Söndagen den 28 februari i år började en resa som tog mig till vad norrmännen så stolt kallar ”Nordens Paris” – Tromsø. Efter cirka sex timmar på resande fot, landade jag, två stora bagar, pjäx- och skidfodral i ett vinterlandskap 69° norr. Jag möttes av klippiga, snötäckta berg som reste sig ur de norska fjordarna och var ”mesmerised” av denna nya vy, aldrig hade jag sett något liknande tidigare!

Redan innan jag påbörjade mina tandläkarstudier hörde jag talas om möjligheten till att åka på utbyte via Karolinska Institutet. Jag hade siktet inställt på detta och när ansökan skulle skickas in i slutet av termin 6, var det inte någon tvekan om att jag skulle åka. Tidigare erfarenheter har lärt mig att det är få saker som lär en så mycket om en själv som när man reser. Jag ville utmana mig själv och lära mig av nya människor, som jag aldrig någonsin hade träffat om jag inte hade tagit denna chans.

Friluftsliv, fjäll och vatten ligger mig varmt om hjärtat. Jag minns att jag en gång i mina unga år tänkte att jag någon gång i mitt liv skulle vilja bo i Tromsø, just av det rika naturliv som erbjuds i Norges största nordligaste stad. Detta i kombination med ett gott renommé av universitetet, gjorde att mitt val av utbytesort inte var svårt att fatta. 

Jag reste som ensam utbytesstudent från KI till Tromsø. Jag hade i förhand fått reda på att ytterligare en utbytesstudent från Italien också skulle komma.

Jag landade på Tromsøs flygplats dagen innan jag skulle börja och de räcker gott och väl. En tjej i min nya klass hörde av sig ca en vecka innan jag skulle åka och sa att hon kunde hämta mig på flygplatsen – vilket välkomnande! Vi åkte in till byn och jag fick ordna enkla praktiska saker så som busskort och handla lite mat. Därefter visade hon mig runt på ön och vi åkte sedan till mitt boende. Det var en fantastisk start på mina tre utbytesmånader – jag var överväldigad av denna gästfrihet.

Efterföljande dag fick vi hjälp att ordna allt praktiskt kring passerkort, login, skåp, OPUS-inloggningar, ringa patienter etc. Vi åt lunch med vår nya klass och samma eftermiddag fick vi bekanta oss med skolans maskinella renssystem.

På fredagen samma vecka hade vår klass ordnat en välkomstfest för mig och den andra utbytesstudenten. Vi kunde inte ha fått ett mer varmt och fint omhändertagande!

Norge är ett land som är dyrt att leva och bo i. Jag upplevde att mycket kostade dubbla priset mot i Sverige, ff. a. mat och restaurangbesök. För att ge ett illustrativt exempel på prisskillnaden kan Flux (fluorsköljvätska) användas. I Sverige kostar denna ca 60 kr. I Norge kostar samma produkt över 100 kr!

Erasmusstipendiet som jag fick, gav ett mycket välkommet tillslag i kassan, men det är bra om man har sparat och lagt undan pengar också. Jag kände att jag inte ville snåla under min utbytesperiod. Jag ville göra och upptäcka det som föll andan på utan att vika mig dubbel av ekonomiska skäl. 

Via universitetet finns en boendeorganisation, Norges arktiske studentsamskipnad (www.sito.no), som uppmanade att söka bostad via dem. Jag fick mail angående detta direkt efter mitt antagningsbesked och kunde därefter fylla i en ansökan om boende.

Det finns flera studentboenden i Tromsø, de flesta på ön, men även några utanför. Jag bodde i ett korridorsrum och delade kök med 10 personer och badrum med ca 3 personer, men hade eget handfat. Att bo så som jag gjorde under en längre tid hade varit påfrestande för mig, men under en begränsad period var det okej. Standarden var acceptabel. Precis bakom huset låg ett skidspår, som löpte från norr- till sydspetsen på Tromsø – det var inte fel! Jag betalade lite mer än 3000 NOK per månad för mitt rum och det är vad man får räkna med. Söker man på den privata marknaden är priserna ofta betydligt dyrare.

Jag tycker att det är viktigt att man får ett boende som ligger på Tromsø. Mycket underlättas av detta, allt ifrån att ta sig till skolan till att inte behöva avvika från en aktivitet tidigare än andra för att hinna med sista bussen till en annan ö. 

Jag följde studenterna på termin 8. De hade under nästan hela termin 7 varit ute på extern praktik och var mycket kliniskt erfarna och duktiga.

För mig som utbytesstudent gällde samma närvaro som för de norska studenterna, dvs. alla seminarier samt kliniska pass var obligatoriska. Att vara ledig från dessa var en komplicerad procedur, men gick om man hade giltiga skäl. Jag gick inte på så många föreläsningar. Jag läste mina kurser som pågick hemma i Sverige på distans och ville förbereda mig för de tentor som sker i maj månad på tandläkarutbildningen vid KI och utnyttjade alltså föreläsningstiden till självstudier.

På kliniken är man indelad i grupper om cirka 6 studenter per grupp. Varje grupp har en egen handledare och sköterska. Dessa handleder samma 6 studenter varje pass, oavsett om det handlar om t ex protetik, parodontologi, pedodonti eller ortodonti. Jag upplevde detta upplägg som bra. Handledaren fick god kunskap om vilka styrkor respektive svagheter som varje enskild student hade och kunde motivera och stötta där det behövdes, men också ge mer fritt ansvar inom olika moment där studenten var säker och kunde arbeta självständigt.

Specialister konsulteras sällan, men vid extra knepiga fall finns denna kompetens att tillgå.

Att kalla patienter sköts på samma sätt som hemma, journalsystemet är OPUS och i det stora hela känns väldigt mycket igen från KI.

Skolan är relativt ny, ca 10 år gammal, och allt känns mycket fräscht och modernt. Man använder digitala bildplattor som röntgenmetod. Utrustningen är av högsta kvalitet och likaså allt material som används. Till exempel fanns cirka 6 olika bedövningsmedel att tillgå.

Jag fick skriva sluttentamen i pedodonti, ortodonti och orofacial smärta – och käkfunktion när jag var i Tromsø. Tentorna skickades och jag fick skriva dem i ett litet seminarierum tillsammans med en tentavakt. Det fungerade alldeles utmärkt!

Norge är likt Sverige. Samma klädkedjor, matvarumärken osv. känns igen, vilket jag tyckte var skönt. Det var så mycket annat som var nytt!

Nordnorska är mycket lätt att förstå. Alla var toleranta när det var vissa ord som jag inte förstod och försökte hitta ett passande svenskt ord istället – många kan svenska. Det fanns t ex fler svenska lärare på skolan än norska!

Att prata med patienter, både barn och vuxna, upplevde jag aldrig som något hinder. Många tyckte snarare att det var kul att en svensk tjej behandlade dem och barnen tyckte att det var spännande att höra ett annat språk.

Den största ”kulturkrocken” för mig var de norska lunchvanorna. Dessa bestod i 9 fall av 10 av knäckebröd med antingen leverpastej eller makrill i tomatsås. Jag övergav ganska snart varma matlådor, utan köpte istället sallad från skolans salladsbar. 

Tromsø brukar kallas för ”Nordens Paris”. Ett rikt kulturliv, mycket caféer och restauranger erbjuds i kombination med en storslagen natur.

För den friluftsintresserade är möjligheterna till aktiviteter oändliga. Det är vanligt att man går på tur under helgerna och det är lätt att hitta människor att göra detta med. De som söker sig till en stad som Tromsø är oftast intresserade av djur, natur och en aktiv livsstil. Gillar man detta själv är förutsättningarna för ett roligt utbyte mycket goda.

Efter två veckor från utbytets start, följde jag med OF till Reinøya, en liten ö utanför Tromsø, på hyttetur. Årskurs 1 t.om. 4 följde med och vi lekte lekar, festade, badade bastu och badtunna, lagade mat tillsammans, grillade, pratade om livet osv. Det var en väldigt fin start och upplevelse!

Jag och några vänner gjorde två längre resor, den ena till Nordkap (Norges nordligaste geografiska punkt) och den andra till Lofoten. Vi hyrde bil, hade med oss mat, gasolkök, tält, turutrustning etc. Dessa resor gav guldkant på tillvaron och det var väldigt kul att planera för dessa över en våffelmiddag med vänner.

Universitetet ordnar aktiviteter för utbytesstudenter, men jag umgicks med de i klassen samt den andra utbytesstudenten och kan inte uttala mig om hur detta var.

Ett tips på en plats som är otroligt vacker att se är ”Sommarøy”. Denna mycket lilla ö ligger en liten bit utanför Tromsø, tar cirka 1 timma attbta sig dit. Där möts man av turkost, kristallklart vatten och kritvita sandstränder. I bakgrunden tornar snöklädda berg majestätiskt upp sig ur havet – magiskt! Det finns möjlighet till en enkel tur upp på ett fjäll och utsikten därifrån är oslagbar. 

Jag är så tacksam att jag fick möjlighet att åka på utbyte till Tromsø. En enorm separationsångest från en otroligt vacker plats, fantastiskt universitet och fina vänner var smärtsamt, men med det följde också ödmjukhet och tacksamhet inför det jag hade fått uppleva. Tromsø gav mig så mycket under tre månader: vänner, nyfångad fisk, brunost, Syttende mai, Nordkap, torrfiskglass, Lofoten, våfflor, berg, vandring, lugn och ro, tänder, delfiner, sälar, fjordar, extraktioner, hyttetur, norrsken, midnattssol, fissurförseglingar, kritvita stränder, skidor, koraller, turkost vatten osv. Listan kan göras oändlig. Jag är Tromsø för evigt tacksam för allt jag fick uppleva, men framför allt tack till alla fantastiska människor jag har fått träffa!

Jag har utsatt mig för att behandla patienter i ett främmande land med höga krav, vilket jag normalt sett hade varit livrädd för. Jag antog utmaningen och klarade det! Det har gett mig en självförtroendeboost och en större kraft och tro på att jag klarar av det jag tar mig an. Detta inbillar jag mig är till stor fördel för min fortsatta yrkeskarriär, men även på ett mer personligt plan.

Nordnorge kommer alltid att ha en stor plats i mitt hjärta.