Jag upplevde att University of Minnesota inte levde upp till vad man önskat vad gäller att initiera aktiviteter för utbytesstudenter eller introducera i staden. Vi hade tur då det var en utbytesstudent från ett annat land som snappat upp en maillista med samtliga utbytesstudenter inom läkarutbildningen och mailade ut med önskan om att ses. Jättetrevligt initiativ. Genom det och via placeringarna lärde vi gemensamt känna studenter från olika delar av världen. Något som är synd är den enorma arbetsbörda som ligger på de amerikanska studenterna. Jag upplevde att de inte hade någon direkt tid över för att umgås med en, de har ju fullt upp med sitt så att säga. Kanske skulle man genom universitetet kunnat kommit i kontakt med fler studenter genom t.ex fadderorganisationer om man varit mer aktiv i det. För oss tre KI-studenter som bodde ihop föll det sig naturligt att umgås och upptäcka staden tillsammans. 

Jag rekommenderar alla att ansöka om olika stipendier inför utbytet. Inför detta utbyte till USA fick jag bidrag ur Carl Erik Levins stipendiefond. Vid ett tidigare utbyte från KI har jag fått bidrag från Dr Felix Neuberghs stipendiefond. I övrigt bör man lägga upp en plan för att klara ekonomin i USA. Att leva i Minneapolis skulle jag nästintill jämställa med att vara i Stockholm. Viktigt är att man bestämmer sig för vad man vill prioritera och då tycker jag att man ska prioritera boendet. För oss blev det en rejäl utgift, betydligt högre kostnad än i Sverige. Andra kostnader går att hålla nere, för mat t.ex.

Resan till och från Minneapolis: fundera ut om det är något annat du/ni vill se på väg dit eller hem. Och om det finns tid/ekonomisk möjlighet till det. T.ex kan man flyga via Los Angeles hem, stanna där i 3 dagar. Det gjorde jag och det rekommenderas. För oss som åkte under höstterminen blev det så att vi var ute och reste över jul. Hade vi velat komma hem till julafton så hade det nog gått det också. Vi flög dit med Iceland Air och jag flög hem med Norwegian från Los Angeles.

För oss som åkte och bodde tillsammans hade vi jättemycket ekonomisk hjälp av en app för uträkning av utlägg. Det finns flera olika sådana appar för telefonen. Många använder säkert redan det i Sverige också men åker man flera kan det vara guld värt att skaffa ett gemensamt inlog där. Sen skriver man in sina utlägg och appen räknar ut vem som är skyldig vem vad.

Vi sökte vitt och brett för att hitta ett boende som skulle passa för oss tre, kännas säkert och vara rimligt i prisklass. Resultatet av vårt sökande blev att vi hyrde via air B n B. Det resulterade i att vi betalade kring 10 000-12 000 kr per person i månaden. Kanske fanns det andra vägar som kunde gett oss ett bättre slutpris men vi var mycket nöjda med det vi fick tag i. Vi fick tips gällande områden och satsade mest på att hitta något säkert och på rimligt avstånd från stan. För de som hyrde ut var det väl lite ovanligt att ha hyresgäster så länge men det fungerade ändå bra.

Gällande områden att bo i så är det ju extremt svårt att titta på en karta och gissa sig fram till lämpligt område. Man måste också tänka efter ett extra varv, vissa områden i Minneapolis är verkligen inte kul att hamna i, vare sig det är dag eller natt. Som tur var fick vi tips av äldrekursare som varit iväg och bestämde oss för att bo i Uptown. Det rekommenderas. Vi hamnade i en form av villaområde med närhet till busshållplats där det gick flera bussar in till sjukhus och universitetsområde i Minneapolis. Vi hade även nära till en bra mataffär, ett apotek och ett gym vilket vi uppskattade mycket.

Var artig. Ta reda på klädkoden. Benämn professorerna som "Dr ....." och inte med förnamn. Håller man sig till de punkterna och visar intresse för sin placering så är själva klinikplaceringarna rätt lika mellan Sverige och USA. Dock är, som alla vet, sjukvårdssystemen helt olika. Ibland förfärades man över de socioekonomiska klyftorna och kostnaderna för vården. Hela systemet av försäkringar och stämningar är fascinerande på ett obehagligt vis, som jag ser det, men också en enorm möjlighet att lära sig och träna på att jämföra olika strukturer. Dock tycker jag att läkarutbildningen ändå liknar den svenska väldigt mycket. Ofta kunde jag imponeras och inspireras av den studieglöd som amerikanska studenter uppvisade. De var generellt väldigt målinriktade och pålästa, vilket var roligt. Jag hade mycket nöje och nytta av att få ta del av deras seminarium och föreläsningar (främst under min kurs i vuxenpsykiatri).

Hur mycket patientkontakt man har skiljer sig såklart mellan olika placeringar. Generellt var patienter väldigt inbjudande och positiva till att möta mig som utbytesstudent. Även handledare och professorer var inbjudande och tog mig med.

 För mig var språket inget jag tänkte på särskilt mycket. Det fanns situationer där jag behövde förtydliga innebörden av ord eller formuleringar men tyckte att jag fick bra stöd där från medstudenter och personal. Generellt upplevde jag stor förståelse från omgivningen att jag kanske inte förstod alla medicinska termer rakt av. Inga språkkurser erbjöds.

Kulturskillnader och -krockar var vi rätt så väl förberedda på. Det som var svårt att föreställa sig var tyvärr hur fattigdom, arbetslöshet, sjukdom inte tas emot med ett liknande skyddssystem som i Sverige. Man hade det på känn såklart men när man väl är på plats upplevde jag det som mycket betungande tidvis. Nåväl, för en utbytesstudent är den inblicken extremt värdefull, tror jag. De kulturskillnader som uppdagas efterhand lär en mycket om ens egna förväntningar och tyvärr även fördomar. Jag kunde också känna mig mer otrygg i Minneapolis än vad jag gjort i Stockholm. Även tidig kväll kunde det kännas olustigt att stå själv på en busshållplats i centrala staden. Försök vara lyhörd gentemot de som bor i staden gällande områden och gator att gå eller inte gå. Staden växlar fort, en gata är rena paradgatan medan en tvärgata in kan man plötsligt känna sig vilsen och otrygg.

 Vi hade turen att komma i kontakt med andra utbytesstudenter genom klinikplaceringar, vilket var jättekul. Som nämnt så hade en annan utbytesstudent tagit reda på en maillista till samtliga utbytesstudenter under perioden och mailade ut ang att träffas. Det uppskattade vi enormt mycket. Universitetet i sig signalerade inte till oss om några sociala aktiviteter. Kanske hade det gått att upptäcka sådant om man vistats mer i studiemiljöer, t.ex på universitetet. Dock kände vi oss väldigt nöjda med att hålla ihop och upptäcka staden tillsammans.

En mycket viktig sak att komma ihåg är att Minneapolis erbjuder många bra idrottsevenemang! Se till att gå på NHL hockey, NBA basket och även football eller baseball om det är säsong när du/ni åker. Biljetterna till de högsta ligorna kan vara dyra, speciellt hockeyn, men det är det värt. Vill man komma undan billigare rekommenderar jag att man istället går på college-lagens matcher. Vi var på college football vilket var enormt häftigt men också kallt. All information finns genom universitetet eller om man googlar respektive lag. Vi köpte biljetter på nätet.

Därtill rekommenderar jag att man tar sig an det kulturella utbudet! Det finns flera fina konstmuseum i staden. Walker Art Center och Minneapolis Institute of Art tycker jag absolut man ska besöka. Googlar man på dessa och läser på hemsidorna kan det även vara så att de har någon kväll i veckan då de har förlängda öppettider och gratis inträde. Utanför Walker Art Center finns även en skulpturpark med en del fina verk. På Walker verkade de även ha ett rätt så gediget utbud av filmvisningar och andra evenemang vilket verkade roligt men som vi inte hann med.

Testa gärna de olika restaurangerna i Uptown, det fanns en del bra ställen och några dåliga. Man får testa brett, mexikanskt och thailändskt var generellt bra.I Uptown skaffade vi även gymkort på YWCA med möjilghet att gå på olika pass, det fanns även en simbassäng. Det rekommenderas som avkoppling.

Egentligen hade jag velat hyra en bil och köra utanför Minneapolis för att se mer av delstaten Minnesota. Det tycker jag man ska försöka göra. Åk isåfall kanske till de riktiga "svenskbygderna", t.ex kan man på wikipedia läsa om ett ställe som heter Lindstrom. Det verkar rätt så märkligt men säkert allmänbildande och intressant.

Över Thanksgiving åkte vi till Chicago med direktflyg från Minneapolis. Det var verkligen ett bra val. Avståndet är relativt kort och Chicago är en fantastisk stad. Betydligt större och mer levande än Minneapolis. Vi fick tag på billiga biljetter för att se deras symfoniorkester - gå in på deras hemsida och se när de släpper biljetter så kan man fynda kort inpå föreställningen. Art Institute of Chicago bör man gå till, riktigt gedigna samlingar.

Alla utbyten är bra utbyten men att åka till USA är generellt ett väldigt bra val. Språkmässigt och kulturellt kände jag mig välkommen. Många visade stort intresse för en som utbytesstudent och var måna om att man skulle hitta rätt och vara med. Minneapolis är en intressant stad, utan att vara någon metropol eller locka större mängder turister. Det gick snabbt att komma in i vardagen. De amerikanska läkarstudenterna sliter hårt och det är till stor del inspirerande. Systemet för hälso- och sjukvård går svårt att sätta sig in i men man förstår att pengar och försäkringar är inblandat och i fokus på ett annat sätt än vad man ser i Sverige. Det är generellt väldigt lärorikt att se hur det fungerar i USA. Man bör även passa på att åka under utbildning då jag förutsätter att det blir en ngt mer komplicerad process utifall att man skulle vilja åka över för att arbeta senare. Ta chansen!

Kontakta mig gärna om du vill ha mer information om hur det var att åka till Minneapolis och USA!