Reserapport - KI-student
Singapore Flyer
Lärosäte: National University of Singapore
Utbildningsprogram: Läkare
Utbytesprogram: INK
Termin: Vårtermin 14/15

Innan avresa

Jag visste sedan långt innan jag ens kom in på KI att jag skulle vilja åka på utbyte. Jag minns att jag direkt när jag fick antagningsbeskedet till läkarprogrammet började titta igenom de olika universiteten man kunde åka till senare under utbildningen. Det är ju så himla roligt att resa och upptäcka nya kulturer! Helst av allt hade jag velat åka till Los Angeles, men mina meriter räckte inte till för detta. Så jag fick en plats till Singapore, vilket jag i efterhand var mycket glad för, jag tror inte att det hade blivit bättre att åka någon annanstans än dit! Jag tycker att informationen innan resan definitivt var tillräcklig, både från KIs sida och från NUS sida. Det finns inte direkt jättemånga saker man måste tänka på innan man åker iväg till Singapore. Man behöver inte ansöka om visum, och man behöver inte ta några särskilda vaccinationer. Däremot behövde man skicka in ett intyg på att man hade en del vaccinationer sedan tidigare (hepatit, och mot de vanliga barnsjukdomarna) samt att man inte har HIV. Detta kan man ordna till exempel hos husläkare, men man bör veta att sådana intyg kostar kring tusenlappen!

Ankomst och registrering

Jag var på plats i Singapore på onsdagen veckan innan mitt utbyte skulle börja. Sedan sköt de även upp min kursstart från måndagen till onsdagen, så jag fick en hel vecka att acklimatisera mig i landet vilket var väldigt skönt! Men jag tror att två-tre dagar räcker gott och väl. Jag tyckte att det var skönt att åka förbi sjukhuset dagen innan bara för att ha lite bättre koll på hur man tar sig dit, för att minska stressen under första skoldagen. Det blev lite struligt för mig vid kursstart då jag inte hade insett att Dean's Office (på NUS) var något annat än Associate Dean's Office (på Singapore General Hospital, SGH), och att jag skulle registrera mig på båda ställena under samma morgon. Det ordnade sig dock till sist, jag hade e-mailkontakt med både Dean'en och Associate Dean'en och de var väldigt hjälpsamma! I början kändes det lite överväldigande med alla dokument jag skulle läsa igenom och skriva på och se till att kunna lämna tillbaka vid kursernas slut. Jag fick även träffa väldigt många olika nya personer (kursadministratörer, handledare osv) som jag skulle hålla reda på vilka de var. Men allt föll på plats allteftersom!

Ekonomi

Singapore är ett väldigt dyrt land att bo i när det gäller de flesta områden. Boendekostnaderna är mycket höga (om man inte kan tänka sig att bo på hostel exempelvis, och dela rum med flera andra) och att handla mat i matbutikerna är väldigt dyrt. Jag gjorde misstaget när jag handlade mat första dagen att inte kolla priserna först, och därmed råka köpa två rödlökar för 45:-... Det är även väldigt dyrt att gå ut på barer & klubbar i Singapore. Det går dock att hitta på en del roliga aktiviteter i Singapore som är gratis (naturen är fantastisk, så man kan absolut ge sig ut och hajka och dylikt på helgerna). Man kan även, som de flesta Singaporeaner, ge upp idén att försöka laga mat själv och istället äta all sin mat på Hawker centres ("food courts" med olika restauranger, dessa är subventionerade av staten och maten är därmed inte alls dyr). Det var inga andra avgifter för min del i och med själva utbytet, förutom för intyget jag skrev om i sektionen "innan avresa".

Boende

Mitt boende i Singapore blev väldigt dyrt, men det var också för att jag bestämde mig för att ha rätt bra levnadsstandard under utbytet (det var ju ändå bara två månadshyror, tänkte jag). Jag bodde i en condo (=condominium, lite lyxare än de vanliga lägenheterna som kallas HDB), och jag hade därmed tillgång till en swimming pool nere på gården samt ett gym på bottenvåningen i huset. Jag hade ett eget rum i vår condo, ett så kallat "common room" vilket innebär att man får dela toalett och dusch med de andra boendena. Man kan även välja att bo i ett "master room", och då har man toalett och dusch ensuite. Kostnaden för mig blev 1200 dollar per månad (ca 7500:-) Mitt rum hittade jag via Facebook - där finns det massvis med bra sidor man kan kika på, t.ex. "Housing Singapore" och "FindYourRoomInSg". Jag skulle även vilja tipsa om Airbnb, som är rätt stort i Singapore. Singapore är ganska litet och det är inte svårt att hitta rum som ligger nära campus eller de olika sjukhusen i stan. Det gäller att ha lite is i magen när det gäller att hitta ett boende, då de flesta annonser som läggs ut är för inflytt i stort sett samma dag. Man kan inte räkna med att få napp på en lägenhet en månad i förväg ens!

Studier allmänt

Det är svårt att säga något egentligen om Singapores utbildningssystem, då det verkade som att vi som utbytesstudenter togs hand om på ett annat sätt än de lokala studenterna. De lokala studenter som jag stötte på verkade ha ett schema mer likt det vi får hemma, med föreläsningar och olika placeringar här och där på avdelningar och akutmottagningar osv. Det vill säga, det verkade som att deras utbildning är väldigt lik vår, när det gäller förhållandet teori/praktik osv. Vi utbytesstudenter fick istället en varsin handledare som vi skulle följa under hela placeringen, och då ingick därmed inte några föreläsningar eller sådant. De ändrade även nyligen reglerna i Singapore så att utbytesstudenternas program skulle vara "observerships" och att man därmed egentligen ej skulle få undersöka eller prata med patienterna, bara observera. Detta stämde dock inte riktigt i praktiken. Något man i alla fall kan säga om Singapores system på sjukhusen är att det är väldigt hierarkiskt. Överläkarna var de som hade mest "makt" och många ansåg att de i stort sett kunde bete sig hursomhelst för att de visste mest. Några överläkare behandlade sina underläkare rätt dåligt enligt mig - de klagade på dem och sa nedvärderande saker om hur inkompetenta de var. Jag upplevde det lite som att det var deras sätt att pressa underläkarna till att kämpa hårdare för lära sig mer, men jag tycker att det är skönt att vi inte har ett sådant system i Sverige! Vi läkarstudenter kom dock lite lindrigare undan, det ställdes ganska många direkta frågor och det blev kanske en sur min om det var något man inte kunde svara på, men man blev åtminstone inte utskälld. Man måste hursomhelst tänka på att behandla överläkarna med stor respekt, och definitivt inte tilltala dem med förnamn t.ex. Angående klädkod på sjukhuset så ska man tänka på att man vanligtvis har privata kläder (förutom på operation förstås). Det är bra att ha med sig en del mer formella kläder, såsom skjortor och dylikt. Många av de kvinnliga läkarna har klänning men då bör man tänka på att den inte är alltför kort. Jag hade med mig en läkarrock, men det var endast på obs&gyn som de tyckte att jag borde använda den.

Utsikten från National Heart Center på Singapore General Hospital

Kurser under utbytet

Kurser motsvarande termin 11 på KI

Innan jag började kurserna behövde jag gå något som kallades "Infection Control och Mask Fitting" och då detta endast erbjöds på onsdagar kunde jag inte påbörja min första placering innan dess. Det innebar att titta på en föreläsning om hygienregler på sjukhuset, samt att testa ut en mask som absolut inte skulle läcka någon luft - den skulle man sedan kunna bära om man t.ex. träffade patienter med luftburna sjukdomar. 


Cardiothoracic Surgery, 3 veckor (4,5hp)


Jag började sedan mitt utbyte med tre veckors placering på thoraxkirurgen. Jag har alltid varit rätt intresserad av kirurgi, och just thoraxkirurgi ingår ju inte i utbildningen hemma, så därför kände jag att jag ville testa på det. Först fick jag träffa kursadministratören, som i förväg gav mig alla utvärderingar som skulle fyllas i och lämnas tillbaka vid kursens slut. Hon visade mig sedan runt dels på det relativt nybyggda National Heart Center, där det fanns operationssalar och mottagningar, samt på avdelningarna som låg i huvudbyggnaden på SGH. Jag fick sedan träffa handledaren jag skulle ha under de följande veckorna. Han var mycket intresserad av att lära ut, vilket var jättekul. Han testade mig rätt mycket i början för att se vad jag kunde sedan inne (som tur var fanns en del av kunskaperna kvar från kardiologen haha) och sen gav han regelbundet mig uppgifter att läsa på hemma, t.ex. om olika tekniker för hjärtoperationer, eller om olika anatomiska strukturer. Sedan testade han mig även på de kunskaperna, att jag läste på det han bad om, och hängde med på allt han lärde ut. Det var ett väldigt blandat schema under placeringen, där jag varje vecka hade några dagar på mottagning och några dagar på operation. Varje morgon hade vi även rond på thoraxkirugens avdelning och på IVA. Jag var ibland även på sjukhuset på lördagarna, då det anordnades bedside-undervisning för under- och ST-läkarna. Jag var själv inte med och assisterade på operationerna, i och med NUS nya regler om "observership", men det hade nog i och för sig ändå varit svårt då hjärtkirurgi är väldigt specialiserat. Jag tyckte hursomhelst att det var en mycket spännande och givande placering och skulle absolut rekommendera den till andra studenter! 


Psychiatry, 3 veckor (4,5hp)


Då jag är mycket intresserad av psykiatri och troligtvis kommer att välja det som specialitet, hade jag ganska höga förhoppningar på psykiatriplaceringen på SGH. Tyvärr så uppfylldes inte de förhoppningarna riktigt, även om jag tyckte att placeringen var helt okej. Problemet var mest den språkliga barriären. De flesta läkarna pratade mandarin med sina patienter, och då satt man mest med och förstod ingenting. De hade även upp till 20 patienter per 3-timmars mottagningspass, vilket är ett rätt högt tempo, och då hade de ofta inte tid att förklara innan vad patienten hade för psykisk ohälsa bakom sig, och de hade inte tid efter att förklara vad samtalet hade handlat om. (Lite mer om detta i nästa sektion om Språk och kultur). Psykiatrikursen hade hursomhelst ungefär samma upplägg som Thoraxkirurgen, att man fick en handledare som skulle ha hand om en under placeringen. Det hade dock blivit något missförstånd inför min placering, och kursadministratören visste ej att jag skulle komma. Hon gav mig därför en handledare som sedan efter halva min placering skulle på semester, så jag fick byta handledare mitt i, men det gick helt okej ändå. Två av veckorna på psykiatrin var "allmänpsykveckor" där jag var på mottagning större delen av dagarna, alternativt hängde med på "blue letters" vilket innebar att man sprang runt med psykkonsulten till andra avdelningar på sjukhuset (typ medicin, kirurgi) där det fanns patienter som behövde bedömas av en psykiater. SGHs psykiatri är inte direkt specialiserad, utan all typ av psykiatri finns där blandat, och allt räknas som "allmänpsykiatri" - dvs psykoser, depressioner, allt. Men SGH har heller inte rättigheter att hålla kvar patienter på LPT, så alla patienter hade lite mildare problematik. Vill man istället till mer specialiserad psykiatri så ska man söka psykiatrikursen på Institute of Mental Health (IMH). SGH har dock ett sidoprojekt om ätstörningar, så en av mina tre veckor fick jag spendera på ätstörningsprogrammet. Detta var den bästa veckan, då jag heller i Sverige inte fått någon direkt praktisk kunskap om ätstörningar. Under veckan så fick jag träffa patienter på ätstörningsmottagningen, samt delta med patienterna på t.ex. bildterapi, body-image-grupper, samt "lunchövervakning". Det var väldigt lärorikt! Under psykiatrikursen fick jag även till skillnad från thoraxkirurgikursen ta några patienter på egen hand, vilket var spännande (och särskilt lärorikt då det oftast innebar att man fick öva på att använda sig av en tolk).


Obstetrics & Gynaecology, 2 veckor (3hp)


Samma gäller obs&gyn som med psykiatrin, att om man vill se knepigare fall och mer specialiserad vård ska man söka kursen på KK Womens Hospital, ej SGH. Jag läste hursomhelst kursen i 2 veckor, och tyckte att den var väldigt bra. Jag fick även där en handledare som jag skulle följa under placeringen, men han ändrade genast om i mitt schema så att jag inte bara skulle följa honom (han var urogynekolog, och tyckte att jag skulle se mer varierade saker än bara det han höll på med). Jag fick därmed ett lite spretigt schema som hade en blandning av olika pass på mottagning, operationer, förlossning och avdelning. Jag fick träffa dels urogynekologiska patienter (som hade t.ex. prolaps) och patienter under infertilitetsutredning, samt gravida och nyförlösta patienter. Jag fick även se ett kejsarsnitt, vilket jag inte lyckades få se under kursen i Sverige, så det var jättebra för min del! Under obs&gyn-kursen fick jag vara med och undersöka några patienter, men jag var inte med och assisterade på operationerna.

Språk och kultur

Jag måste erkänna att jag blev lite besviken när jag kom till sjukhuset och insåg att det inte alls pratades lika mycket engelska som jag hade trott. Engelska är ju det officiella språket i Singapore, och alla läkare pratar väldigt bra engelska (och pratar alltid det med varandra), men tyvärr var det så att de flesta patienter inte kände sig bekväma med att prata engelska. Sjukhuset hade även som policy att alltid låta patienten prata det språk de kände sig mest bekväma med, även om det skulle leda till att vissa i personalen eller vi studenter inte förstod vad som sades. Jag skulle säga att minst hälften av alla patientsamtal hölls på mandarin, sedan hölls även en del samtal på malay eller tamil (men då krävdes oftast att någon tolkade, då de flesta läkare var av kinesiskt ursprung och inte heller talade de språken). Singapore är ju ett väldigt internationellt och modernt land, i jämförelse med många andra länder i regionen, och därför var kulturkrockarna för mig inte särskilt stora. De kunde dock märkas lite under psykiatriplaceringen, då många av patienterna (främst de med kinesiskt ursprung) hade en annan syn på psykiatri är man generellt har i västerländska länder. En kulturkrock gällde även det hierarkiska systemet på sjukhuset som jag var lite ovan vid, men det var egentligen inga problem att anpassa sig till det (även om det kunde kännas lite obekvämt ibland när man upplevde att överläkarna betedde sig rätt så oprofessionellt mot sina underläkare).

Fritid och sociala aktivteter

Tyvärr så träffade jag inte så jättemånga andra studenter under mina studier i Singapore, eftersom systemet ser ut så att alla får välja kurser och kurstider ganska fritt (det är sällan man läser flera veckor samtidigt, på samma ställe, som andra studenter). Under psykiatrikursen var vi några studenter som överlappade varandra, men på thoraxkirurgin och på gyn/obs träffade jag inga andra studenter. Något som dock kan vara bra att veta är att det på Singapore General Hospital erbjuds gratis lunch på onsdagar för alla läkare och läkarstudenter på Block 6, Plan 9. Dit kan man gå och käka buffé och mingla lite med andra studenter om man känner för det! Men även om man inte direkt dras in i diverse studentaktiviteter så finns det ju en massa annat skoj man kan hitta på i Singapore. Man kan träffa folk lite här och där ändå, t.ex. om man bor med rumskompisar, eller så finns det bra internetsidor som Couchsurfing.org där man kan komma i kontakt med både andra expats och lokala personer. Det finns även en grupp på Facebook som heter "Svenskar i Singapore", men den är inte väldigt aktiv. Man kan även träffa andra svenskar via Svenska Kyrkan i Singapore. Min rekommendation är att utnyttja chansen att utforska Singapores spännande natur på helgerna - det finns jättebra möjligheter till hajk t.ex. i MacRitchie, Bukit Timah och Sungei Buloh-reservaten. Rekommenderar även starkt att hänga i Botanic Gardens, som har världens största samling av orkidéer. Övrig idrott förutom hajk kan vara svårt att få till tycker jag då klimatet är så oerhört varmt och kvavt, då får man verkligen se till att hålla sig hydrerad! Övrigt skoj man kan hitta på på fritiden är t.ex. att ta sig till Sentosa, som är en liten ö fullsmockad med nöjesaktiviteter. Där finns en nöjespark, restauranger, inomhusfallskärmshoppning (!) samt Singapores enda strand. Singapore har ju även ett fantastiskt läge i Sydostasien, och det finns stora möjligheter att ta sig utomlands. Det finns lågprisflygbolag (såsom Scoot, Tigerair, Airasia, och Jetstar) som flyger till omkringliggande länder för nästan inga pengar alls. Tänk dock på att ordna egen reseförsäkring, då KIs bara täcker Singapore.

Bild tagen i Singapore Botanic Gardens

Sammanfattning

Jag tyckte att det var mycket spännande att åka på utbyte till Singapore. Jag hade inte varit så mycket i Asien tidigare, och upplevde detta som en väldigt bra chans att på kort tid lära känna kulturen på djupet. Utbytet förstärkte mina tankar som jag haft sen tidigare, att jag kommer vilja arbeta utomlands i framtiden. Det var då en bra övning att testa på ett annat arbetssätt än det vi har i Sverige, så att man är mer öppen för detta vart man än skulle hamna senare. Något som även var väldigt bra var att man fick en möjlighet att komplettera saker från utbildningen i Sverige som man tycker att man missat. För min del gällde det t.ex. att se en hjärtoperation, träffa ätstörningspatienter och se ett kejsarsnitt. Man kan ta detta som en chans att antingen komplettera en del kunskaper man tycker att man saknar, eller fördjupa sig i sådant man tycker är väldigt kul. Till er som funderar på att åka på utbyte - GÖR DET :)