Jag har alltid velat åka till ett land under en längre tid för att lära känna kulturen och få en bättre förståelse för Sverige's kultur, så för mig var det ett enkelt beslut att åka på utbytesstudier. Sen var det svårare att besluta vart jag skulle åka, eftersom man som student på Karolinska har lyxen att välja mellan väldigt många olika länder. Jag var inne på USA, men detta utbyte var endast 5 veckors praktik och jag ville vara borta minst en termin, så jag trodde först att det inte var aktuellt för mig. Men efter ett samtal med KI's utbyteskoordinator så sa hon att det alltid finns möjlighet till förlängning, så jag chansade och valde University of Illinois at Chicago (UIC) som mitt förstahandsval, då de har USA’s tredje bästa utbildningsprogram för arbetsterapeuter och Gary Kielhofner har jobbat som professor där.

Jag fick mitt förstahandsval, och efter jag hade blivit nominerad från KI kontaktade jag utbytes ansvaring på UIC’s arbetsterapiprogram och frågade om det fanns möjlighet för mig att läsa en termin tillsammans med deras masterstudenter (eftersom jag har en kandidatexamen i Sociologi sedan tidigare och är behörig att läsa på masternivå i Sverige). Både UIC och KI godkände att jag skulle läsa min termin 5 med mastersstudenterna under våren 2016, och väl där blev jag erbjuden att stanna kvar för att läsa sommarterminen med programmet, samt göra 4 veckors praktik. Så genom att vara aktiv och fråga gick 5 veckors praktik till 8 månaders utbyte, och jag rekomenderar framtida studenter att våga fråga vilka möjligheter som finns för att göra det bästa av sitt utbyte. 

Då utbytet mellan UIC och KI var nytt så fanns det inte så mycket information om förberedelser, förutom att det var viktigt att vara ute i god tid med sin ansökan till skolan. Jag fick nomineringen under vårterminen 2015, och den 1a augusti skulle jag skicka in en formell ansökan till UIC. I ansökan behövde man bland annat styrka att man skulle ha råd att försörja sig under sin tid i USA, så man behöver intyg från CSN och gärna ett intyg från sin bank ifall man har besparingar. Jag behövde även intyga skriftligt att jag som barn genomgick barnvaccinationsprogrammet, vilket intygades med papper från landstingsarkivet i Huddinge. Ifall du som jag ska skicka in dina papper i augusti, rekomenderar jag verkligen att försöka få det mesta gjort under våren, då det är väldigt stressfullt att försöka kontakta alla institut under sommaren. Visum kan man inte söka fören man har fått sitt antagningsbesked från skolan tillsammans med ett formulär som heter DS-2019, så där måste man ha lite is i magen (jag fick mitt visum 3 veckor innan avresan). Men jag bokade ändå flygbiljetter och förberedde boende innan dess.

Jag ankom till Chicago den 1a januari och den 11e började ett mottagningsvecka för UIC’s internationella studenter. En vecka efter den internationella mottagningen, den 18e jan, börjades utbildningsprogrammet, så jag hade gott om tid på mig att bli av med jet-lagen innan skolan började. Första skoldagen var nervöst, men alla professorer och studenter var sociala och gästvänliga så man kände sig välkommen. I klassen hade jag en "OT-buddy" som erbjöd sig att hjälpa mig komma till rätta med schema, hitta runt i områdena, förstå skolsystemet etc. Det mesta hade jag redan listat ut innan jag kom dit, men det kändes ändå tryggt att möjligheten fanns. Med tiden blev vi goda vänner och om ett år kommer hon till KI som utbytesstudent, så då ska jag hjälpa henne att komma tillrätta i Stockholm. 

Inför utbytet hade jag egna besparingar och hade blivit beviljad CSN’s merkostnadslån för utbytesstudier. Karolinska bidrog med INK-stipendium på 7000 kr och väl på plats fick jag reda på att jag hade blivit tilldelad ett stipendium på 20 000 kr från Fredrika Bremers stiftelse, så jag rekommenderar verkligen alla att söka stipendium om man har möjlighet till det. Med dessa resurser kände jag mig ekonomiskt trygg under hela utbytet och jag passade även på att resa under de veckor som vi var lediga från skolan (så som spring break).

Ska man göra sin praktik i USA så vill de ha papper på vaccineringar från barnvaccin programmet, screening eller blodtest för tuberkulos samt en generell hälsoundersökning. Detta kan gå upp i pris då USA’s sjukförsäkringssystem är privatiserat, så jag tog hand om allt i Sverige förutom tuberkulos-testet då jag inte viste om det skulle vara nödvändigt. På plats fick jag reda på att jag behövde det för en av mina praktikplatser, så jag gjorde testet på skolans sjukhus för ca 1000 kr.

Andra kostnader var medlemsavgift i American Occupational Therapy Association, vilket är USA's motsvarighet av Sveriges arbetsterapeuter. Jag betalade $75 studentpris för ett års medlemskap och då fick jag obegränsad tillgång till alla amerikanska artiklar publicerade via AOTA, samt reducerat pris för en AOTA konferens som hölls i Chicago under tiden jag var där. UIC erbjuder tyvärr inte samma databas till artiklar som KI (så som PubMed ex.), så för att få tillgång till artiklar som var en del av kurslitteraturen så behövde man vara medlem på AOTA. Utöver det så köpte jag endast en kursbok, de andra lånade jag på bibliotektet. 

Kostnader för mat och hushållsprodukter är högre i Chicago än andra delar av USA (då skatten i Illinois är högre), så jag betalade nästan lika mycket för maten där som jag gör i Sverige. Sen beror det självklart också på vad du är van vid att äta, men tyvärr så är grönsaker och fisk dyrt. Jag käkade mycket kyckling, vegetariska hamburgare, pasta och Cambells burksoppa, då det kändes prisvärt och relativt nyttigt. Jag handlade regelbundet på Jewel och Target då de har bra priser och ligger nära UIC, men vill man ha ett större utbud av grönsaker så är Petes Market bättre. Har man gott om pengar och vill äta ekologiskt så är Whole Foods en fantastisk butik, dock lite dyrt för en student. Det finns även en billigare variant av Whole Foods som heter Trader Joe's som har ett helt okej rykte, men inte lika bra utbud som Whole Foods.

Mitt boende ordnades via skolan, utbyteskoordinatorn skickade ett mail till alla arbetsterapeutsstudenter att det skulle komma en svensk utbytesstudent under vårterminen och samma dag hörde två tjejer av sig till mig med erbjudanden om boenden. En av dem som hörde av sig skulle komma till KI under tiden då jag var på UIC, så vi kom överens om att byta bostad med varandra. I Chicago får man räkna med att hyra ett delat boende för ca 7000 kr/mån, om man vill bo i ett säkert område och inte för långt ifrån skolan. Det går även att hyra ett korridorsrum på campus, men då kostar det ca 10 000 kr/mån. Ju närmre The Loop man bor, vilket ligger nära Lake Michigan, desto dyrare och säkrare är områdena. Hamnar man för långt väster eller söder-ut från The Loop så finns det även farligare områden med gängbråk, så det är bra att fråga skolan efter vilka områden som är säkra innan man bestämmer sig. De flesta vill även att man betalar sin hyra i en klumpsumma i förskott, vilket man bör meddela CSN i sin ansökan, annars betalar de ut bidrag och lån månadsvis.

Jag bodde 6 månader i ett område som heter Tri-Taylor, vilket är ett lungt område nära skolan med mycket småbarnsfamiljer, men det ligger på gränsen till Chicagos västra sida. Men ingenting hände mig under min tid i Chicago och var jag ute om kvällarna så tog jag alltid en Über (taxiföretag) fram till dörren och hade oftast en kompis som ville att jag skulle smsa när jag var hemma. Mina sista 6 veckor bodde jag i Little Italy, vilket jag älskade. De har otroligt mycket restauranger, caf'eer och pubar och ligger mitt emellan UIC's västra och östra campus. Skulle jag åka tillbaka till Chicago skulle jag definitivt kolla på boende i det området, speciellt nära gatukorsningen Loomis street och Taylor street. 

Här är lite förslag på förmedlingar som används för att hitta boende i Chicago:

https://www.airbnb.se/

https://chicago.craigslist.org/search/hhh?lang=sv

https://hotpads.com/chicago-il/apartments-for-rent

https://housinganywhere.com/search/Chicago--Illinois--USA?startDate=2016-09-30 (denna sidan är studenter som endast hyr ut till andra studenter, så den känns lite säkrare än ex craigslist).

I USA är arbetsterapeutprogrammet en masterutbildning för graduate students, så för att bli antagen som arbetsterapeutstudent behöver de sökande bland annat ha genomgått en collegeutbildning med en kandidatexamen i valfritt ämne samt observerat en arbetsterapeut i minst 50 timmar genom exempelvis volontärarbete. Anledningen till att jag fick läsa tillsammans med mastersstudenterna vår- och sommarterminen är att jag har en kandidatexamen sedan tidigare i sociologi, och är därför är en så kallad graduate student. Jag vet inte om det hade varit möjligt att göra detta om jag inte hade denna erfarenhet, men om du är intresserad av att förlänga ditt så ska du självklart fråga utbyteskoordinatorn på KI.

Arbetsterapeutstudenterna är 40 elever som ansöker genom betyg, personligt brev och intervju. Utöver detta betalar de även en skolavgift på ca 400 000 kr, vilket de flesta tar lån för om de inte har blivit tilldelade ett stipendium. En del studenter vars föräldrar inte har råd till deras utbildning har även tagit lån för sin collegeutbildning, så lånen kan gå upp emot 1 miljon kronor efter avslutat masterutbildning. Den hårda antagningsprocessen påverkar i hög grad studenternas motivation då alla har kämpat hårt och gjort uppoffringar för att genomföra denna utbildning. Detta tyckte jag var den största skillnaden när jag kom till klassen, motivationen till att bli arbetsterapeuter. Konkurrensen gör även att näst intill samtliga studenter engagerar sig i någon form av volontärarbete relaterat till skolan, valbara kvällskurser och studentorganisationer, vilket var intressant att få ta del av då det skiljer sig så mycket från det svenska systemet. 

All undervisning var så klart på engelska och i början var det lite svårt att snappa upp all information som sades. Men efter några veckor blev man van och efter 8 månader var det nästan lite svårt att ställa tillbaka sig till svenska. UIC hade både evenemang och språkkurser för utbytesstudenter, men eftersom jag inte hade några problem med språket och umgicks så mycket med mina klasskompisar så gick jag inte så ofta på dessa event. 

På fritiden umgicks jag mest med vänner från min klass. De flesta av mina klasskompisar var väldigt sociala och snälla och nyfikna på mig som svensk utbytesstudent, så det var inga svårigheter att hitta vänner. Sommaren i Chicago är fantastisk, de har festivaler varje helg (från mat-festival, till midsummer-fest), utomhusbio och en massa event på barer och klubbar. Det gäller bara att ta sig energin till att hitta på något och njuta av tiden man är där, även om man är smått utmattad från skolan eller praktiken. 

Mitt utbyte i Chicago gav mig enormt värdefulla lärdommar, både till mitt kommande yrke som arbetsterapeut och i mitt privatliv. Jag lärde mig framförallt att det är möjligt att ha ett aktivt liv utan att bli utbränd, så länge man även prioriterar tid för vänner och tid för att ta hand om sig själv. Studierna på UIC var ganska krävande, inte för att arbetet var svårare där än på KI utan för att det var så mycket information att sortera ut. Det svåraste var att prioritera det viktigaste och acceptera att det inte gick att lägga för mycket tid på alla uppgifter (vilket är svårt när man har höga krav på sig själv). Jag lärde mig även hur viktigt det är med en stöttande omgivning som peppar en med positiv energi. Som tur är fick jag det av mina klasskompisar på UIC, vilket gjorde att jag fick en massa energi att klara av saker som jag inte trodde var möjligt, vilket är en lärdom som jag kommer att bära med mig resten av livet.