Resultatet av veckan är över förväntan. Jag slås av skillnaderna mellan våra universitet vad gäller organisation samt relationen mellan lärare och studenter. Sverige har plattare organisationer med snabba beslutsvägar vilket är fantastiskt. Jag skulle få nätverksuppkoppling till min dator för att nå internet, detta tog en hel dag efter 4 promenader till IT-avdelningen eftersom alla måste fråga någon först. Alla vänder sig till nivån ovanför vilket tar en enorm tid. Vad gäller själva undervisningsmomentet så är det inte så stor skillnad, det kändes som att undervisa hemma i Stockholm.

Mervärdet av veckan är (förutom den fantastiska cappucinon) planerna för att fortsätta utbytet och även intensifiera studentutbytet med start av italienska studenter som kommer till KI och skriver sin magisteruppsats.

Måndag: resa och guidad visning av universitetet, träffat personalen. Diskussion om min undervisning vilket ledde till några planerade justeringar för att passa studenterna bättre.

Tisdag: planering av egen undervisning och diskussion med teamet om svårigheterna för italienska studenter att ifrågasätta forskning. De tar forksningsresultat som absoluta sanningar och behöver träning i att ifrågasätta. Diskussion om hur jag kan integrera detta mål i min undervisning och hur de angriper detta problem generellt.

Onsdag: fyra timmar katederundervisning med avbrott för mikrolaborationer där studenterna testar ögonrörelsekontroll på varandra. Onsdag em diskussion och utvärdering av första dagen.

Torsdag: två timmar katederundervisning med avslutande seminarium om klinisk testning av ögonrörelsefunktion hos patienter med neurologisk skada

Fredag: utvärdering och diskussion med lärarteamet om möjligheten till fortsatt samarbete. Planering av att sända italienska magisterstudenter till Stockholm via Erasmusprogrammet för att göra sin uppsats.