Reserapport - KI-student
Lärosäte: University of Liverpool
Utbildningsprogram: Läkare
Utbytesprogram: Erasmus
Termin: Vårtermin 09/10

Innan avresa

Jag valde att åka på utbyte för att vidga mina vyer och få upplevelser för livet, vilket jag innan börjar skriva om en del hinder jag hade måste säga att jag har fått! Att det blev just Liverpool för mig berodde på att jag ville läsa på engelska och att jag hade läst mycket positivt om staden i tidigare reserapporter.

När man söker till värduniversitetet ska man fylla i ett så kallat learning agreement där man helt enkelt skriver hur många veckor man vill läsa olika kurser.

Den viktigaste lärdomen jag kan förmedla inför ett utbyte till Liverpool är att i mycket god tid ordna med alla hälsokontroller som Liverpool University kräver. För att få påbörja kliniska placeringar i Liverpool måste man först besöka universitetets "Health Department". Innan man kan få en tid dit måste man skicka in en hälsodeklaration från Sverige med bifogade vaccinationsintyg och diverse serologisvar. Jag skickade i enlighet med instruktionerna in hälsodeklarationen innan jag åkte till Liverpool, men eftersom Health Department hade fullt upp med att godkänna sina egna studenter för kliniska placeringar fick jag en tid först 2 veckor efter det att jag planerade att börja mina placeringar. Så om du inte vill få placeringarna uppskjutna, se till att kontakta KI:s studenthälsa så snart som du får instruktioner från Liverpool, så hjälper de dig med läkarintyg och provtagning.

Ankomst och registrering

När man kommer till Liverpool träffar man dels koordinatorn för de kliniska placeringarna och dels den ansvariga för alla utbytesstudenter. Koordinatorn för placeringarna är en väldigt trevlig kvinna, men hon är inte helt organiserad och det är därför viktigt att man som student ligger på lite grann för att man ska få de placeringar man vill ha. Det är också viktigt att man har fått en tid hos Health Department, helst redan en vecka innan man planerar att börja eftersom man efter mötet där måste få provsvar innan placeringarna kan påbörjas. Jag fick dock påbörja min första placering innan provsvaren kommit eftersom det tydligen var mindre strikt på psykiatrin.

Det hålls en introduktionsdag för alla utbytesstudenter och detta är ett utmärkt tillfälle att få veta vilka aktiviteter som erbjuds utanför skolan och att lära känna de andra utbytesstudenterna, som man annars kanske inte alltid springer på eftersom de flesta är på universitetet medan vi läkarstudenter håller till på olika sjukhus.

Ett bra tips är att tidigt gå till the Guild (kåren) och höra sig för vad som är på gång under terminen. Det anordnas en hel del utflykter, konserter och liknande, men det gäller ofta att vara ute i ganska god tid eftersom biljetterna till de mest populära evenemangen kan ta slut.

Ekonomi

När man säger att man kommer från Sverige så är den första reaktionen man får ofta att det väl är väldigt dyrt i Sverige. Då svarar man något i stil med att; jo, alkohol är ju ganska dyrt eller nej, ni blandar nog ihop Sverige med Norge. Men efter tag insåg jag att det är faktiskt en betydande prisskillnad på det mesta, allt ifrån öl och mat till shopping. Det var ju inte heller helt dumt att pundet sjönk under 11 kr medan jag var där.

Boendet kostade 70 pund/vecka. Bussresor blev en ganska stor utgiftspost eftersom jag bodde utanför centrum och eftersom en stor del av placeringarna var förlagda en bit utanför Liverpool.

Boende

Jag bestämde mig för att hitta boende på plats i Liverpool. Detta visade sig inte omöjligt men inte heller helt lätt. Jag och min kursare som jag reste dit med letade boende och vi hade tittat på ganska många mer eller mindre otrevliga ställen innan vi hittade ett hus i ett trevligt område som heter Childwall. Det var ca 15 minuter med buss från centrala Liverpool och vi delade huset med fyra irländare.

Så här i efterhand tycker jag att det förmodligen hade varit bättre att ordna med boende innan jag åkte dit och försökt få något inne i stan. Det finns gott om studentboenden av varierande standard i Liverpool, men två som är bra och där många av utbytesstudenterna bodde är St Andrews gardens och Philharmonic Court. Det är även vanligt att man delar på en lägenhet eller ett hus och jag vet flera som hittade delade boenden på Gumtree, Englands motsvarighet till Blocket. http://liverpool.gumtree.com/

Studier allmänt

I Liverpool arbetar man på läkarprogrammet med PBL. De engelska studenterna börjar mycket tidigt i sin utbildning med kliniska placeringar och har läst betydligt mindre av de prekliniska ämnena jämfört med oss. De har sällan några föreläsningar utan jobbar istället med basgrupper och seminarier.
Inför varje placering tilldelas man en handledare som i varierande grad är den man sen går med och är den som sätter betyg och skriver på närvarointyg. Jag upplevde att läkarna gärna undervisade och förhörde studenterna under det dagliga arbetet, men att studenterna var mindre involverade i arbetet än vi är vana vid i Sverige. Som utbytesstudent får man ofta själv ta mycket ansvar för att man får se och göra det man behöver lära sig. Se därför till att läsa på Core inför varje placering, så att du vet vad som ingår i kursen hemma.

Det finns många likheter och skillnader mellan Brittiska National Health Service (NHS) och den svenska vården. Det är en statligt finansierad och utförd vård, men det finns liksom här en växande privat sektor inom många specialiteter. Klär sig i scrubs gör man enbart på operation, annars är det finskor, kostymbyxor och skjorta som gäller för killar och motsvarande för tjejer. Underläkarna har dessutom oftast slips och överläkarna kostym. En stackars fransk läkarstudent som inte hade blivit informerad om klädkoden dök upp i jeans och blev genast ivägskickad av överläkaren för att skaffa sig något mer anständigt att ha på sig. En annan skillnad är att läkarna i allmänhet kallas för doctor och efternamn, förutom om man är specialist inom en kirurgisk specialitet för då får man äran att kallas mister (vilket härstammar från tiden då kirurgerna inte var läkare utan barberare). Alla journaler är handskrivna vilket oftast gör dem väldigt svåra att tyda.

Kurser under utbytet

Kurser motsvarande termin 9 på KI

Psykiatri

När jag först kom till psykiatriplaceringen så insåg jag att alla andra som var där var på introduktion för sina ST-placeringar och handledaren som jag skulle möta syntes inte till. Men jag försäkrades om att jag var med på listan för ST-introduktionen och att min handledare skulle komma. Det visade sig senare att min handledare, som är en helt fantastisk person, först dagen innan jag skulle börja hade fått reda på att jag skulle komma dit. Han frågade om det hade bestämts i sista stund att jag skulle komma till Liverpool och när jag sa att det hade varit bestämt sedan länge skakade han bara på huvudet. Hur som helst så ordnade han med en bra psykiatriplacering för mig och min kursare. Vi fick gå runt på många olika sektioner, vara med på seminarier med de engelska studenterna, journal clubs, intervjua patienter på avdelningarna, vara med på ronden, vara med på den samhällsbaserade verksamheten, gå på akuten, se beroendevård med mera. Tack vare att vi råkade träffa en överläkare på Ashworth, som är ett av Englands tre högsäkerhetsinstitutioner för farliga psykiatriska patienter, fick vi även göra ett besök där. Det var en upplevelse!


De olika psykiatriska klinikerna ligger alla ganska långt utanför Liverpool och den kollektiva trafiken är inte särskilt bra. De engelska studenterna körde därför oftast egen bil. Det innebar att det blev långa restider och höga kostnader för oss, ibland så mycket som 2 timmar enkel resa och 14 GBP/dag.


Neurologi

Neurologin läste jag på Walton Centre, ett högspecialiserat neurologiskt center. Det var en mycket hög akademisk nivå på sjukhuset och det fanns gott om undervisningstillfällen med lunchföreläsningar, seminarier, grand rounds och journal clubs. Eftersom det var ett så högspecialiserat center med stor upptagningsområde så hade de många patienter med ovanliga neurologiska tillstånd. Jag hade väldigt tur med min handledare som tog sig mycket tid att undervisa mig teoretiskt och i neurologiskt status. Man måste dock precis som på de andra placeringarna ta egna initiativ till att sitta med på mottagningar, följa med på ronder och undersöka patienter på avdelningarna. De flesta läkarna är tillmötesgående och tycker om att undervisa, men det är ingen som säger till dig när och var du ska göra vad. Det är bra att höra sig för med sin handledare, underläkarna och de andra läkarstudenterna vilka specialister som är bra att gå med. Försök även att gå någon eller några dagar på dagavdelningen som heter Jeffersson Ward. Om man håller sig framme och har lite tur så kan man få ta egna patienter och göra lumbalpunktioner där.


Oftalmologi

Ögonkursen läste jag på Liverpool Royal Hospital inne i stan. Man gick tillsammans med engelska femteårsstudenter som läste sina SAMPs, vilket motsvarar vår SVK termin 11. De läste dock 6 veckor medan vår kurs bara var drygt 2 veckor lång, vilket innebar att jag själv fick planera mitt schema med olika mottagningar, akutmottagning och operation. De allra flesta över- och underläkare var villiga att undervisa och på ögonakuten fick man ta egna patienter. Min handledare var väldigt bra och hade också skrivit en lärobok i oftalmologi.


För den teoretiska inlärningen fanns det mycket användbart material att tillgå på kurswebben.

ÖNH

Öron- näsa- halskliniken är uppdelad mellan Liverpool Royal Hospital där de har mottagningar och Broad Green Hospital där de opererar. På mottagningen fick man se väldigt många patienter och man fick som kandidat titta i många öron, näsor och halsar. Man fick dock inte handlägga några egna patienter. Det var en väldigt trevlig och avslappnad stämning på kliniken. En gång i veckan har de tumörmottagning då de träffar patienter som remitterats för utredning av eventuell huvud- halscancer.

När man var med på operation fick man se många vanliga ingrepp, medan den större tumörkirurgin var förlagd till ett annat sjukhus. Det är överlag ganska korta ingrepp, så man hinner se många på relativt kort tid. Jag var även med när patienterna sövdes och väcktes och fick sätta PVKer.







Språk och kultur

Språk

När jag först anlände till Liverpool var min första kontakt med en "liverpudlian" en medelålders herre som tog emot min tågbiljett och hälsade mig med "Thanks love". Nu i efterhand känns det helt naturligt att kallade mig min kära, eller vad nu den svenska översättningen skulle bli, men då blev jag lite förvånad. Nästa möte var med taxichauffören på väg till hostelet. Han var väldigt trevlig och pratade hela vägen och jag som tycker att jag är hyfsat bra på engelska förstod knappast hälften av vad han sa.


Dialekten som talas i Liverpool kallas scouse och det tog mig ett par veckor att begripa allt vad de sa. Men förutom att jag verkligen var tvungen att koncentrera när jag tog psykiatriska anamneser de första veckorna hade jag inga större problem med språket varken på sjukhuset eller på fritiden. Läkarna och folk på universitetet talar i allmänhet inte scouse. Under terminen blev hörförståelsen bättre och bättre, jag fick mer flyt i talet och kom ganska ofta på mig själv med att tänka på engelska.


Kulturella skillnader

De flesta känner kanske till att engelsmännen älskar sina titlar, men alla kanske inte vet vilka doktorer man ska titulera dr och vilka som föredrar att kallas mr. Mig tog det större delen av terminen innan jag förstod att mr får man kallas när man blivit specialist inom någon av de kirurgiska specialiteterna, medan övriga kallas mr. Än svårare blir det att veta vad man ska kalla kvinnliga kirurger, det har jag ännu inte listat ut. Den historiska förklaringen till att kirurgerna kallas mr är att de en gång i tiden inte var läkare utan barberare.


Vi svenskar är ju i allmänhet inte helt oävna när det gäller att supa till på helgerna, men jag vågar påstå att engelsmännen är ännu bättre på "binge drinking". Kanske beror det på att ölen är ganska mycket billigare än här hemma. I England har man också en något annan syn på vilka mängder som är ofarligt att dricka då gränsen för riskbruk är satt till 21 standardenheter för en man. I Sverige är motsvarande siffra 14...


Oavsett om de var nyktra eller inte så var varenda Liverpudlian (ja, de kallas så) jag mötte väldigt trevliga. Det var aldrig någon som var otrevlig, inte ens dörrvakterna på de otaliga barerna och klubbarna. När vi kom till Liverpool var det många som varnade oss för all kriminalitet, men jag råkade aldrig ut för eller hörde talas om några problem. Därmed givetvis inte sagt att man inte ska vara lite försiktig och använda sunt förnuft.



Fritid och sociala aktivteter

Det finns en mängd klubbar och sällskap vid universitetet som man kan gå med i. För den idrottsintresserade finns det lag i många olika sporter t.ex. basket, fotboll och rugby. Om du är musikaliskt lagd så finns det ett storband som man kan höra om man får var med i. Vill man istället höra på andra som musicerar kan man gå på små eller stora spelningar. Ett ställe där det alltid är livemusik är the Cavern Club, klubben där the Beatles slog igenom.

Ett hett tips är att försöka komma med på dagsturer som kallas "Give it a go" som ordnas av studentkåren. I våras anordnades 4 resor med vandring i Wales, Shakespears födelsedag i Stratford upon Avon, vandring i Lake districts och stadsvandring i York. Köp biljetter tidigt, för de kan ta slut. Alla resorna var toppen och ett utmärkt tillfälle att träffa andra studenter från hela världen. Den största behållningen var kanske ändå att få lära känna en 85-årig herre (jag får ju inte nämna några namn i min reseberättelse, men håll utkik efter honom!) som brinner för de internationella studenterna i Liverpool och är en av de mest fascinerande personer jag har träffat.

Liverpool har ett rikt uteliv med mängdvis av klubbar, barer och pubar. Några exempel på bra ställen är Peacock där man får gratis hamburgare på fredagar, Alma de Cuba som är en omgjord kyrka och Hanna's med trevlig takterrass.
De flesta som kommer till Liverpool kan inte låta bli att notera hur många av Liverpoolborna klär sig när de går ut. Trots att det var mitt i vintern när jag kom till Liverpool gick många unga tjejer såväl som lite äldre tjejer ut på stan i kjolar som var kortare än kortkort.

Det finns också ett stort kulturutbud i staden med teatrar, musikaler, dans och museer. För att gå på bio ska man gå till the FACT som är en mindre biograf som är betydligt mysigare än Odeon. Försök att allra helst se filmerna som går i "the box", en biosalong med soffor istället för stolar.


Sammanfattning

Även om Liverpool har en del skavanker så är det en stad med mycket värme, som ser ljust på framtiden och som har mycket att erbjuda. När man är hemma en termin hinner det oftast inte hinna så värst mycket, men när man åker iväg på det här viset får man plötsligt väldigt många intryck och erfarenheter på en kort tid, vilket jag tror ger nya perspektiv på tillvaron både akademiskt och för livet i stort. Om du funderar på eller har bestämt dig för att åka på utbyte en termin till Liverpool så kan jag nästan lova att du kommer få många roliga minnen och vänner för livet!