Innan jag började kurserna behövde jag gå något som kallades "Infection Control och Mask Fitting" och då detta endast erbjöds på onsdagar kunde jag inte påbörja min första placering innan dess. Det innebar att titta på en föreläsning om hygienregler på sjukhuset, samt att testa ut en mask som absolut inte skulle läcka någon luft - den skulle man sedan kunna bära om man t.ex. träffade patienter med luftburna sjukdomar.
Cardiothoracic Surgery, 3 veckor (4,5hp)
Jag började sedan mitt utbyte med tre veckors placering på thoraxkirurgen. Jag har alltid varit rätt intresserad av kirurgi, och just thoraxkirurgi ingår ju inte i utbildningen hemma, så därför kände jag att jag ville testa på det. Först fick jag träffa kursadministratören, som i förväg gav mig alla utvärderingar som skulle fyllas i och lämnas tillbaka vid kursens slut. Hon visade mig sedan runt dels på det relativt nybyggda National Heart Center, där det fanns operationssalar och mottagningar, samt på avdelningarna som låg i huvudbyggnaden på SGH. Jag fick sedan träffa handledaren jag skulle ha under de följande veckorna. Han var mycket intresserad av att lära ut, vilket var jättekul. Han testade mig rätt mycket i början för att se vad jag kunde sedan inne (som tur var fanns en del av kunskaperna kvar från kardiologen haha) och sen gav han regelbundet mig uppgifter att läsa på hemma, t.ex. om olika tekniker för hjärtoperationer, eller om olika anatomiska strukturer. Sedan testade han mig även på de kunskaperna, att jag läste på det han bad om, och hängde med på allt han lärde ut. Det var ett väldigt blandat schema under placeringen, där jag varje vecka hade några dagar på mottagning och några dagar på operation. Varje morgon hade vi även rond på thoraxkirugens avdelning och på IVA. Jag var ibland även på sjukhuset på lördagarna, då det anordnades bedside-undervisning för under- och ST-läkarna. Jag var själv inte med och assisterade på operationerna, i och med NUS nya regler om "observership", men det hade nog i och för sig ändå varit svårt då hjärtkirurgi är väldigt specialiserat. Jag tyckte hursomhelst att det var en mycket spännande och givande placering och skulle absolut rekommendera den till andra studenter!
Psychiatry, 3 veckor (4,5hp)
Då jag är mycket intresserad av psykiatri och troligtvis kommer att välja det som specialitet, hade jag ganska höga förhoppningar på psykiatriplaceringen på SGH. Tyvärr så uppfylldes inte de förhoppningarna riktigt, även om jag tyckte att placeringen var helt okej. Problemet var mest den språkliga barriären. De flesta läkarna pratade mandarin med sina patienter, och då satt man mest med och förstod ingenting. De hade även upp till 20 patienter per 3-timmars mottagningspass, vilket är ett rätt högt tempo, och då hade de ofta inte tid att förklara innan vad patienten hade för psykisk ohälsa bakom sig, och de hade inte tid efter att förklara vad samtalet hade handlat om. (Lite mer om detta i nästa sektion om Språk och kultur). Psykiatrikursen hade hursomhelst ungefär samma upplägg som Thoraxkirurgen, att man fick en handledare som skulle ha hand om en under placeringen. Det hade dock blivit något missförstånd inför min placering, och kursadministratören visste ej att jag skulle komma. Hon gav mig därför en handledare som sedan efter halva min placering skulle på semester, så jag fick byta handledare mitt i, men det gick helt okej ändå. Två av veckorna på psykiatrin var "allmänpsykveckor" där jag var på mottagning större delen av dagarna, alternativt hängde med på "blue letters" vilket innebar att man sprang runt med psykkonsulten till andra avdelningar på sjukhuset (typ medicin, kirurgi) där det fanns patienter som behövde bedömas av en psykiater. SGHs psykiatri är inte direkt specialiserad, utan all typ av psykiatri finns där blandat, och allt räknas som "allmänpsykiatri" - dvs psykoser, depressioner, allt. Men SGH har heller inte rättigheter att hålla kvar patienter på LPT, så alla patienter hade lite mildare problematik. Vill man istället till mer specialiserad psykiatri så ska man söka psykiatrikursen på Institute of Mental Health (IMH). SGH har dock ett sidoprojekt om ätstörningar, så en av mina tre veckor fick jag spendera på ätstörningsprogrammet. Detta var den bästa veckan, då jag heller i Sverige inte fått någon direkt praktisk kunskap om ätstörningar. Under veckan så fick jag träffa patienter på ätstörningsmottagningen, samt delta med patienterna på t.ex. bildterapi, body-image-grupper, samt "lunchövervakning". Det var väldigt lärorikt! Under psykiatrikursen fick jag även till skillnad från thoraxkirurgikursen ta några patienter på egen hand, vilket var spännande (och särskilt lärorikt då det oftast innebar att man fick öva på att använda sig av en tolk).
Obstetrics & Gynaecology, 2 veckor (3hp)
Samma gäller obs&gyn som med psykiatrin, att om man vill se knepigare fall och mer specialiserad vård ska man söka kursen på KK Womens Hospital, ej SGH. Jag läste hursomhelst kursen i 2 veckor, och tyckte att den var väldigt bra. Jag fick även där en handledare som jag skulle följa under placeringen, men han ändrade genast om i mitt schema så att jag inte bara skulle följa honom (han var urogynekolog, och tyckte att jag skulle se mer varierade saker än bara det han höll på med). Jag fick därmed ett lite spretigt schema som hade en blandning av olika pass på mottagning, operationer, förlossning och avdelning. Jag fick träffa dels urogynekologiska patienter (som hade t.ex. prolaps) och patienter under infertilitetsutredning, samt gravida och nyförlösta patienter. Jag fick även se ett kejsarsnitt, vilket jag inte lyckades få se under kursen i Sverige, så det var jättebra för min del! Under obs&gyn-kursen fick jag vara med och undersöka några patienter, men jag var inte med och assisterade på operationerna.