Motiv till utbytesstudier

Jag fick idén att åka som utbytesstudent under den internationella dagen vi hade på Karolinska Institutet under våren 2014. Det som studenterna presenterade lät så himla intressant, både när det gällde utbildning samt fritid. Alla sa ju också att om man fick chansen att åka som utbytesstudent skulle man ta den för en sådan här upplevelse får man bara en gång i livet. Jag tänkte också att jag borde passa på för när jag väl börjat jobba sedan, så kan man inte göra en sådan här sak. Att få uppleva sjukvård och speciellt röntgen i ett annat land kan vara nyttigt och ge perspektiv på svensk sjukvård. När det gäller resmål så har jag alltid velat åka till Malta. Det som avgjorde att det blev just Malta var att de är tvåspråkiga (maltesiska och engelska) och att man därför klarar sig på engelska. Att vara i ett helt nytt land med ett språk som man inte förstår kände jag var uteslutet.

Information angående utbytesstudier

Information angående möjligheterna till utbytesstudier var från Karolinskas sida väldigt bra. Dels var det den internationella dagen med reseberättelser från studenter som väckte intresset, och dels var det bra med information från internationella koordinatorn. Från Maltas sida fanns det information angående utbytesstudier samt regler på deras hemsida http://www.um.edu.mt/int-eu/erasmusplus/incoming. Då jag och min kurskamrat inte skulle studera vid universitet, utan enbart göra klinisk placering på sjukhus, kunde dock all information inte appliceras på oss, tex tentamensregler. Vi fick även information via mail från vår kontaktperson på sjukhuset innan ankomst till Malta. 

Vaccinationer och intyg

Innan avresa är det väldigt mycket att tänka på, och man ska ha i åtanke att det redan innan avresa blir väldigt dyrt för det är mycket som ska göras.

Du måste vara vaccinerad mot Hepatit B. Om du inte vaccinerat dig vid utbildningens start, så måste det göras innan du åker. Det är två stycken sprutor som skall tas innan avresa, och den tredje sista efter hemkomst. Du skall även göra MRSA test, och detta skall göras tidigast en månad innan avresa, men senast två veckor innan avresa skall Maltas universitet ha resultatet. MRSA test skall även genomföras efter hemkomst. Förutom dessa vaccinationer måste man genomföra en läkarundersökning som med rabatt för KI studenter kostar 950 kr, och självklart ska ett intyg på engelska bifogas till värduniversitetet som intygar att du är frisk.

En annan sak som är viktig att tänka på är att man dels måste ha en egen svensk sjukvårdsförsäkring (vilket du har automatiskt från KI) om du blir sjuk eller drabbas av olycksfall under utbytesstudietiden, och även ha ett europeiskt sjukförsäkringskort. Detta beställer du från Försäkringskassans hemsida och det kostar ingenting. Tänk dock på att det kan ta ett par veckor innan kortet kommer, så var ute i god tid. EU försäkringskort måste du ha för att bli antagen till universitetet. Om du blir sjuk på Malta så kostar inte vården dig något alltså, utan då träder försäkringarna in. Observera att detta enbart gäller på Mater Dei, som är Maltas enda statliga sjukhus. Söker du vård privat, vid tex ett apotek, eller ett av de små privata sjukhusen, så måste du betala detta ur egen ficka.

Det är många intyg som skall skickas innan avresa. De innehåller olika information som tex var du ska bo, kontaktperson i Sverige vid olycksfall, kopia på pass och EU försäkringskort, utdrag från belastningsregistret för utandsändamål, ankomstinformation tex vilket flyg man kommer med, vilka kurser mn ska läsa och vilken kunskapsnivå som krävs och intyg att man har den kunskapsnivå som krävs.

Vissa av dessa dokument kan du inte skicka innan du bokat flyg och boende, så det är många olika tidpunkter att hålla reda på.

Vi var även tvungna att ha med oss fyra stycken passfoton till Malta, som skulle användas till bibliotekskort samt bevis på att vi var studenter vid universitetet.

Om du studerar till röntgensjuksköterska och ska göra klinisk placering på röntgen måste du förutom dessa vaccinationer och intyg även betala 25 euro för en dosimeter som skall bäras under tiden du praktiserar. Denna avgift betalas vid ankomst till Malta vid välkomstsamtalet på sjukhuset.

Observera att om du inte har egna kläder att bära under praktiken så finns det på sjukhuset till en avgift. Ett set med byxor och överdel kostar 20 euro. Kostnaden är för tvätt när du lämnar tillbaka dina kläder efter praktikens slut. Så om du har möjlighet, ta med egna kläder.

Ankomst till Malta

Jag åkte tillsammans med en kursare från Röntgensjuksköterskeprogrammet och vi landade på Malta tisdagen den 24 februari, och praktiken skulle börja den 27 februari, på fredagen, så vi hade ett par dagar på oss att installera oss. Det var skönt att ha ett par dagar ledigt först så man kunde orientera sig och lära känna omgivningen. Om man läser en kurs på universitetet behöver man kanske vara där tidigare för att hinna registrera sig, få tag på böcker mm, men för oss var det lagom att ha bara tre dagar på oss innan praktikens start.

När vi kom till Malta så var våren på ingång där. På Malta betyder detta regn, regn och lite mer regn. Eftersom Malta är en ö så innebär detta också ohyggligt massa vind och det blåser i princip jämt. Så vädret var kanske inte riktigt vad jag väntade mig. Även fast vi åkte från ett snöigt Sverige, så var det kallare på Malta och jag tänkte ärligt talat, vad har jag gett mig in på? 

Dagen innan praktikens start, torsdagen alltså, fick vi ett välkomstsamtal på sjukhuset med vår kontaktperson. Han introducerade oss för Erasmusprogrammet och vad det innebär att praktisera på sjukhuset Mater Dei samt vilka förväntningar de hade på oss, praktiktider samt annat praktiskt. Vi fick även själva berätta om våra förväntningar samt vilka önskemål vi hade under praktiken. Det blev en hel del information och vi fick med oss ett häfte hem med alla regler och all information som han gått igenom med oss. Det var väldigt bra då det blev lite snurrigt i huvudet mot slutet av samtalet. Vi fick även träffa en annan kontaktperson som vi kunde vända oss till vid behov. Vi fick ett enormt bra mottagande på sjukhuset och det kändes jättebra att äntligen vara framme!

Ekonomi

Om man bortser från de kostnader som betalats innan avresan, samt boende som jag kommer till senare, så var det kostnaden för dosimetern på sjukhuset vi fick betala som var obligatoriskt. Det ekonomiska läget på Malta när det gäller mat är ungefär densamma om du inte äter specialkost för då kan det bli dyrt. Vi storhandlade och lagade maten hemma på residenset där vi bodde och hade med matlådor till sjukhuset. Något man dock ska tänka på är om man äter någon sorts specialkost som jag gjorde, att det kan bli enformigt. Eftersom jag är glutenallergiker så kunde jag inte äta allt, och eftersom jag heller inte äter fisk så blev det lite kaos för mig. Den glutenfria kost som gick att köpa var svindyr, precis som den är i Sverige, och utbytet var väl inte direkt enormt. Så jag levde på kycklingsallad, samt potatis och korv i tre månader. Så om du äter något speciellt tag med det i beräkningen att se vilka möjligheter det finns innan du åker. Något som är asdyrt på Malta är glass. En vanlig magnum kan kosta 40 kronor.

Att handla kläder är iaf för en kvinna billigare på Malta. Du kan köpa två klänningar till priset av en i Sverige.  

Kollektivtrafiken på Malta är väldigt bra, om man inte måste vara någonstans en viss tid förstås, för bussarna är aldrig i tid. Men en dagsbiljett kostar 1,50 euro, vilket i dagsläget är 15 kr, och då kan du åka runt hela Malta under en hel dag hur mycket du vill. Om du istället köper en veckobiljett så kostar den 6 euro, alltså 60 kronor och då får du också åka hur mycket du vill. Jag skulle vilja säga att en månad på Malta gick i genomsnitt på ca 5000-7000 kr med allt inräknat för mig.

Om man tänker på ekonomi för övrigt på Malta så tjänar malteser väldigt dåligt och som svensk är du rik om du befinner dig på Malta enligt de. En röntgensjuksköterska, eller radiograf som det heter på Malta, tjänar mellan 1200- 1500 euro innan skatt och sen betalar de 500 euro i skatt, vilket betyder att de har ungefär 7000- 10000 kr att leva på. Dock ser deras boende inte ut som i Sverige. Precis som i många medelhavsländer bor de gemensamt flera generationer tillsammans. Även fast du gifter dig och skaffar barn så flyttar du inte hemifrån, utan alla familjer bor tillsammans, från farmor till barnbarn. Det är väldigt ovanligt att bo ensam på Malta om du är maltes.

Boende

När vi funderade på boende och tittade på Maltas universitets hemsida så fanns det bara två rekommenderade boenden:  http://www.um.edu.mt/int-eu/international/accommodation. Vi valde att bo på Malta university residence, som ligger ca 3 km från sjukhuset och universitetet (som ligger bredvid varandra).

Vi tänkte inte på det men annat boende på Malta, tex en lägenhet, är lätt att få tag på, och dessutom mycket billigare. Vi trodde bara att det fanns dessa alternativ och tog det billigaste av de. Vi betalade ca 1500 euro för vårt boende för tre månader, ca 15000 kr. Detta var väldigt dyrt om man jämför med om vi skulle bott i egen lägenhet. Vi betalde hälften i förskott innan avresa, och hälften när vi kom fram. Så stipendiet vi fick från Karolinska på 7500 kr täckte halva boendet.

Det som ingick i hyran var alltså ett singleroom (om du inte har något emot det så kan du bo tillsammans en person till i rummet så blir det lite billigare), delat badrum och delat kök. Vi bokade inte tillsammans, utan var för sig på olika datum, men blev placerade i samma town house i rummen bredvid varandra. De såg antagligen att vi var från samma land och samma universitet och tog hänsyn till det. Städning en gång i veckan ingick, samt en gratisbuss som gick mellan universitetet och residenset. På området finns bar med matmöjligheter, pool, tennisbana, basketplan samt bemannad reception dygnet runt. Standarden på boendet var inte direkt jättehög. Som svensk är man otroligt bortskämd och bara en sådan enkelt sak som att det var stengolv och ingen isolering alls, gjorde att man frös som en idiot och fick sova med kläder på till mitten av april och gå med skor inomhus.

Residenset är stort med många town house och totalt bodde vi ca 150 personer där. Varje town house har 7 rum, tre på nedervåningen och fyra på övervåningen, fem badrum, fem duschar samt gemensamt kök. När vi bokade så hade vi inte i åtanke att vi faktiskt skulle bo tillsammans med andra människor av olika nationaliteter under tre månader, och det blev en chock för mig. Eftersom det får plats två personer i varje rum och det fanns fem andra rum där folk bodde, och folk flyttade ut, och nya kom under vår tid så var vi som mest 11 personer som bodde i vårt hus. Detta ställer ju till skapliga problem vid tex matlagning eftersom det bara finns en spis.... Det var inte ovanligt att man fick laga mat klockan 23 på kvällen. Att bo tillsammans med så många andra är också psykiskt påfrestande om man har olika levnadssätt. En period hade vi tex fyra tjejer från England som bodde hos oss och deras mål med Malta var att festa dygnet runt. Eftersom vi bodde på nedervåningen vid köket så blev vi störda under vissa perioder då man blev väckt när de kom hem mitt i natten och fortsatte festen. Mina öronproppar blev min bästa vän på Malta! :) Eftersom vi hade rummen ut mot poolen och baren också och det alltid fanns folk som var vakna så blev det sammanfattningsvis väldigt lite sömn överhuvudtaget på Malta. Jag är en person som kräver mycket ensamtid, så jag tyckte att det var jobbigare att bo där än vad min kurskamrat tyckte eftersom han är supersocial. Jag vill inte umgås med folk varenda dag, utan ibland vill jag bara vara själv, så det var ganska jobbigt för mig ett tag.

Men förutom det faktum att det var psykiskt påfrestande att bo som vi gjorde så var det också fantastiskt! När jag väl kommit in i allt och lärde känna mer och mer människor som bodde där så trivdes jag jättebra! Att få bo med så många nationaliteter var jättekul. Att få ta del av spansk matlagning, irländsk folkmusik, italienska språket och mycket mer är få förunnat. Jag har fått vänner för livet från Malta och lärde mig otroligt mycket om mig själv genom att behöva bo med andra nationaliteter. Tex lärde jag mig att vi svenskar har fördomar om franska folket som överhuvudtaget inte stämmer alls. Fransoser vill inte bara tala franska utan är väldigt välvilliga att prata engelska.

Studier allmänt

Eftersom vi enbart gjorde praktik på sjukhuset så kan jag inte berätta så mycket om hur det är att studera på Malta, mer än vad våra rumskamrater berättade för oss. Vid tentamen så måste du ha 45% godkänt för att klara dig. De har även tentamensperioder vilket verkar vara ganska vanligt ute i Europa. I Sverige läser vi ju en kurs, tentar, och sedan är det nästa kurs. Här läser de kurser parallellt och sedan har de en massiv tentaperiod i slutet av terminen där det inte är ovanligt med sju tentor på en vecka. Vi ska nog vara glada att vi inte har det så i Sverige för den stress som de som studerade gick igenom där var vansinnig. 

Under vår första vecka fick vi tillsammans med vår kontaktperson göra en planering där vi själva fick ha önskemål om på vilka modaliteter vi ville vara placerade. Radiografer på Malta genomför förutom det vi gör i Sverige även tandröntgen, medverkar vid operationer samt strålterapi. En vecka provade jag tandröntgen och det var väl ok, men kanske inte superintressant. Dock var jag på operation en vecka och det var jättespännande!

Våra praktiktider var 8-13.30 om man gick dag, 13.30-19.30 om man gick kväll och 19-7 om man ville gå nattpass. Nattpass kunde man välja själv om man ville men det gjorde aldrig jag. Tyvärr blev det lite fel i beräkningen hur många timmar vi skulle göra praktik. Vi skulle totalt göra praktik 450 timmar under tre månader. Vi började gå tiderna 7.30- 13.30 några veckor tills vi insåg att vi låg efter tidsmässigt. Vi var ju tvungna att gå fler timmar per dag för att få godkänt, och vi hade inte ens räknat hur många timmar per dag det var. Så vi fick lägga på timmar och gå extra efterhand men det fungerade ju också. Varje dag signerade en radiograf vår närvaro, men oftast fick vi skriva i tiden själva. Något man dock ska tänka på är att under våren på Malta så finns det en del helgdagar. Dessa dagar är man ledig från praktiken, men dock måste man ta igen dessa timmar. Det är likadant om man blir sjuk. Det spelar ingen roll att man bara varit borta en dag, det är de hårda med.

Det var tre kurser vi genomgick under Maltavistelsen och i slutet av praktikperioden, alltså i mitten av maj var vi tvungna att lämna in skriftliga inlämningsuppgifter på dessa kurser. I Sverige när man har praktik så har vi haft korta inlämningsuppgifter, tex att vi ska redovisa ett patientfall, eller besvara frågor om jodhaltiga kontrastmedel. De här inlämningsuppgifterna var otroligt innehållsrika och jag var nära sammanbrott flera gånger då det var så väldigt mycket saker att svara på. En av uppgifterna skulle tex vara på minst 15 sidor, och då var det bara att besvara kortfattat. Om man ville ha högre betyg krävdes mer omfattande svar. Jag kan säga att jag var väldigt ambitiös till en början men då engelska inte är mitt förstaspråk, och akademisk engelska är svårt, så sänkte jag ribban efter ett tag.

Betygen är i skalan A-F, där A-D är godkänt. Är lite svårt att säga hur pass bra deras betygssystem är, eller fördelar och nackdelar eftersom jag inte riktigt engagerade mig i det då vi inte läste några kurser på universitetet.

Under praktiken så saknade jag faktiskt en fast handledare att vända sig till. Vi hade ju vår kontaktperson, men på placeringarna så var det inte direkt någon handledning. Du placerades på tex CT och där gick du med olika personer varje dag, så det blev inte riktigt någon rutin. Samtidigt som vi var där så var det också tre studenter från Holland. Detta blev lite tokigt då det krockade med våra placeringar. Om vi var tre studenter tex så blev det väldigt trångt om alla skulle vara med inne hos patienten tillsammans med en radiograf. Malta har även ohyggligt mycket personal om man jämför med Sverige. I Sverige är man vanligtvis två personer på ett labb, men på Malta var det inget konstigt om de var fyra, det var då dåligt med personal. Så om man då var tre personal plus tre studenter så blev det trångt.

Något som också var negativt är hur dåligt patientbemötande de har på Malta. Patienten informeras sällan om undersökningen, de får knappt ett hej när de kommer innanför dörren, och absolut ingen information efteråt. Integritet är inget man tar hänsyn till och kränkande behandling av patienter är också vanligt. I Sverige har vi så himla bra personal med ett fint bemötande och det ska vi verkligen uppskatta.

Fritid och sociala aktiviteter

På residenset där vi bodde arrangerades det mycket fritidsaktiviteter. De flesta helger var det vandringar som arrangerades till olika klippor och landskap och stränder. Malta har ju otroligt mycket att erbjuda oavsett vad du är ute efter. Om du är intresserad av kultur finns det väldigt mycket gamla kyrkor, tempel och andra historiska platser att besöka. Om du är ett Game of thrones fans måste du åka dit då det spelats in många scener runtom på Malta som är häftiga att se. Maltas grannö Gozo (som hör till Malta) är också väldigt sevärt. Här finns bl a den gamla staden Rabat, och Azure window.

Där vi bodde kunde man spela basket, simma eller spela fotboll mm. På universitetet fanns tillgång till ett gym.

Residenset vi bodde på låg i en liten stad som heter Lija, i Sverige skulle vi nog kalla det en by. Malta är väldigt överbefolkat så städerna ligger nästan på varandra så det är lite svårt att säga var en stad slutar och en annan börjar. I vår lilla stad fanns det iaf tillgång till mataffär samt några små affärer att handla i. Om man är ute efter att shoppa ska man åka till Sliema eller Valetta. Något som Malta också är känt för är att det är en partyö, och ja, det stämmer storartat. Barer och restauranger trängs i Sliema och St Julians, i området Paceville. Så om du vill åka och partaja ska du definitivt åka till Malta som har mycket av detta att erbjuda. Tisdag och torsdag var studentkvällar där och det avgick gratis bussar från residenset dit och hem. Om man går ut en lördag så är det ännu mer folk ute eftersom malteser går ut då också.. Det är många svenskar som bor på Malta så när du är ute så träffar du definitivt på någon från Sverige.

Maltas universitet som ligger i Msida bredvid sjukhuset har ungefär 11,500 studenter, och däribland många utländska studenter. På residenset där vi bodde fanns det flertalet som faktiskt valt att studera hela sin studietid på Malta och alltså skulle stanna i flera år. Själva universitet var väl lite halvslitet. Vi var där enbart några få gånger så vi hann väl inte kika runt så mycket. Sjukhuset däremot är byggt 2006 och var väldigt fint, även om det fanns mycket att önska.

I mitten av april blev det sommar på Malta så då kunde man börja åka till stranden också. Tyvärr var ju inte havet speciellt varmt då. När vi lämnade Malta i slutet av maj så var det 30 grader varm och snart högsommar. Det kändes lite bittert att åka hem till 10 grader varmt och regn tyvärr.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan jag säga att jag hade den bästa tiden i mitt liv på Malta. Jag lärde känna så många människor som jag aldrig skulle träffat annars och jag kommer att minnas Malta för resten av mitt liv. Om man får chansen att åka som utbytesstudent så ska man göra det. Du har absolut ingenting att förlora på det! Du lär känna nya människor och kulturer, lär dig mycket om dig själv, lär dig att uppskatta det du har, och omvärdera hur du ser på saker. Vi svenskar är väldigt bortskämda och jag tror att man behöver se hur andra människor lever för att verkligen uppskatta det man har. Malteser är inte fattiga, men enligt svenska standard så är de det. Bara en sådan sak som att vi i Sverige har isolering i våra hus är ju helt fantastiskt.

Jag har ju studerat klart nu, men något jag lärde mig av Malta är att jag vill lära mig mer. Jag vill vara som en maltesisk röntgensjuksköterska när det gäller den tekniska biten och faktiskt vara kunnig och kunna besvara frågor som en student kan ha. Att se hur en patient bemöts på Malta har också gjort att jag vill ge det där lilla extra till patienten. De kommer till sjukhuset av en anledning och de behöver inte ett dåligt bemötande ovanpå sin sjukdom.

Något jag även fick öva på var min engelska. Jag talar mycket bättre nu än innan jag åkte. Eftersom man sällan pratar engelska hemma så var det en stakig början men ju mer man pratar desto mer lär man sig. Jag tror det var nyttigt också att jag inte kunde tala svenska med någon mer än min kurskamrat, för då hade jag kanske inte utvecklat mitt språk så mycket som jag gjorde. Det här var en fantastisk möjlighet jag fick, tack KI!