Reserapport - KI-student
Lärosäte: University of Minnesota
Utbildningsprogram: Läkare
Utbytesprogram: INK
Termin: Vårtermin 14/15

Innan avresa

Jag var väldigt sugen på att göra ett utbyte utomlands på läkarprogrammet då jag inte varit på något utbyte hittills under utbildningen men hört många berättelser från andra studenter som gjort det. Jag ville dock ha hela grundutbildningen i Sverige och därför passade det väldigt bra att åka på SVK på termin 11. Dessutom är jag väldigt intresserad av pediatrik, och det fanns inga pediatriska SVK kurser på termin 11 i Sverige. Jag visste från början att jag gärna ville till USA och se hur deras sjukvårdssystem fungerar, var jag sen hamnade i USA spelade mindre roll. Nu när jag tittar tillbaka är jag otroligt nöjd att jag hamnade i Minnesota, och hade inte kunnat önska mig något bättre.  


Som alla andra skriver i sina reserapporter inför utbytet: var ute i god tid! Vaccinationer kunde vi INTE få hjälp av studenthälsan då de ej gör detta längre utan vi fick fixa detta själva. På CityAkuten Vaccination får man 15% rabatt på alla vaccinationer, men visa studentlegitimationen i god tid! Jag kom på att de hade studentrabatter precis efter att jag betalat och då kunde de inte göra om det och fixa rabatten.. Du kommer med största sannolikhet inte få ett antagningsbesked förrän några veckor innan utbytet startar, men var ändå ute i god tid och fixa alla intyg till ansökan så den kommer in i god tid till den internationella handläggaren på University of Minnesota. Ta hjälp av den internationella studenthandläggaren i Sverige! Hon är väldigt hjälpsam och svarar på alla dina frågor och svarar även snabbt! Om du har många frågor, fråga om ett möte där ni faktiskt kan sitta och gå igenom allt du behöver veta inför utbytet. 


Som sagt, så kommer antagningsbeskedet komma till dig några veckor innan start. Jag bokade flygbiljetter ca ett halvår i förväg samt fixade bostad tidigt, det blir alldeles för dyrt och stressigt att fixa detta när antagningsbeskedet väl har kommit. Fixa i god tid men om möjligt boka avbokningsbara biljetter om du känner dig osäker. Vi kunde åka på ESTA visa som man kan beställa via USA:s ambassads hemsida. Detta kostade 15 dollar men för att ansöka om detta måste du meddela adressen du ska bo på i USA, så ännu en anledning till att försöka hitta bostad tidigt. Kom ihåg att ta med en utskrift av detta visa samt ett ”Invitation Letter” som du får med antagningsbeskedet att visa vid ankomst till USA. Det är även jätteviktigt att ha en utresa bestämd och papper på detta, annars får du inte komma in i landet! Denna kan sedan självklart vara ombokningsbar om du inte riktigt vet när du vill åka hem, men de vill se något i alla fall.  


Tänk efter hur du vill utforma ditt utbyte. Är du framförallt där för att uppleva staden och kulturen eller för att uppleva sjukvården i ett annat land? Kirurgiska kurser kan vara väldigt tidiga med dagar som börjar vid 4-5-tiden och långa dagar. Radiologi däremot har ofta halvdagar. Men å andra sidan finns det en stor risk att du inte får de kurser du söker då utbytesstudenterna får ta de kurser som ”blir över” när alla de amerikanska studenterna valt sina kurser. Var tydlig i din ansökan (exempelvis personliga brev) vilket område eller vilket slags kurser du är intresserad av så brukar det gå att få rätt så bra kurser ändå. Men var också beredd på att du bara får reda på vilken kurs du startar med, sedan får du under din tid i Minneapolis veta resterande kurser beroende på plats-tillgänglighet.  


Packa med ”finkläder” dvs skjortor, snyggare toppar eller piké, kostymbyxor, chinos eller kjolar till knäna. På mottagning har alla läkare i stort sett dessa kläder, och även på vissa avdelningar. Är man på en intensivvårds- eller kirurgisk kurs/avdelning finns det däremot scrubs som man får på plats. Ta med hänglås om det finns skåp och du vill låsa in lite värdesaker under dagen. Du behöver även skaffa dig en ”lab-coat” dvs kort läkarrock (ta ej med en lång läkarrock från Sverige, endast överläkarna har sådana i USA!). Fråga den svenska handläggaren om har någon kvar (vi lämnade in våra till henne) eller köpa på plats i Minneapolis i Coffman Memorials bokhandel.  


När det gäller klädsel i övrigt så gäller det att under vårterminen packa för vinter, vår och sommar. När vi kom till Minneapolis i slutet av mars var det runt 0-gradigt och kalla vindar. I slutet av vårt utbyte i slutet av maj var det stundtals 25-gradigt och sol. I början av utbytet tyckte jag därför att jag packat med alldeles för mycket svala kläder, och i slutet tyckte jag att jag hade alldeles för mycket varma kläder med mig. Som tur är, är det ingen skatt på kläder i Minnesota, så man kan inhandla lite det man behöver till schysst pris.

Ankomst och registrering

Jag var på plats torsdag kväll när utbytet började följande måndag. Därmed hade jag möjlighet att fixa busskort, läkarrock, veta var jag skulle befinna mig på måndagen samt sova bort lite jetlag. Man behöver också fixa ett passerkort för att få vara på sjukhuset, snacka med den som är ansvarig för kursen eller kurssekreteraren om du kan få hjälp med att fixa detta första dagen på kursen, de brukar vara mycket hjälpsamma med detta. Du kommer ej bli registrerad som student på universitetet och får alltså INTE ett U-pass (universitets-kort), utan du blir registrerad som besökare. Detta U-card kan annars användas för olika rabatter osv, men om man uppvisar invitation letter från studenthandläggaren kan man ändå få tillgång till en del. Det finns ingen fadderorganisation för utbytesstudenter, men den internationella handläggaren i Minnesota skickade ut ett mail med kontaktuppgifter till alla internationella studenter på olika medicinska electives så vi kunde hålla kontakt och arrangera sammankomster för att snacka om våra upplevelser och få tips av varandra. 

Ekonomi

Lite utgifter blir det innan utbytet, tex för vaccination osv. Men framförallt är det tid du behöver innan utbytet för allt härligt pappersarbete. Som jag nämnde tidigare, köp flygbiljetter och fixa bostad innan du ens fått antagningsbeskedet för att hålla nere dessa kostnader. Väl på plats upplevde jag att det kostade lite mer än i Sverige att handla i mataffärerna (men då var även dollarn uppe i ca 8.7kr), men att det var billigare än i Sverige att gå ut att äta. Laga mat ihop, köp några billiga matlådor (finns i de stora mataffärerna för någon dollar bara) att ta med lunch i så håller du ner kostnaderna rejält. Jag tyckte det var mer värt att gå ut och käka någon kväll i veckan eller på helgerna istället för att lägga pengar på lunch i sjukhusets kafeteria varje vardag. Dock finns det läkar-lounger på vissa ställen med yoghurt, bagels, bakelser, frukt osv för den som vill äta det till lunch eller ha som snacks. Dock fick inte läkarstudenter tillgång till dessa (i alla fall på sjukhuset jag var på), så det gällde att hänga med när de andra läkarna gick dit! 


Jag och en annan av tjejerna på utbytet köpte begagnade cyklar för att ta oss runt i Minneapolis. Min kostade 65 dollar och jag köpte den via craigslist. Jag sålde denna därefter till hyresvärden till samma pris, så jag la inte mycket pengar på transport under min tid i Minneapolis. Jag kan definitivt rekommendera att köpa en begagnad cykel om du tycker om och är van vid att cykla, den går sedan enkelt att sälja på craigslist eller liknande. Men detta gäller nog bara de som gör utbytet på vårterminen, det kan bli väldigt kallt under hösten/vintern så vet inte om jag kan rekommendera cykling då. Om du inte känner för att investera i en cykel finns det även hyrcyklar eller niceride som de heter i Minnesota. För 15 dollar kan man hyra cyklar obegränsat i 30 minuters perioder i 30 dagar vilket är definitivt ett bra alternativ. Minneapolis och Saint Paul är fantastiskt cykelvänliga städer med särskilda cykel-highways så det är ett väldigt snabbt och smidigt sätt att ta sig fram. 


Eftersom man nästan alltid behöver ett antagningsbesked innan man kan söka stipendier, blev detta svårt då vi fick beskeden så tätt inpå utbytet. Man kan säkert söka vissa stipendier i efterhand men det har jag faktiskt inte kollat upp det mer.

Boende

Det finns inget boende anordnat för utbytesstudenter, utan detta får man fixa själv. Vi hade en tanke att bo på campus, men det visade sig vara riktigt dyrt! Efter mycket letande hittade vi en lägenhet på airbnb.com som låg ca 15 min promenad från campus. Genom att vi 4 tjejer bodde i denna lägenhet med fyra sovrum, ett vardagsrum, ett badrum samt ett kök fick vi ner kostnaderna till ca 8000kr per person för de 8 veckorna vi var där. Detta var ca hälften av det vi hade betalat om vi hade bott på campus. Förutom att det är dyrt på campus har dessa lägenheter inte alltid inredning och sällan kökstillbehör vilket gör det ännu dyrare att behöva inhandla tallrikar, kastruller osv. De hyr dessutom sällan ut till studenter i två månader (6-12 månader är ofta minimum). Så tipset är verkligen att kolla på exempelvis airbnb eller liknande hemsidor efter bostad. Kolla hur nära bostaden ligger till campus eller om den ligger längs lightrailen eller buss 3 (båda dessa går igenom både East campus och West campus). 

Studier allmänt

Utbildningssystemet för att bli läkare i USA är rätt så annorlunda från Sverige. Från high school studerar de amerikanske studenterna först 4 år på college. Dessa 4 år måste innehålla vissa kurser till exempel biologi och fysik men annars kan de läsa lite vad de vill. Efter dessa 4 år söker de in till medical school som är 4 år lång den också. De två första åren är det mycket teori och de sista två åren är det mycket praktik och studenterna sätter ihop sin utbildning lite själva, ex i vilket ordning de vill läsa kurser (”electives”) och har ganska stor valfrihet vilka kurser de vill läsa också (även om det finns en del alla måsta läsa). 


 I slutet av medical school söker studenterna sina ST-tjänster (residency) där de går på ett antal intervjuer och rankar sjukhusen i en viss ordning. Sjukhusen gör samma sak med studenterna och via något fantastiskt fiffigt system så matchas studenter och sjukhus ihop. Första året på sin residency är man en ”intern” och därefter är man en ”resident”. Residency inom pediatrik är 3 år och väldigt intensiv. När jag var på NIVA hade de i alla fall ett tak på 80 timmar i veckan, men jag tror nog att det finns andra ställen där man inte har några tak för hur mycket man får jobba per vecka och därmed jobbar mycket mer än så.. Efter residency kan man göra subspecialisering som kallas fellowship och man kallas då ”fellow”. Annars kallas man attending (färdig specialist) när man är klar med sin residency. 


Som läkarstudent ska man gärna visa sig ambitiös och intresserad i alla lägen, särskilt när man har specialist- och överläkare närvarande. Detta gäller i alla fall de amerikanska studenterna som samlar på sig ”recommendation letters”. Som svensk student ska man inte vara rädd för att fråga om saker man inte kan: läkarna vill gärna utbilda och har dagligen mini-föreläsningar för studenter och residents. ST-läkarna är överlag mer lättsamma och inga man behöver imponera på, de är dock väldigt kunniga de med så fråga här med! Dessutom är det inte lätt med alla förkortningar, fråga hellre en gång för mycket än för lite för att du ska lära dig så mycket som möjligt under utbytet! 


Jag upplevde det som en enorm fördel att vara en utbytesstudent från just Sverige. Det är ett väldigt bra sätt att bryta isen med patienterna samt kollegor att säga att man är från Sverige. Majoriteten i Minnesota har ättlingar från Skandinavien och många är intresserade av var man kommer ifrån och hur man har det i Sverige och hur man upplever USA samt det amerikanska sjukvårdssystemet. Man kan komma in på väldigt intressanta diskussioner! Men som sagt, jag berättade för varje patient jag träffade att jag var från Sverige, dels för att bryta isen och dels för att barnen jag träffade skulle förstå varför jag pratade med en lite konstig dialekt. 


 Precis som i Sverige upplevde jag att det var mycket dokumentation och arbete framför datorn för läkarna. I USA är det extra viktigt att dokumentera rätt för att försäkringar ska gå igenom och godkännas samt att man vill att allt ska finnas dokumenterat om en stämning skulle komma in. Läkarna äter alltid framför datorn (om de nu äter lunch) och sitter med stora kaffetermosar om dagarna för att klara av och hinna med dagen. Inte en enda av läkarna jag träffade tog en lunchpaus. Jag unnade mig att sitta i matsalen i 20min eller sätta mig ute i solen när det var fint väder. Jag kände att det blev så mycket intryck under en dag och otroligt mycket datorarbete att jag behövde dessa pauser för att kunna vara effektiv på eftermiddagen. Och det var ingen som sa någonting om detta heller.

Kurser under utbytet

Kurser motsvarande termin 11 på KI

PED 7537 Pediatric Endocrinolgy and Metabolism 


Detta är en tre veckor lång kurs som är på West Bank campus och Masonic Children’s Hospital. Dagarna börjar runt kl 8 på morgonen, och slutar mellan 16-20 på eftermiddagen/kvällen beroende på hur mycket det är att göra. Kursen består till största delen av mottagningsbesök. Första dagarna auskulterade jag bara, men efter att jag fått tillgång till journalsystemet kunde jag ta patienter själv. Jag var mest på den Endokrinologiska mottagningen men även på kongenital binjurebarkshyperplasi (CAH)-mottagningen, Endokrinologisk-benrelaterad sjukdomsmottagning, Onkologisk-Endokrinologisk mottagning, Överviktsmottagningen samt Diabetesmottagningen. Jag fick ta så många egna patienter jag ville och hann med, men många patienter hade ofta väldigt ovanliga syndrom som man behövde läsa på mycket om innan man kunde träffa patienten och sen var det mycket att dokumentera efteråt, så det blev ca 4 patienter per dag för mig. 


Förutom mottagningsbesök fick jag även delta på olika konferenser samt vid rondning av inneliggande patienter med endokrinologiska frågeställningar vissa dagar. Om man är intresserad av pediatrik, genetik eller ovanliga syndrom är detta en väldigt bra kurs, för man får se väldigt mycket ovanligt. Exempel på diagnoser/syndrom jag mött: barn med osteopetros, Schwachmann-Diamond syndromet, Prader-Willi syndromet, Turners syndromet, Cat Eye syndromte, DiGeorge syndromet, CHARGE syndromet, Hurlers syndromte, PHACE syndromet, Noonans syndromet, Morquio syndromet och Russell-Silver syndromet, förutom alla ”vanliga” endokrinologiska sjukdomar och störningar som till exempel pubertas precox eller diabetes.   



PED 7539: Pediatric Neonatal Intensive Care Unit (NICU) 


Detta var också en tre veckor lång kurs, också stationerad på Masonic Children’s Hospital på West Bank campus. Denna kurs består av arbete på neonatal IVA. NIVA var här indelat i två team: Maroon Team som tar hand om 15-18 av de mer sjuka bebisarna och Gold Team som tar hand om 25-30 av de lite mindre sjuka bebisarna. Hälften av kursen var jag med Maroon Team och andra halvan med Gold Team. Jag var ansvarig för 2 bebisar under min tid på NIVA, residenterna var ansvariga för 4-8 bebisar beroende på vilket team de jobbade med. Dagarna började runt 6.30-7 på morgonen med att man förberedd sig inför ronden genom att titta igenom journalen och skriva ner vitalparamentrar, vikt, labsvar, röntgen, nutritionsmängder, avföring och urinmängder och läkemedel bland annat på särskilda papper inför ronden. Bebisarna undersöktes sedan och man pratade med sjuksköterskan om eventuella händelser under natten. Kl 8.00 började radiologi-ronder och efter dessa hade någon av specialistläkarna eller överläkarna en föreläsning om något ämne inom neonatologin. Vid 9.00 började man sedan ronda patienterna på NIVA. De som var närvarande på ronderna var överläkare, specialister, ST-läkare, läkarstudenter, sjuksköterskor, respirations-teamet, farmaceuter, dietister samt ibland föräldrarna. Detta pågick hela förmiddagarna och ofta en bit in på eftermiddagarna. Resten av dagen bestod i att kontakta konsulter, följa upp labsvar, uppdatera föräldrarna om de inte närvarade på ronden, undersöka bebisarna igen och dokumentera. 


Förutom de dagliga ronderna fick jag även följa med neo teamet som gick till förlossningen vid kejsarsnitt eller komplicerade vaginala förlossningar, deltagit i neo simulationer, hjälpt till med NAK, NVK, intubering samt PVK:er. För att bli godkänd på kursen krävdes att man gick två jourer (28h pass!), varav en på en vardag och en på en helg samt att man förberedde och presenterade en morgon föreläsning på ett neo-relaterat ämne. Om man är intresserad av pediatrik eller intensivvård är denna kurs väldigt bra, om man är intresserad av neonatologi är denna kurs ett måste!   



International Adoption Clinic Externship 


Jag hade denna kurs i två veckor. De har sällan läkarstudenter på denna kurs utan oftast bara residents, och aldrig bara i två veckor men eftersom det inte fanns någon annan pediatrisk kurs på två veckor som var ledig hamnade jag lite av en slump på denna kurs, men det var jag jättenöjd med! Huvuddelen av denna kurs består i att göra pre-adoption reviews. Föräldrar som har matchats ihop med ett barn utomlands skickar all tillgänglig information om barnet till en adoption clinic som gör en medicinsk bedömning och ger en prognos för framtiden. Detta för att föräldrarna ska veta vad som kan förväntas om de skulle adoptera detta barn men även att de kan kanske inte genomför adoptionen baserat på informationen och prognosen i reviewen. Det viktigaste i dessa reviews är hur barnets tillväxt och utveckling är och tros bli, vad labsvaren säger samt att alla bilder och eventuella videoklipp som föräldrarna skickar på barnen analyseras angående fetalt alkohol syndrom (FAS) samt andra potentiella syndrom beroende på ansiktsdrag. Detta tyckte jag var fantastiskt intressant och fascinerande! De som sitter och gör dessa bedömningar är verkligen proffs på att se små karaktäristika i barns ansikten och kan säga mycket om potentiella syndrom och barnens framtida potential baserat på detta. 


Under mina två veckor gjorde jag 11 pre-adoption previews. När de har många reviews att göra rekommenderar de att man hinner med 2 st per dag. Förutom ovan nämn information som ska med i reviewen ville de ansvariga på kursen även att man skulle söka upp nyaste vetenskapliga information om ämnet så att man lärde sig mer om de olika syndromen samt att föräldrarna kunde känna sig fullständigt uppdaterade. Förutom pre-adoption reviews så var jag även på adoptionsmottagningen två dagar. Alla barn som adopteras från utlandet till USA ska gå på ett mottagningsbesök på en adoptionsklinik inom de två första veckorna efter ankomst. Här får de träffa en läkare och eventuellt arbetsterapeut, sjukgymnast och barnpsykolog om så behövs. Jag har även varit på föreläsningar samt samarbetat med en Barnpsykolog i ett av hennes projekt på Adoptionskliniken. 


Jag tyckte detta var en otroligt bra kurs, och rekommenderar den verkligen till alla som är intresserade av pediatrik. Det är mycket självstudier och sitta framför datorn men å andra sidan kan du sitta hemifrån och jobba om du vill (och har dator) och tiderna är flexibla om det inte är så många reviews som behöver göras. Men det kräver ett mått av disciplin för att få ut så mycket som möjligt av denna kurs. Jag trivdes hur som helst väldigt bra och tycker att denna kurs var den bästa under min tid i Minnesota. 

Språk och kultur

Jag hade rätt så svårt att följa med i språket i början. Det är otroligt mycket förkortningar och det tar sin tid att ta sig in i det, men när man väl börjar förstå förkortningarna rullar det på bra. I kontakten med patienterna informerade jag alltid att jag var från Sverige vilket hjälpte när man sedan skulle prata med dem, om man sa något fel eller konstigt ibland. Jag hade med mig listan med förkortningar jag fick inför utbytet i fickan för att alltid kunna kolla upp förkortningar om det skulle behövas. Förutom förkortningarna upplevde jag journal systemet som väldigt krångligt i början. Det var väldigt annorlunda från de journalsystem jag är van vid i Sverige, man kan till exempel ha flera patienters journaler öppna samtidigt i olika flikar. Jag upplevde även att det var färre ”klick” än vad det är i många svenska journalsystem, så nu tycker jag att det är grymt mycket bättre än många vi har här i Sverige faktiskt! 


När det gäller tilltal kan kalla de flesta residents för deras förnamn, men överläkarna och specialisterna ska man kalla med efternamn. För att vara på säkra sidan rekommenderar jag att man tilltalar alla med efternamn i början (framför allt då det inte är lätt att veta vilka titlar alla har i början). Efter ett tag får man en känsla för vilka som tycker det är ok att tilltalas vid förnamn och då kan man gå över till det om det känns bättre. Men börja som sagt med efternamn till alla! Folk som kommer från Minnesota är kända i hela USA för att vara extremt vänliga. Om du skulle gå in i någon på stan är det de som ber om ursäkt direkt. De väldigt är pratglada och hjälpsamma och detta ska man absolut ta tillvara på när man behöver hitta någonting/någonstans eller behöver hjälp med något annat. Var inte rädd för att ta kontakt med folk, de älskar som sagt svenskar!

Fritid och sociala aktivteter

Minneapolis är en fantastiskt fin stad! Den påminner mig lite om Stockholm eftersom det är väldigt cykel-vänligt, gå-vänligt samt att kommunala transportmedel fungerar bra. Man behöver absolut inte ha bil för att bo i Minneapolis! University of Minnesota är en väldigt stor del av centrala Minneapolis och det finns massor av studenter vilket såklart har präglat mycket av staden. Tips på saker att göra i Minneapolis: se Minnehaha falls, cykla runt sjöarna Lake Calhoun, Lake Harriett samt Lake of the Islands, gå på sportevenemang (vi hann med en basketmatch i NBA-Timberwolves, en baseballmatch i MLB-Twins, samt en spring game i American Fotball- Minnesota Gophers). 


Att ta sig till Saint Paul (lightrail, cykel) under en dag är också fint samt att shoppa i Mall of America är en upplevelse (USA:s största mall som bland annat innehåller ett nöjesfält!). Vill man ha lite lägre priser kan man ta lightrailen till Mall of America men sedan fortsätta med busslinje RÖD en hållplats så kommer man till Premium Outlets of Twin City’s som har massor av outlets med bra priser på kläder. Minneapolis är även känt för sina mikrobryggerier så tycker man om öl finns det mycket att smaka på! På Coffman Memorial som är den allmänna kårbyggnaden finns massor av events ex bowlingkvällar, spelningar, tävlingar, utställningar och gudstjänster, så gå förbi där eller håll dig uppdaterad via deras hemsida för alla events.


Det finns massor av sporter på University of Minnesota- gå med i ett lag eller kolla på någon match/event! Det finns även ett studentgym (The University Recreation and Wellness Center) som är helt fantastiskt! Det har 5 våningar med konditionsmaskiner, fria vikter, gym-maskiner, löparbana, klättervägg, simbassäng, squash, bordtennis och en massa hallar för olika sporter och klasser. För att bli medlem på gymmet måste man ha ett U-card men om man visar sitt invitation letter så fixar de ett medlemsskap. Medlemsskapet kostade ca 27 dollar per månad. Hemsida: http://recwell.umn.edu/facilities/minneapolis.php. På East Bank campus finns även en löparbana som är öppen för allmänheten under stora delar av dagarna (förutom när deras friidrottslag tränar eller tävlar där). 



Sammanfattning

Jag blev faktiskt lite besviken när jag blev placerad på University of Minnesota för utbytesstudier. Jag hade drömt om att studera i någon av de större städerna i USA, men jag gav det en chans. Och nu är jag hur glad som helst att jag gjorde detta! Jag tyckte staden var otroligt trevlig, människorna var fantastiskt vänliga samt att kurserna var super-lärorika. Det är en hel del pappersarbete och planering innan man åker iväg samt en del insamlande av underskifter när man väl är på plats, men det är värt det! Jag lovar! Jag ångrar inget, förutom kanske att jag inte skippade examen och stannade längre!