Jag åkte till Norge och Trondheim eftersom jag var intresserad att lära mig mera om hur arbetsterapi ser ut i ett av våra grannländer och jag ville närmare studera arbetsterapi för äldre personer. Mitt mål var att studera likheter och skillnader mellan Sverige och Norge. Jag ville också samla kunskap och erfarenheter som jag kan använda i mitt framtida arbete.

Jag fick bra information både från KI och från partneruniversitetet, Högskolan i Sör-Tröndelag (www.hist.no) inför mitt utbyte, både kring praktiska frågor och om kursen. Jag skulle läsa en kurs som heter Evidence- Based Occupational Therapy samt ha praktik/fältstudier. Upplägget för utbytet var väldigt fritt och jag hade stora möjligheter att själv styra både upplägg och innehåll. Jag hade stort ansvar att själv ha en tanke om och en plan för vad jag ville göra och vad jag ville ha ut av utbytet. Mitt råd är därför att läsa genom information om arbetsterapi (ergoterapi) på Trondheim kommuns hemsida (www.trondheim.no) för att få en överblick av olika arbetsområden och identifiera områden som kan vara intressanta att lära sig mera om. Det är också viktigt att ta kontakt med sin handledare/kontaktperson innan utbytet för att bestämma tid och plats när man ska träffas.

Jag kom till Trondheim två dagar innan min kurs skulle starta. Till Trondheim går det bra att resa med flyg eller tåg. Det finns flera flygbolag att välja på, bland annat sas (www.sas.se ), nextjet (www.nextjet.se) eller norwegian.no (www.norwegian.no ) Bil går också bra, men tänk på att resan är lång och kanske kräver en övernattning, exempelvis i Åre. Om man kommer med flyg går det flygbussar från flygplatsen. Det går bra att betala kontant på bussen och en enkelbiljett kostar 90 norska kronor (NOK).

HIST (Högskolan I Sör-Tröndelag) har möjlighet att ordna så att en student kommer och möter upp när man kommer fram till Trondheim. Jag tog mig fram på egen hand vilket också gick bra, men enligt tidigare reserapporter vet jag att det varit väldigt uppskattat att bli mött av en student och bli lotsad till både högskolan och boendet. Det är bra att använda första dagen på plats till att ordna med praktiska saker kring boendet, ordna med busskort (jag rekommenderar att man köper ett), orientera sig i staden och uppsöka praktikplatsen så att man hittar följande dag.

I Trondheim tycker jag att människor är väldigt trevliga och måna om att man ska ha det bra under sin vistelse. Jag blev väl mottagen vid både HIST och praktiken. Min upplevelse är att allt var väl förberett och det fungerade smidigt med alla praktiska saker; passerkort, inloggningar med mera.  Jag fick också tillgång till datasal och lånekort till biblioteket på HIST. Högskolan gav mig information om var andra studenter gjorde sin praktik och jag fick kontaktuppgifter till flera av dem. Jag träffade några studenter under mitt utbyte och jag rekommenderar att man då försöker ta sig tid att diskutera exempelvis kursupplägg, teori och praktik och eventuella skillnader mellan länderna. Den norska utbildningen undervisar bland annat i några instrument som jag inte kände till sedan tidigare; Trandex och Locta. OTIPM och ADL-taxonomin som är bekant från KI används inte mycket i Norge. 

Inför mina studier sökte jag stipendium via KI och det är helt nödvändigt med de extra pengarna inför utbytet eftersom Norge är ett dyrt land. Mitt råd är att att söka stipendium i god tid så att pengarna finns på kontot inför utbytet.

I mitten av maj 2010 kostade 100 NOK nästan 125 SEK och jag uppskattade under min tid i Trondheim att det mesta i mataffärerna var mellan 30 och 50 % dyrare än i Sverige. Speciellt dyrt var läsk, godis, kött och färdigmat. Ett tips är att förbereda sig på att äta mycket vegetarisk mat, grönsaker är inte så mycket dyrare än i Sverige. Mitt bästa tips är att försöka få med sig så mycket mat som möjligt från Sverige; olika konserver och torkad mat som ris, linser och pasta. Ta också med något gott att förgylla helgdagarna med; lite chips, läsk, choklad eller annat man tycker om!   

Att gå ut och äta på restaurang (även McDonalds) är mellan 50 och 100 % dyrare och mitt råd igen är att ta med sig lunchlåda eller eget mellanmål om man åker på utflykt in till stan eller ut i naturen. Det sparar mycket pengar. Norge är ju känt för sina smörgåsluncher, men det har funnits micro på alla ställen jag har varit, så det går bra att äta varm mat (egengjord lunchlåda) till lunch. När jag var i Trondheim diskuterade norrmännen problemet med ökande priser. De är väldigt beroende av turismen och är därför rädda för att de högre priserna nu ska drabba turismen. Ökande priser gör också att klassklyftorna ökar i landet.

Jag bodde i Moholt studentby och en fördel där är att man har fast telefon på rummet. Man har eget telefonnummer så jag rekommenderar att man ber sina nära och kära att ringa den fast telefonen och undvika mobilen. En annan fördel är att det finns gratis internetuppkoppling i studentrummet så man slipper skaffa mobilt bredband. Kom ihåg att ta med egen kabel!

I kollektivtrafiken är det mest förmånligt att köpa ett månadskort på 30 dagar om man åker relativt ofta. Enkelbiljetter kostar 30 norska kronor och ganska snart har man åkt upp vad ett månadskort kostar. Jag köpte ett t-kort (725 NOK, ca 910 kronor) eftersom det är en bit mellan studentbyn Moholt, centrum och min praktikplats. Busskort går att köpa kontant vid trafikkontoret i centrala Trondheim. När man är student kostar det mindre (intyg om att man är student fås vid HIST) och man får studentrabatt upp till 29 års ålder. Tyvärr hade jag passerat denna magiska gräns, så jag var tvungen att betala fullt pris. Mer information om busskort finns på http://www.team-trafikk.no/.  

Fastän busskortet kostar en del rekommenderar jag att man satsar på det. Vädret kan variera en del och under min vistelse var det ganska kallt och regnigt även om det var maj månad. Då är det skönt att slippa lägga energi på att gå långa sträckor.

Bostad ordnades med hjälp av HIST och jag fick bra hjälp av den person jag hade kontakt med där. Det bolag som hyr ut studentlägenheter (studenthybel) heter SiT (www.sit.no) och dem hade jag sedan kontakt med gällande praktiska frågor kring kontrakt, depositionsavgift, hyra, uppsägning och så vidare. Det går att hyra boende privat men det rekommenderas inte eftersom det är väldigt dyrt och ganska omständigt.

Det är viktigt att ta kontakt med HIST så snart som möjligt när det blir klart med studieutbytet för att be om hjälp med att ordna med studentlägenhet. Under min tid i Trondheim fick jag reda på att HIST har samarbete med SiT och att boende inte brukar vara problematiskt att ordna. För min del var alla formaliteter kring boendet klart först veckan innan jag åkte och jag rekommenderar därför att man ringer HIST och SiT för att få klara besked i boendefrågan om man upplever att tiden börjar bli knapp innan det är dags att åka.

När jag fick erbjudande (tilbud) om att hyra lägenhet skulle en depositionssumma på 5000 NOK (ca 6000 SEK) betalas inom ganska kort tid. Denna deposition fås sedan tillbaka efter någon månad efter att man flyttat ut.

Jag bodde i Moholt studentby. Det är ett område med väldigt många likadana 4-våningstegelhus. Det är nära till naturen, en större butik (Rema1000) finns i närheten och bussen in till centrum passerar nära. Det tog ca 30 minuter att ta sig från Moholt till min praktikplats i östra delen av centrala Trondheim. Studentrummen är av hyggligt bra standard och man är 4 personer som delar på kök och badrum. Rummet är möblerat med säng, garderob, skrivbord, sängbord, lampa och skrivbordsstol.  Jag hade med mig några köksgeråd, men det visade sig att det fanns mycket redskap i köket att låna eftersom tidigare studenter hade lämnat kvar porslin, bestick och så vidare. Om det skulle visa sig att det saknas något så finns IKEA i Trondheim och man kan åka buss dit. I hybeln finns internetanslutning som är hyfsat snabb och det går bra att lyssna på radio eller se program via SVTPlay. Det finns också en fast telefon.

Månadshyran för hybeln jag bodde i var ca 3000 SEK. El och uppvärmning ingick i hyran. Tvättstuga fanns också i närheten. Det var dock aningen lyhört i huset jag bodde i, så om man är lättväckt kan jag rekommendera ett par öronproppar. Det som är viktigt att tänka på om man inte är lång tid i Trondheim är att säga upp studenthybeln rätt omgående när man flyttar in eftersom uppsägningstiden är 30 dagar.

Jag tycker att studierna och praktiken generellt liknar studierna vid KI. I stort sett har man samma upplägg gällande bland annat längd på praktik, C-uppsats och vilka arbetsprocessmodeller som används. En skillnad är att OTIPM ges större vikt vid KI jämfört med HIST och inom arbetsterapin i kommunen. Det finns också en skillnad mellan länderna i vilka instrument som används. Vid KI har vi använt exempelvis COPM, ADL-taxonomin och Sunnaas. I Norge används inte instrument som jag känner till sedan tidigare, förutom COPM.  Ett danskt instrument som heter Trandex verkar användas ofta inom olika verksamheter. Trandex används för att utreda kognitiva problem hos klienter. Ett annat instrument som också används i Norge för att utreda kognitiva problem är Lotca och det var inte heller bekant sedan tidigare.

Positiva erfarenheter från min praktik är att man i Trondheim använder mycket humor på ett väldigt fint sätt i klientrelationerna. Jag kan tycka att man i Sverige inte alltid använder humor som ett professionellt verktyg och jag har under min praktik fått erfarenhet av hur humorn kan användas på ett professionellt sätt. En annan positiv erfarenhet är att man i Trondheim verkar vara mera öppen och tar sig tid för diskussion kring frågor som rör hur arbetsterapi skiljer sig från sjukgymnastik, hur man ska utveckla arbetet och hur man ska få nya klientgrupper.  Att dessa frågor lyfts under bland annat gemensamma möten var en ny och positiv erfarenhet för mig. En skillnad mellan Sverige och Norge som jag också observerade är att man i inom den norska arbetsterapin verkar arbeta en del med åtgärder som rör fysisk funktion; bland annat bedömning av balans och träning av att gå i trappor. Detta upplever jag är mera sjukgymnastens roll i Sverige. Ytterligare en skillnad jag upplevt är att man i Sverige i större utsträckning verkar använda instrument, exempelvis ADL-taxonomin och Sunnaas, för att exempelvis bedöma aktivitetsförmåga. I Trondheim används ofta checklistor vid bedömningar och dessa verkar vara väl genomarbetade och är ofta gemensamma för flera olika arbetsplatser.

Norska är ett språk som i stort sett går bra att förstå. Dialekten som pratas i Trondheim är ”tröndersk” och den är lite knepig ibland eftersom man har speciellt uttal på många ord och dessutom förkortar många ord. Men det går alltid bra att fråga upp om det är något man inte förstår. Efter några veckor tyckte jag att det började gå mycket bättre att förstå dialekten.

Det finns språkkurser, men har man svenska som första språk anser jag inte att det är nödvändigt. 

Några norska ord som underlättar om man har koll på vad de betyder:

Rar – konstig eller snål

Rolig – lugn

Sykeplejer – sjuksköterska

Lege – läkare

Faglig – facklig/yrkesmässig

Vurdering - bedömning

Bevegelse -rörelse

Tilltak - åtgärd

Skummelt - skrämmande

Svaert – mycket

Måte –sätt

Laga – göra

Vaer –väder

En liten kulturskillnad som var väldigt trevlig är att människor är pratsamma, även med personer man inte känner. Exempelvis är det vanligt att man växlar något extra ord med bussbusschauffören om man köper biljett, kassörskan i affären och så vidare. En annan kulturskillnad av praktisk art är att alla butiker är stängda på söndagar och röda dagar. Så det är bra att tänka på att handla så att man har mat över veckosluten.

Det ordnades inga speciella aktiviteter för utbytesstudenter, men de studenter jag träffade under praktiken var väldigt vänliga så det hade säkert varit möjligt att göra någon gemensam aktivitet tillsammans med dem. Om man gärna vill ha kontakt med andra studenter så går det bra att be antingen kontaktpersonen på praktiken eller läraren man har kontakt med att förmedla namn och telefonnummer till studenter. Man kan också be att den lärare man har kontakt lägger upp en liten notering på kurswebben om man är på utbyte och vill ha kontakt med andra studenter.

Jag kan rekommendera ett besök till Nidarosdomen och att ströva runt i olika kvarter med vackra gamla trähus. Kristiansens festning nära centrum är också värt ett besök (det är promenadavstånd dit). Om man är i Trondheim i samband med 17:e maj är det absolut värt att åka in till stan på förmiddagen och se alla tåg! Skolorna har tåg, många har på sig olika vackra folkdräkter, det är mycket orkestrar och marschmusik. Det är väldigt intressant att få vara med under norrmännens nationaldag! Passa gärna på att köpa en svale med brunost på torget!

Under mitt utbyte hade inte turistsäsongen kommit igång, så många museer var fortfarande stängda. Jag promenerade runt mycket de dagar jag var ledig, jogging var också ett bra sätt att upptäcka sin näromgivning.  Norrmän går mycket på tur (söndagar verkar vara stora turdagen) och jag kan rekommendera några vackra platser att besöka för en långpromenad. Ta gärna med matsäck och kaffe/te/vatten. Fråga gärna också på praktiken om det smidigaste sättet att ta sig till de olika platserna utifrån var man bor.

-          Estenstadsmark söder om stan. Det går bra att promenera dit om man bor på Moholt.

-          Ladestien, en promenadväg längs vatten i stadsdelen Lade. Man kan ta buss till Lade och utgå därifrån.

-          Bymarka väster om stan. Man åker med trikken (Gråkallbanen) till slutstationen Lian och börjar sin promenad där.

En hemsida som kan ge inspiration är http://www.hikebike.no/. 

Jag kan också rekommendera att man går på bio och ser en norsk film eftersom norska filmer inte ofta går på svensk bio (http://www.filmweb.no/trondheimkino/).

I början av maj snöade och regnade det och resten av månaden var tyvärr rätt kall och blåsig, men ofta solig. Ta med vantar, mössa, en bra, varm jacka som klarar fukt (t ex en skaljacka med fleece under). Jag missade att ta med rejäla kängor och ett par täckbyxor/skalbyxor, något som skulle ha behövts.

Jag är väldigt nöjd med mitt utbyte! Jag tycker att det finns stora fördelar med att göra sitt utbyte under sista kursen i utbildningen. Det som kan vara bra att tänka på om man vill göra sitt utbyte under sista kursen är att man behöver åka hem några dagar innan det blir dags att ta sin examen. Det  innebar för mig att jag fick ägna en del helgdagar åt arbetet med inlämningsuppgifterna för att bli klar med både praktik/fältstudier och uppgifter i tid. För mig var det inget problem eftersom jag var inställd på att ha ett sådant upplägg och hade planerat min tid utifrån förutsättningarna.

Jag har under mitt utbyte kunnat jämföra hur arbetsterapi är i Norge jämfört med Sverige; jag har identifierat likheter och skillnader i hur man arbetar samt sett vad som skulle kunna inspirera och utveckla arbetsterapi i Sverige. Jag tycker att jag samlat värdefulla erfarenheter som jag kommer att kunna använda i mitt framtida arbete. Det har också varit värdefullt att knyta kontakter med olika personer. Under mitt utbyte försökte jag förmedla tips på litteratur, artiklar och länkar till de olika arbetsplatserna jag besökte och jag tror att det var uppskattat.

De teoretiska delarna av utbytet var också givande eftersom inlämningsarbetet skulle knyta an till praktiken. Det var också väldigt lärorikt att sätta sig in i litteratur som används i Norge men inte i Sverige.  Jag har lärt mig mycket om hur arbetsterapi kan fungera i ett av våra grannländer. Alla människor jag har träffat har varit väldigt hjälpsamma och bidragit till att jag fått ett väldigt bra tid i Trondheim!