Reserapport - KI-student
Lärosäte: National University of Singapore
Utbildningsprogram: Läkare
Utbytesprogram: INK
Termin: Vårtermin 15/16

Innan avresa

I början av läkarprogrammet hade jag inte funderat så mycket på utbyten och tänkte faktiskt inte på att söka något. Under terminernas gång insåg dock jag sakta men säkert att utbytesprogram och resor inom ramen för utbildningen innebar unika tillfällen att utforska en annan del av världen och bekanta sig med kulturen där under en längre tid, någonting som inte alls är lika lätt under en kort semester. 
Så jag började utforska möjligheterna för utbyte inom ramen för läkarprogrammet och bestämde mig för att söka utbyte under SVK på termin 11.

Jag ville åka till ett högutvecklat land med varmare temperatur och hög andel engelsktalande. Jag hade också hört väldigt gott om Singapore sedan tidigare från vänner som hade varit på utbyte där så valet blev naturligt. Det gick snabbt att fylla i alla papper inför ansökningen till KI och innan jag visste ordet av var jag antagen.

Universitetet i Singapore hade däremot hårda krav på ansökningsprocessen. Ansökan skulle vara inne 8 månader i förväg via post. Vidare var man som student tvungen att bevisa att man var immun mot ett flertal sjukdomar. Tidigare hjälpte studenthälsan till med de prover som krävdes men nu fick vi som studenter vända oss till privata vaccinationscentraler. Förutom intyg på immunitet krävdes också en hälsoundersökning och ett antal intyg som internationella handläggarna snabbt hjälpte till att fixa fram.

Ankomst och registrering

I vanliga fall bör man anlända ett par dagar innan kursstart dels för att man i början är jetlaggad och dels för att det tar lite tid att orientera sig och hitta ett boende.


Jag landade dagen innan kursstart eftersom jag skulle dela boende med två kursare som också åkte på utbyte samtidigt och de tog på sig ansvaret att hitta en lägenhet.


Första dagen åkte vi till Deans Office för registrering. Där skrev vi på sekretessavtal och fick information om NUS och våra kurser tillsammans med ett gäng andra utbytesstudenter. Slutligen fick vi titta på en film om hur man tvättar händerna (detta får man göra på varje sjukhus, sjukhusen lägger stor vikt på handhygien) och därefter fick jag gå och träffa min handledare för de kommande 2 veckorna medan mina kursare begav sig till ett annat sjukhus där de skulle läsa sin första kurs. Min handledare som var hjärtkirurg visade snabbt runt mig i sjukhuset och därefter fick jag sluta för dagen med uppmaning att vara på plats kl 07.00 dagen efter.


Viktigt att tänka på första dagen är att man har med sig de dokument som tillfrågas samt pass eftersom passnumret ska skrivas på alla dokument som man behöver skriva under.

Ekonomi

Singapore är en av världens dyraste städer att leva i. Främst är det boendet som kostar. Utgiften för boende för mig och mina två kursare landade på ca 10000 kr/månad/person för en lägenhet med 3 sovrum. 

 

Det är billigt och bekvämt att åka tunnelbana. Enda nackdelen är att tågen slutar att åka runt kl 01.00 alla dagar. Dock är det inte särskilt dyrt att åka taxi eller Uber, speciellt om man är flera som delar.

 

Ett sim-kort kostar ca 100 kr och man kan ladda detta med 3gb surf för ca 200 kr. Då gäller det i 30 dagar.

 

Mat är billigt om man väljer att äta på så kallade hawker centres (en typ av foodcourt som finns överallt och som i princip består av samma restauranger/säljer samma maträtter över hela Singapore) kan man komma undan med motsvarande ca 20 kr per måltid medan en måltid på restaurang kostar ungefär som i Sverige (beroende på vilken typ av restaurang man går till). Alkohol, speciellt öl, är mycket dyrare än i Sverige. 

 

Jag fick tyvärr inga stipendier inför utbytet dels på grund av otur med reglerna för några stipendier och dels för att jag var sent ute. Är man ute i god tid och lägger ner lite arbete finns det goda möjligheter att erhålla bidrag/stipendier.

Boende

Redan innan avresan kom jag överens med mina två kursare som också skulle på utbyte om att dela boende. Vi efterforskade hur det rent praktiskt gick till hemma i Sverige och kom fram till att man borde vara på plats för att hyra en lägenhet.

 

Av olika skäl kunde jag inte åka ner i förväg utan mina kursare gjorde detta och bodde på hotell några dagar medan de letade lägenhet.

 

Enklast är att kontakta en real estate agent som tar fram en lista på lediga lägenheter och kör en till dem för att visa upp. Sedan ordnar denne med all administration när man väl har bestämt sig för en lägenhet. För besväret tar agenten antingen en halv månadshyra eller 10% av totala hyran i kommission. Detta får man räkna på utifrån hur många månader man ska bo i lägenheten. För läkarstudenter rekommenderar jag främst procentvarianten eftersom SVK-perioden är 8-12 veckor.

 

I vårt fall fick mina kursare kontakt med en agent som verkade specialisera sig på svenska utbytesstudenter (det finns en liten community med studenter främst från KTH men också från andra lärosäten, där de flesta bor omkring området Lakeside) via en facebookgrupp. Vår agent ordnade en lägenhet med 3 sovrum i lägenhetskomplexet Lakeshore, ett privatbyggt lägenhetskomplex med bland annat pool, innegym, utegym och grillplats. Kontraktet var påskrivet och lägenheten var redo för inflyttning när jag kom fram.


Studier allmänt

Utbildningssystemet i Singapore är klassiskt anglosaxiskt. Detta innebär att fokuset ligger på teoretisk kunskap. Man går ofta ronder med professorn eller överläkaren i trupp (ibland kan det vara ca 30 personer runt en patient) där de mer juniora läkarna och studenterna frågas ut av professorn/överläkaren på detaljnivå. Hierarkin är påtaglig och stundtals blir det jobbigt även för till exempel en ST-läkare som inte kan svara på en detaljfråga.


En annan skillnad gentemot Sverige är att man lägger ner stor vikt vid att förklara för patienter om sjukdomar och procedurer i termer av risk. Till exempel är de noga med att berätta hur stor risk i procent ett ingrepp innebär för infektion eller annan komplikation.


I övrigt har Singapore ett 6-årigt läkarprogram. Därefter verkar det vara vanligt att man jobbar som underläkare en tid, så kallad house officer, för att sedan få en ST-plats. För att bli specialist måste man göra det brittiska specialistprovet och bli medlem i Royal College of Physicians. Vidare är det väldigt vanligt att Singaporianer studerar medicin i Storbritannien.

Kurser under utbytet

Kurser motsvarande termin 11 på KI
Kardiovaskulär kirurgi på National University Hospital i 2 veckor

Jag läste denna kurs ensam eftersom mina kursare från Sverige läste en kurs på ett annat sjukhus de första 2 veckorna. 
Dagarna började 7.30 där man antingen hade en teaching round (rond av några patienter i storgrupp under ledning av professorn), journal club eller case round (underläkarna presenterar fall som diskuteras). Därefter följde jag min handledare när han rondande sina patienter post op på motsvarande ThoraxIVA samt vanliga vårdavdelningar.
Varje dag tittade jag på minst en operation som min handledare utförde. Detta var oftast på eftermiddagarna. Oftast rörde det sig om CABG operationer men några valv- och aortareparationer fick jag också se. Min handledare tog mig också med på konsultationer på andra sjukhus runtom Singapore.


Radiologi på National University Hospital i 4 veckor

Denna kurs gick jag tillsammans med mina kursare eftersom vi alla ville se mer av radiologi. Detta var ju trots allt ett område som det inte undervisades i särskilt mycket under läkarprogrammet. Kursen var välstrukturerad och vi fick varsitt schema med bestämda placeringar under de två första veckorna av kursen. Dagarna var indelade i förmiddagspass samt eftermiddagspass. Vi var schemalagda på olika stationer varje pass, till exempel interventionell radiologi, ultraljud eller muskuloskeletal radiologi. På så sätt fick vi möjlighet att bekanta oss med alla delar av specialiteten. 

Resterande 2 veckor fick vi välja fritt vilka stationer vi ville förkovra oss mer i. Personligen spenderade jag mycket tid på intervention eftersom jag har varit intresserad av detta sedan tidigare. Detta var också den kursen jag tyckte bäst om eftersom jag hade väldigt roligt med i princip alla läkare som arbetade där, och samtidigt lärde mig väldigt mycket.



Plastik-, rekonstruktiv- och estetisk kirurgi på Singapore General Hospital i 2 veckor

Även denna kurs läste jag tillsammans med mina kursare. Den liknade till upplägget kardiovaskulärkirurgikursen med teaching rounds/journal clubs på morgonen och sedan operationer resten av dagen. Jag hade oturen att ha en handledare som inte syntes till väldigt mycket men fick god kontakt med flera av kirurgerna och spenderade mest tid på operation. Oftast rörde det sig om flap-kirurgi men jag fick även se ett några ansiktsrekonstruktioner efter frakturer. Jag hade också turen att en gång få assistera efter order av professorn.

Det fanns möjlighet under kursen att vara på mottagningen som var uppdelad i två. En privat för estetisk kirurgi samt en allmän för patienter i behov av någon form av rekonstruktion som betalades av sjukförsäkringen. Vidare fanns en brännskadeavdelning med tillhörande operationssal. Det fanns inte många patienter på denna avdelning och det gjordes tyvärr inga brännskadeoperationer under vår tid där.

Denna kurs var intressant men jag insåg ganska snabbt att plastikkirurgi inte var något jag ville göra resten av mitt liv.

Språk och kultur

Det var oftast inga problem att följa med i undervisningen eftersom engelska är utbildningsspråket i Singapore och de flesta talar detta. Dock tar det ett tag innan man blir van att prata med singaporianer eftersom de har en särskild dialekt och pratar snabbt. Ibland hände det att en gammal patient pratade endast madarin eller tamil men det fanns alltid någon som kunde översätta.

Kulturellt sett är Singapore en sammansmältning av indisk, kinesisk, malaysiskt och västerländsk kultur. På grund av detta kändes kulturen bekant men ändå främmande. Det gick dock snabbt att vänja sig.

Fritid och sociala aktivteter

Vi fick inte särskilt mycket kontakt med singaporianska studenter under utbytet eftersom det allt som oftast inte fanns andra studenter på våra placeringar. Dock träffade vi ett par studenter på vår sista placering och gick ut och åt med dem samt drack några öl ett par gånger.

Det finns mycket göra i Singapore. Man kan festa på taket av skyskrapor eller att vandra över hängbroar över trädtopparna bland makaker. Det är möjligt att besöka 5 köpcenter i samma kvarter eller hänga på hippa gator och ta en svalkande öl. Det finns även möjlighet att resa till andra länder i närheten som Malaysia och Indonesien över helgen om man planerar rätt.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis har det varit en upplevelse att besöka Singapore och att studera där. Att göra det på slutet av utbildningen kändes också som ett bra tillfälle för att knyta ihop säcken och belöna sig själv. Jag fick tillfälle att träffa nya människor, se nya ställen, lära mig massor och skapa minnen för livet. Jag ångrar inte en sekund att jag valde att åka till Singapore och jag är väldigt glad över att jag insåg hur nyttigt och värdefullt ett utbyte kunde vara innan det var för sent.