.   

Det engelska utbildningssystemet är rätt så likt det svenska. Läkarstudenterna där läser 5 år på universitetet innan de börjar sin ”Foundation training” som motsvarar vår AT och sträcker sig över två år. En sak som är speciellt för just Liverpool är dock att läkarstudenterna har sin sluttentamen redan efter det fjärde året och sen spenderar sista året med att bara vara på olika klinikplaceringar.

Rent generellt sätt kan man säga att läkarstudenterna i Liverpool inte får göra lika mycket praktiska saker som här hemma i Sverige. T.ex. var lumbalpunktion inte något studenter fick göra pga försäkringsskäl. Fast detta är något som är ganska handledarberoende också. Vissa låter en göra mycket medan andra är mer försiktiga. Ett tips är att vara på och fråga om du vill göra något. Ta för dig. Då är det större chans att du faktiskt får göra något.

En annan sak var att det inte riktigt fanns några studentmottagningar eller möjligheter till att ta emot egna patienter på mottagningarna. Dels var detta pga att man ansåg att det inte var tidseffektivt, och sen att vissa mottagningar var väldigt specialiserade och det då inte fanns lämpliga patienter. Istället fick man på avdelningar där patienter låg inne få ta anamnes och sedan presentera patienten för läkarna tillsammans med tankar kring diagnos, handläggning osv. 

De engelska studenterna i Liverpool har alla en bok med olika uppgifter de ska ha utfört på varje placering, ex. presentera en patientanamnes, ta blodprov etc. I övrigt har de inte så mycket obligatorisk närvaro och många studenter stannar bara länge nog tills de fått sina signaturer för dagen. Därför kunde jag stundvis träffa på läkare som tyckte det var väldigt konstigt att jag dök upp varje dag på placeringen och stannade hela dagen. Men när de ser att man verkligen vill vara där och lära sig så blir de väldigt glada och engagerar sig extra för att man ska ha en bra placering.

I England finns det fortfarande också kvar spår av det gamla, väldigt hierarkiska systemet. Speciellt hos den äldre generationen av läkare. Alla läkare ska kallas med Mr./Dr. och efternamn, och du kommer märka att man inte har samma avslappnade känsla mellan studenter/handledare som det finns här i Sverige. Dock är detta också som sagt väldigt handledarberoende och de flesta handledare är väldigt trevliga och hjälpsamma! 

En annan sak att veta är att läkarna i England fortfarande har på sig sina egna kläder när de jobbar. Det är bara sjuksköterskor som har på sig sjukhuskläder (ytterligare en rest utav den gamla hierarkin). Klädkoden varierar lite beroende vart du jobbar, men rent generellt brukar man säga att man ska klä sig ”smart”. Vad detta innebär är princip att man inte ska ha på sig jeans, korta kjolar eller opassande toppar. En lite finare blus/tröja/kofta för tjejer, och skjorta för killar funkar alldeles utmärkt.

Det tog ett tag att komma över den väldigt ohygieniska känslan av att ha på sig egna kläder på sjukhuset. Detta verkar dock inte vara något som de har några problem med i England, och du kommer träffa många läkare som både har långärmat, ringar och klockor på sig när de arbetar. Handsprit fanns överallt på sjukhuset, men jag var nog den som använde den flitigast av alla. Det där med att sprita händerna mellan varje patient var något som ofta förbisågs, och kan nog vara en del av förklaringen till varför sjukhussmitta och MRSA är så vanligt förekommande där.

I England har man ännu inte heller elektroniserat alla sina system, så man har fortfarande väldigt många pappersjournaler kvar. För oss som jobbat i Sverige kan detta kännas väldigt omständligt, speciellt när du får in en patient som kanske varit väldigt mycket på sjukhuset och har 15 volymer av journaler som är ca 10 cm tjocka styck. Riktigt kul blir det då när just du får uppdraget att försöka hitta en viss anteckning där.  För även om du mot alla odds lyckas hitta pappret du behöver bland alla dessa volymer kommer du med stor sannolikhet ändå inte kunna läsa vad läkaren antecknat där. Men detta är något helt normalt, och hindrar inte nuvarande läkare från att skriva lika otydligt och göra det lika svårt för sina kollegor i framtiden! Lyckligtvis har man på en del ställen börjat med diktering och elektronisering av sina journaler nu, så förhoppningsvis kommer man slippa detta i framtiden. Dock är en fördel att man på placeringar slipper krångel med att skaffa inlogg till datorer och dylikt, och att du lätt kan föra journalanteckningar för patienter du träffar. Det gäller bara att vänja sig att föra journalanteckningar för hand. Ett till tips är dock att öva på din medicinska engelska och kolla upp vanliga journalformuleringar i förhand. För man märker snabbt att även om man är väldigt duktig på engelska kan det vara lite svårt att formulera ex. ett helt vanligt hjärtlung-status som man annars gör helt automatiskt på svenska. 

Sjukhustitlar att ha koll på:

Foundation trainee, F1/F2 (junior doctor) = AT läkare

Core trainee, CT (tidigare kallad Senior House officer) = Leg. Läkare

Speciality trainee, ST (tidigare kallad Registrar) = ST-läkare

Consultant = Överläkare

Språkmässigt har jag alltid ansett mig vara väldigt bra på engelska. På mitt gymnasium var hälften av alla kurserna på engelska och jag har aldrig känt mig osäker när jag talar engelska.  Faktum är att när jag var i England fick jag varannan vecka (minst!) höra kommentaren ”Really? Because I thought you were American!” när jag berättade för handledare och patienter att jag kom från Sverige. En stor komplimang för min del! Men… i Liverpool pratar man inte ”vanlig” engelska, utan man pratar ”Scouse”. Och den bästa förklaringen jag kan komma på för att beskriva språket är att Scouse i jämförelse med engelska är ungefär som skånska/danska är i jämförelse med svenska. När det talas snabbt och om ämnen du inte förstår är det alltså helt obegripligt! Detta fick jag uppleva första kvällen då taxichauffören pratade i en enormt snabb takt om… ja, jag har ingen aning om vad… Lyckligtvis tog det bara ca en vecka och ett par 10-tals ”sorry, could you repeat that?” innan mina öron vant sig vid dialekten. Men ändå, var beredd på att det kan vara lite svårt i början att förstå de med starkast dialekt.

Undervisningen däremot var det inga problem med då de flesta läkare jag träffade kom från andra håll i landet/utomlands eller efter åratal av att träffat människor med olika dialekter långsamt blivit av med sin starka scouse dialekt. Utan det var just människor på stan och patienter som kunde vara svåra att förstå ibland. 

En bra sak är dock att folk i Liverpool är väldigt trevliga! De pratar gärna med främlingar och det är lätt att få kontakt med dem. Det märks också i språket. Man lägger ofta till ”love/hun/mate” i slutet av en mening och ett vanligt uttryck du säkert kommer få höra många gånger är ”Ta love!” vilket helt enkelt betyder tack på scouse. Men generellt sätt annars finns det inga större kulturskillnader mellan Liverpool och Sverige.  

En stor del av Liverpools kultur är centrerad kring fotboll, och det är något som inte går att komma undan. Vare sig du vill det eller inte kommer du märka att du allt eftersom kommer lära dig allt om spelarna i Liverpools lag, deras placering i Premier League, och de senaste matchresultaten. Du kommer se att alla i staden är engagerade i fotboll, från busschauffören som högljutt och passionerat diskuterar gårdagens match med en passagerare till sjuksystrarna på operation som ber kirurgen lägga på ett kol eftersom det är match ikväll… Men det är en charm i sig, och minst sagt intressant att se hur stämningen i hela staden är i direkt förbindelse med hur bra det går för deras lag. Så om jag vore du skulle jag hoppas på att Liverpool har en lyckad säsong när du åker dit!

Det andra stora kulturfenomenet i Liverpool är så klart The Beatles. Då bandmedlemmarna kom från Liverpool har de flera museer, tourer och affärer dedikerade speciellt till bandet här. Ett ställe jag skulle definitivt skulle rekommendera dig att besöka är The Cavern Club, en klubb där Beatles frekvent spelade. Puben är delad i två delar, ett minimuseum där de har memorabilia från bandet och sen själva scenen som är rekonstruerad att likna originalscenen där Beatles spelade. Nästan varje kväll spelar ett Beatles coverband där också, så för den ultimata känslan av att blivit transformerad tillbaka till Beatles storhetstid, gå dit en kväll och hör hur folkmassan sjunger med till alla låtar, glas höjda med en nostalgisk blick och ett leende på läpparna.

Förutom den ena introduktionsdagen vi hade plus en tebjudning så ordnades det faktiskt inga direkta aktiviteter för Erasmusstudenterna i Liverpool. Och som tidigare nämnt blir man inte placerad i en klass, så förutom de enstaka studenterna man kanske träffar en dag på avdelningen så träffar man inte så många andra läkarstudenter. Om man har tur läser en klass samma kurs som man själv gör vid den tidpunkten, och då kan man ibland få gå på föreläsningar och seminarier med dem, men annars spenderar man inte direkt någon tid på själva universitetscampuset heller, utan man är på sjukhuset mest hela tiden. Men trots detta skulle jag absolut inte oroa mig för att inte hitta några vänner där!

Folk i Liverpool är väldigt trevliga och utåtgående, och det händer ofta att folk spontant börjar prata med en i väntan på bussen, i affären eller ute på stan. Bor du i studentlägenhet så kommer du med stor sannolikhet också ha flatmates som du kan hänga med. I flera studentlägenheter bor det också många överentusiastiska förstaårselever (och äldre studenter) som precis flyttat hemifrån, och du kan vara säker på att det finns en fest varje dag på någon våning som du kan dra ner till. Personligen var jag dock glad att jag hamnade på en relativ lugn våning med lite äldre, mognare och ordentligare flatmates… 

I Liverpool finns det också många ställen att gå ut på, pubar, restauranger och klubbar. Och de allra flesta ställen är mycket billigare än i Sverige, vilket är trevligt. Håll också ögonen öppna efter studenterbjudanden då många ställen erbjuder studentrabatter eller gratis inträde vissa dagar. 

Gillar man att gymma så har Liverpools universitet ett stort gym som du kan bli medlem i. Där kan du hitta det mesta du kan önska dig, men annars finns det också mindre gym runtomkring som är betydligt billigare, men med något mindre utbud. Observera dock att de flesta gym har ett minimum medlemskap på 6 månader, men om man går till receptionen och förklarar att man är utbytesstudent så kan de oftast fixa ett kortare medlemskap åt en.

I övrigt på fritiden kan man också besöka ett av Liverpools många museer. Efter London så är Liverpool den staden som har flest museer i England, och de allra flesta är helt gratis att besöka. Då Liverpool år 2008 blev utnämnt till Europas kulturhuvudstad rustade man också upp staden, och för pengarna de fick byggde de bland annat Liverpool One, vilket är ett stort öppet shoppingcentrum där utbudet sträcker sig från lågpriskedjor till designerbutiker.

En bra sak med Liverpool är också att staden ligger rätt så centralt i England det är lätt att ta sig till andra städer därifrån. Själva staden i sig kan för oss som kommer från Stockholm upplevas som lite grå, trist och förfallen, men åker man en bit utanför staden kan man hitta några riktig fina ställen! Exempelvis finns det en strand, Crosby Beach en kort tågresa bort som jag skulle rekommendera. Annars kan man enkelt också åka på en dagsresa till Manchester, eller åka till London eller Edinburgh över helgen. Kom bara ihåg att boka biljetter i förväg så att det blir så billigt som möjligt!

Sök, sök, sök! Tveka inte, utan ta chansen och åk! Det är en ovärderlig upplevelse och förutom kunskapsutbytet och erfarenheterna så kommer du garanterar få minnen för livet! Man lär sig så otroligt mycket genom att se hur sjukvården fungerar i andra länder. Att få uppleva olika utbildningssätt och andra kulturer är definitivt något du kommer ha nytta av senare i utbildningen och även i livet. Och att få chansen att göra och uppleva allt detta under sin utbildningstid är helt fantastiskt! Tro mig, det är något du verkligen inte vill missa. Så sök! Och tveka inte att höra av dig om du har fler frågor om Liverpool eller utbyten generellt sätt :)