Reserapport - KI-student
Lärosäte: Universiteit Maastricht
Utbildningsprogram: Folkhälsovetenskap
Utbytesprogram: Erasmus
Termin: Vårtermin 08/09

Innan avresa

Jag var intresserad av att läsa en termin utomlands redan innan jag började min utbildning i Folkhälsovetenskap på Karolinska Institutet. Redan första dagen på introduktions kollot nämndes möjligheten att vi studenter hade möjlighet till detta. Även vilka länder samt städer vi kunde välja mellan kom på tal. Vad som krävdes från oss studenter för att få möjlighet till att studera utomlands och samt informationen om hur detta gick till var mycket tydlig och uppmuntrande från vår institution. När min plats vid universitet  i Maastricht i södra Holland väl var tilldelad var hjälp med ansökan till utbytesuniversitet tillgänglig från den internationella studiehandläggaren. Information angående kurser, boende samt andra viktiga uppgifter var tydliga från universitetet i Maastricht, både via e-mail och brev. 

Intresset av att åka var i första hand att få lära mig andra synvinklar om de ämnen vi läser i programmet. Men även att få utveckla mina kunskaper, det engelska språket samt att knyta kontakter med människor från andra kulturer var av intresse för mig. Valet att åka till universitetet i Maastricht var mitt tredje hands val. Jag hade hört från studenterna som var där vid det tillfället jag sökte platsen att det var en fin stad och att universitetet verkade bra. 

Bra att tänka på innan avresa är att köpa flygbiljett i tid. Det ät alltid billigare på det sättet. Det finns några flygplatser att välja mellan när man flyger som är lätta att ta sig till Maastricht från med tåg. Bland annat Bryssel, Köln, Amsterdam och Eindhoven.

Ankomst och registrering

Jag anlände en vecka innan kursstart.  De första dagarna gick till att ordna i lägenheten samt inköp av cykel. Vilket är ett nödvändigt fädmedel i Maastricht. Att ta sig fram på cykel är det smidigaste och billigaste sättet. 

Erasmus Student Network (ESN) är ett nätverk av erasmusstudenter som kontaktade mig innan avfärd med ett erbjudande att hämta mig från tågstationen. Jag tackade nej till detta då jag inte var säker på vilken tid jag skulle anlända. Efteråt fick jag höra att de hade stått vid tågstationen hela dagen för att plocka upp nyanlända studenter. Då de flesta utbytesstudenter tydligen anländer inom samma dagar. ESN anordnade även en del aktiviteter som till exempel bowling och middagar för nya erasmusstudenter de första veckorna samt lite då och då under terminen.

I välkomstbrevet jag fick av universitetet Maastricht fanns en inbjudan till tre introduktionsdagar innan kursstart. Dessa dagar var organiserade av studenter från universitetet. De var välorganiserat då de till och med kom och hämtade upp oss hemifrån för att visa vägen till universitetet. Väl i skolan fick vi lära oss problem baserat lärande (PBL) vilket är den studiemetod universitetet använder sig av. Även hur man hittar till föreläsningssalar, datasalar, biblioteket samt hur man använder sig av universitetets hemsida är exempel på praktiska saker vi fick introduktion till. Att lära känna de andra utbytesstudenterna var en kärntanke med introduktionsdagarna då de avslutades med middag och utgång sista kvällen.

Det finns inget tvivel på att jag kände mig välkommen till staden och universitetet. Jag behövde inte själv ta kontakt med någon vid universitetet eller hos ESN, vilket de gjorde med mig främst via e-mail men även via post. Det enda jag behövde göra var att tacka ja eller nej till deras erbjudanden. Anlända en vecka innan kursstart är att rekommendera , då hinner man hitta nya kontakter samtidigt som man lär känna staden och universitetet. 

Ekonomi

Ekonomisk sett klarade jag mig bra, men hade lite pengar kvar på slutet. Innan avresa fick jag 90 procent av ett Erasmusstipendium utöver detta tog jag CSN lån och bidrag. Jag fick pengarna i en klumpsumma av CSN efter jag skickat in antagningsbeskedet från universitetet. Det gick åt mer pengar vid ankomst då deposition av studentlägenhet, inköp av cykel och andra praktiska saker skulle betalas. Efter detta överförde jag en viss summa pengar till mitt betalkonto en gång varje månad för att se till att de räckte hela terminen. Då Maastricht universitet använder sig av en inlärnings metod som kräver att man kopierar och skriver ut litteratur la jag ut mycket pengar i skolan på detta. Utöver det gick pengar åt till att resa runt i området och matvaror.Priserna var liknande de svenska. Under de 25 veckor jag var i Maastricht var Euro:n väldigt hög jämt emot den svenska kronan. Det känndes dom att jag förlorade mycket pengar på grund av detta. Det är därav bra att kolla valutakursen innan man betalar något stort som till exempel månadshyran. Pengarna räckte, men ett tips är att inte spendera för mycket i början då sista månaden för mig var väldigt knaper. En cykel är också ett bra sätt att spara pengar då Maastricht är en mycket cykelvänlig stad.

Boende

När jag blivit antagen till universitetet fick jag ett e-mail av Guesthouse, vilket är Maastricht universitet förmedlare av studentlägenheter. Jag fick söka lägenhet via deras hemsida. Där kunde man bland annat välja om man ville bo i dubbelrum, enkelrum, korridor eller ”unit”. Dubbelrum var givetvis billigare än enkelrum. Läget på lägenheten var också avgörande för priset. Ett tips är att vara ute i god tid då de bästa och billigaste rummen går åt först.  Jag bodde i en studentlägenhet som kallades för en ”unit”, vilket innebar att jag delade lägenhet med en person. Vi hade varsitt rum och delade på toalett samt kök. Vi hade även en egen tvättmaskin och balkong. Min lägenhet låg i stadsdelen Malberg. Det tog ungefär 25 minuter att cykla till och från hälsofakulteten. Då Maastricht är en liten men folktätstad fanns mataffärer nära tillhands. Mitt boende låg cirka tio minuter från Belgiska gränsen och Albert kanal. Området var mycket trevligt med en park samt mycket natur samtidigt som det var nära att cykla in till staden.

Studier allmänt

Maastricht universitet undervisar med problem baserat lärande (PBL). Detta går ut på att man får en text varje vecka som handlar om ämnet i kursen. Utifrån denna ska man diskutera förkunskaper för att sedan ta reda på vad man behöver veta mer om för att tillslut komma fram till lärandemål man ska läsa på till nästa möte. Följande möte började med att man diskuterade lärandemålen. Mötena skedde en gång per vecka per kurs. Man delades in i grupper om åtta till tolv studenter. I gruppen ingick även en person som är passiv som endast ser till att man diskuterar samt kommer fram till rätt lärandemål. Denna person är oftast en äldre elev som redan läst kursen. Efter varje möte gavs en lista ut på obligatorisk litteratur. Detta rörde sig om cirka 100-200 sidor per vecka per kurs. Oftast läser man två kurser parallellt. I varje kurs ingick även en praktisk del. Vilket oftast gick ut på att skriva en uppsatts.

 

I varje kurs hade man en föreläsning, och ett PBL-möte varje vecka. Det praktiska arbetet hade man tid för cirka en gång varannan vecka. Resterande tid gick åt till självstudier. Tempot var mycket högre än mitt hemuniversitet då man var tvungen att göra PBL:er samt skriva det praktiska arbetet parallellt. Trotts detta var nivån på tentorna ungefär det samma som hemma. Då man var tvungen att läsa mycket litteratur varje vecka gick inläsandet till tentor lättare. Att jag upplevde att tempot och nivån på kurserna var högre kan dels bero på att jag inte är van vid PBL och att undervisningen skedde på engelska. Det kan även bero på att terminen var längre än 20 veckor, totalt läste jag 25 veckor för att få ihop 30 ECTS.

Kurser under utbytet

Kurser motsvarande termin 4 på KI

Jag valde att läsa kurser ur ämnena Work and Health och Health Policy and Management. Alla kurser i dessa ämnen pågick i cirka åtta veckor och gav sex ECTS poäng. För att få ihop alla 30 ECTS poäng för terminen läste jag även Health Technology Assessment som gav fem ECTS och English Writing Skills som gav ett ECTS.

Work and Health

Theory and Assessment of Occupational Risks

I denna kurs studerade man organisationsteorier samt riskfaktorer inom arbetslivet så som arbetsuppgifter, arbetsförhållanden, relationer inom arbete och anställningsförhållanden och hur detta påverkar hälsan (fysiskt och psykiskt). Den praktiska delen gick ut på att undersöka vikten av viktiga modeller för prevention av arbetsrelaterade sjukdomar.

 

Individual Assessment and Intervention

Kursen fokuserade på olika teorier och modeller för att individuellt mäta professionella egenskaper inom yrkeslivet. Karriär konsultation och att återvända till arbete efter sjukskrivning är exempel på frågor som diskuterades inom kursen. Kursen var uppdelad i två olika aspekter. Den ena delen tittade på friska personer som söker jobb medan den andra delen tittade på hur man ska få in personer som har behov av särskilda arbetsförhållanden på grund av handikapp ska integreras i arbetslivet. Den praktiska delen bestod av att göra intervjuer med både jobbsökare och personer med handikapp med hjälp av de metoder den teoretiska delen bestod av.

Health policy and management

Health Economics

Kursen handlade om mikro samt makro ekonomi med inriktning på hälsosystem. På PBL:erna fick vi lära oss om makroteorier. Ämnen som berördes var ur den neoklassiska teorin och hur den kunde tillämpas eller ej inom hälsosektorn. Utbud och efterfråga, betalningssystem samt försäkringssystem var områden som berördes. Interaktionen mellan patienter, vården, försäkringssystem och staten diskuterades. Den praktiska delen bestod av mattematiska uträkningar inom den neoklassiska mikroteorin.

 

Strategic Management in Health Care

Kursen bestod av att lära sig olika koncept av strategier och strategisk management inom hälsoorganisationer samt varför det är viktigt att ha kunskap om detta inom hälsosektorn. Den praktiska delen bestod av att intervjua ett företag för att analysera dess strategier.

English Writing Skills

English Writing Skills syftade till att utveckla sina färdigheter i att skriva uppsatser på engelska. Inlärningen skedde under sex PBL-tillfällen då man träffades och lärde sig användbara tekniker att skriva uppsatts på. Kursen var mycket givande då man fick skriva en lättare uppsats mellan mötena som jag sedan hade användning av i de praktiska delarna av kurserna jag läste.

 

Health Technology Assessment

Kursen avvek från de andra kurserna då examinationen endast baserades på den uppsats man skrev under kursen. Kursen bestod av att lära sig göra en kostnadseffektivitets analys vilket är viktigt för bland annat kunna bestämma om olika behandlingar eller interventioner ska göras i ett samhälle beroende på effekter och kostnader.

Språk och kultur

All undervisning, litteratur samt examination var på engelska. Språket var inget problem då de flesta holländska studenter och lärare var duktiga på språket.

Fritid och sociala aktivteter

Maastricht var en mycket studentvänlig stad. På fritiden umgicks jag med andra utbytesstudenter som jag lärde känna redan första veckan då universitetet anordnade träffar för oss utbytesstudenter. Med de nya vänner jag lärde känna gjorde vi ett antal resor runt om Maastricht samt till Amsterdam och även till närliggande städer i Tyskland och Belgien. Förutom resor umgicks jag med mina vänner på kvällar och helger. Maastricht är en stad med många restauranger, caféer och barer som är värda att upptäcka. På universitetet fanns ett sportcentrum med olika idrottspass och ett gym som jag besökte några gånger i veckan. Cykelutflykter i grönområderna runt om kring staden är varmt rekommenderat framåt våren.

Sammanfattning

Min tid som utbytesstudent i Maastricht har varit mycket rolig och lärorik. Trotts att studierna tog upp mycket av tiden han jag med att göra resor samt träffa nya fina vänner från olika delar av Europa. Jag skulle varmt rekommendera att läsa en termin i Maastricht då det är en mycket fin stad.