Innan avresa så kontaktade jag och min klasskompis ansvarig person för utlandsstudier och fick på så sätt information om hur ansökningen skulle gå till och vilka städer man kunde söka. Den ansvariga höll även i ett öppet hus dit vem som ville kunde gå för att ta del av all information kring utbyten. Efter att vi tillsammans bestämt oss för att Chicago var den staden vi helst ville göra vår 5-veckors praktik i så skickade vi in vår ansökan i mitten av höstterminen. I december blev vi båda antagna till vår praktik som skulle ske i Chicago, USA under 5-veckor vårterminen därpå. Universitetet heter University of Illinois in Chicago vilket vi båda läst om hade ett bra rykte och ett omfattande arbetsterapeutprogram.

Vi landade på O´hare i Chicago på en torsdag och startade vår praktik på måndagen veckan därpå, vilket var lagom för att hinna ta sig igenom jetlagen. Dock var vi på möte med skolan redan en dag efter att vi landat för att hinna gå igenom lite viktig information och säga hej till alla lärare och några elever på skolan. Alla var supertrevliga.   

Av KI utdelades 4000kr i ersättning till 5-veckors praktiken under avtalet med INK. Annars betalade vi allt själva. Det som kostade var boende(ca 6000 kr för en lägenhet i centrala Chicago), flyg(ca 4000 kr med sas), tågkort i Chicago(ca 600kr), tuberkolostest (ca 300kr på Cityakuten i Stockholm som har bra erfarenhet av studenter), årlig hälsokontroll (ca 1000kr), Visum kostnad (ca 2000 efter alla avgifter som tillkom med olika betalningar). Detta är då exklusive mat och nöjen i Chicago. 

Vi bokade boende via airbnb som är hemsida som varmt rekommenderas. Vi hittade en lägenhet precis utanför loopen(centrala delarna) som dessutom hade både kök och badrum. Det tog oss ungefär 45 min till skolan och 1 timme och 20 minuter till praktiken som tyvärr låg en bit utanför. 

På praktiken var det ganska likt systemet på KI. Skillnaden var att vi fick ett betyg A-F istället för G-VG. Detta översattes dock till ett G, vilket amerikanskt betyg vi än fick (dock såklart ej F som motsvarade underkänt). 

Språket var lite hackigt i början, men efter 1-2 veckor flöt det mycket bättre än det gjort i början. Det viktigaste tror jag är att våga prata mycket även när man inte kan ordet i fråga, jag brukade prata runt ordet i fråga för att försöka förklara vad jag menade istället. Självklart uppstod det vissa kommunikationssvårigheter med vår handledare när man ville förklara något som man hade svårigheter med. Detta var något som hon såklart hade överseende med och lät oss återkomma ifall vi behövde ta reda på hur någonting beskrevs exakt. 

Eleverna från min klass var så trevliga och hjälpsamma med att bjuda in oss i olika aktiviteter, vilket gjorde att vi kände oss väldigt välkomna! Staden var underbar och de flesta människor är så trevliga. God mat och mycket shopping och sevärdheter. Vi besökte turistställen som "the bean" och "willis tower" som man måste besöka om man åker dit.

Denna resa har både påverkat min studentroll och roll som blivande arbetsterapeut positivt. Jag har verkligen lärt mig att jobba med mina egna förmågor.