Jag har alltid funnit tanken att studera och arbeta utomlands som mycket spännande och lockande. Sedan jag började på KI har man kunnat ta del av information kring utbytesmöjligheten som erbjuds under den åttonde terminen, via kåren, KI:s sociala medier, hemsida samt KI:s internationella handläggare. Hos mig har det funnits ett intresse och en nyfikenhet kring detta från första stund. Under min femte termin valde jag att läsa den valbarbara kursen Global Hälsa som innebar två veckors utlandsstudier. Efter den resan blev jag helt övertygad att jag var tvungen att söka en utbytesplats, det var så roligt! Jag pratade mycket med äldreterminare om deras erfarenheter och tankar kring deras utbyte, deras resmål samt läste jag många reserapporter för att bilda mig en uppfattning om vad de olika resmålen kunde innebära. Jag blev överlycklig då jag fick besked att jag erbjöds en plats i London då det utan tvekan skulle möta min förväntningar. London som stad och skolan skulle innebära en chans för mig att avancera i det engelska språket i både vardagligt språk som i det dentala fackspråket, det är en högkvalitativ utbildning, man får uppleva en av Europas största städer och knyta nya kontakter privat som professionellt. 

Inför utbytet fick man fylla i en ansökan där man rangordnade vilka destinationer man helst önskade åka till samt utforma ett CV och ett motiverande brev, bägge på engelska. När man sedan mottagit sitt officiella antagningsbesked kunde man börja kolla efter boende, både via skolan och privat. Till London krävdes en komplett vaccinationskontroll/hälsoformulär då de hade särskilda vaccinationskrav. För mig innebar det ett blodprov och ett besök på en vaccinationscentral vilket kostade omkring 1200kr för att sedan kunna skicka in ett stämplat formulär som bevis. Om man behöver komplettera någon vaccination tillkommer såklart de kostnaderna. En av handläggarna i London bokade in mig dagen innan min registreringen för kontroll av alla hälsoformulär och nytt blodprov på deras studenthälsa. Det är viktigt att man varit väl förberedd med dessa dokument, man kan aldrig ha för många stämplar på sådana typer av formella dokument i England, ju fler desto bättre. 

Tillsammans med KIs studentkoordinator hade vi kontinuerlig kontakt med skolan inför utbytet. Dom var ofta snabba med svar men ibland fick vi verkligen ligga på för att få ut rätt information, blanketter osv i tid. Ibland verkade det som att dom olika kontaktpersonerna på skolan inte kommunicerad särskilt väl sinsemellan så då blev vi tvungna att skicka vissa formulär flera gånger.  

Det var en hel del att förbereda innan så jag rekommenderar att man böjar i god tid och ligger på så att allting går smidigt, framförallt så att man får god tid med att ansöka och leta efter boende. Utbytet pågick från den 1 April till den 30 Juni vilket innebär att man kommer tillbringa en del av sitt sommarlov i skolan. 

Jag valde att åka till London några dagar innan den första skoldagen för att få lite tid att flytta in, känna sig hemmastadd, hitta i området och kolla hur man tar sig till skolan. Något jag rekommenderar andra att också att göra.

Dagen före min första dag hade jag, som jag skrev innan, tid hos studenthälsan för kontroll av vaccinationerna och blodprov. Resultatet av blodprovet tar minst 10 dagar och man får inte påbörja det kliniska arbetet innan det är klart. Därför ville dom att jag skulle ta blodprovet så fort som möjligt. Jag behövde inte ta något prov för MRSA där, vilket verkar ha krävts tidigare år. Däremot gör man det på rutin när man kommer tillbaka till KI, det görs gratis på studenthälsan. 

Min första skoldag innebar lite introduktion och rundvisning, jag hade avtalat möte med skolans studenthandläggare. Den dagen hade hon tyvärr blivit sjuk, istället hjälpte personalen mig att hitta en substitut, så jag blev omhändertagen av en utav övertandläkarna i Protetik som även var "kliniskt ansvarig" för mig. Eftersom jag började en fredag ordnade vi med de flesta ID-kort, passerkort och andra formaliteter på måndagen och kommande vecka.  

Den första veckan fick jag utföra prekliniska uppgifter både praktiskt och teoretiskt. Detta för att visa dem vad jag kunde och vad dom kunde hjälpa mig med eftersom vi inte alltid har identiska behandlingsprinciper. De praktiska uppgifterna innefattade amalgam- och kompositfyllningar, kronpreparationer, olika temporära ersättningar och uppvaxning av tänder. Efter varje uppgift visades detta upp för den protetiker som ansvarade för mig och godkände den prekliniska delen. Jag kände mig väl förbered från mina kunskaper från KI och blev godkänd. När detta var godkänt samt blodprovsresultatet kommit fick jag börja det kliniska arbetet. 

Det fanns ingen fadderverksamhet eller liknande och de första två veckorna hade min kurs inläsningsperiod inför tentor och en OSCE, så i början fick jag klara mig lite själv men det var inte några problem. Jag sattes sedan in i en klinikgrupp på samma sätt som vi har på KI och följde deras schema. Gruppen hjälpte mig med allt jag undrade över och vi blev goda vänner. I min grupp fanns en av utbytesstudenterna som tidigare varit på KI samma vinter vilket gjorde det hela ännu mera roligt då vi redan var kompisar! 

Inför ett utbyte till London är det viktigt att man planerar sin ekonomi. London är en dyr stad. Den största kostnaden är absolut boendet. Jag försökte söka ett av skolans studentboenden men fick inget erbjudande innan jag åkte dit utan blev ställd i kö. Skolans rum är billigare än att hyra privat men har lägre standard. Jag fick ett erbjudande via universitetet en dryg vecka in på mitt utbyte men jag hade skrivit på för ett annat bra boende redan innan jag åkte. Det huset var modernt, hade hög standard och låg precis in i Zon 1 med gångavstånd till skolan. Hyran låg därefter på ungefär 14.500 kr i månaden. Övriga boendekostnader gick till att köpa de mest nödvändiga köksredskapen samt saker som täcke, kudde och läslampa till mitt rum.

En annan stor kostnad var kollektivtrafiken som är väldigt välutbyggd i London. Ett månadskort låg på cirka 1200 kr. Jag köpte inte något månadskort då jag bodde så nära skolan att jag kunde promenera. Dessutom var jag inte tillåten att ansöka om ett månadskort som student då utbytet stäckte sig över 13 veckor och minimumkravet var 14 veckors studier på orten.

Matpriserna var ungefär detsamma som i Sverige, men jag upplevde att det var något billigare att äta ute än vad det är i Stockholm. Att handla i de större matbutikerna är alltid billigare och bredvid skolan fanns ett stort Sainsbury Supermarket. Både Sainsbury och Tesco är billiga matvarukedjor som man hittar överallt. Waitrose är en annan matvarukedja men som är något dyrare. På Tandläkarhögskolan fanns ingen matsal/större cafeteria där man kunde förvara sin mat eller värma den. Dom flesta studenter medtog därför kall mat/smörgås eller köpte mat. I bland annat skolans pub fanns lunchmat till studentpris.

Ytterligare kostnader som tillkom innan jag åkte var som tidigare nämnt besöket på vaccinationscentralen, ca 1200 kr, och inköp av skor och byxor enligt skolans klädkod, som är svarta finskor (smart shoes) och finbyxor/kostymbyxor. Flygbiljetterna tur och retur kostade mig totalt ca 1000 kr då jag kunde boka Ungdomsbiljett med SAS. Det kan man göra när man är under 26 år. Handbagage och 23 kg incheckat bagage inkluderas i biljetten.

Innan avresa fick jag stipendium via Ersamusprogrammet på drygt 8000 kr samt från en privat fond via skolan kallad Fru Wilhelmina Hiertas Stipendiestiftelse på ca 3600 kr. Jag sökte utökat studiestöd hos CSN för de veckor som gick in över sommarlovet.

Universitetet i London arrangerade inte med boende utan det fick jag ordna på egen hand. Det var svårt att hitta ett boende då utbytet inte sträcker sig över en hel termin och dom flesta studentboenden vill hyra ut per läsår eller termin. Det gäller att man ligger i, det bästa är att ringa dom företag/agenturer som man har ansökt hos för att verkligen visa intresse och få processen att gå snabbare. Det förekommer mycket bedrägerier i London så kontakta väletablerade organisationer.

Se till att Universitetet skickar det officiella antagningsbeskedet så fort de kan! Utan det kan man ej verifierar att man kommer studera på orten, det krävs alltid någon form av intyg vid ansökning om boende.

Jag sökte som jag skrev tidigare först via universitetets egen bostadskö. Jag mailade dem särskilt om min situation, att jag skulle komma via Erasmus och inte tillbringa en hel termin där. Dom var först långsamma på att svara men jag blev sedan placerad i deras kö. Jag hann dock inte få något erbjudande innan jag åkte dit. Dom har rum på flera campusområden. Deras rum är billigare än privata, ligger nära skolan men har låg standard. England generellt har lägre boende standard än den i Sverige. Denna länk är till av det campusområde där jag fick mitt erbjudande från och som några andra studenter från KI har bott på tidigare år.

 http://www.residences.qmul.ac.uk/college/qmaccommodation/whitechapel/index.html  

Jag sökte även rum på två privata studentboenden. Det ena hette International Student House, det andra Urbanest Student Accommodation. Efter att jag väntat ett tag på svar om min ansökan ringde jag extra till bägge ställen för att skynda på processen och visa mitt intresse. Jag fick då erbjudande snabbt av dem bägge och valde det senare alternativet även om det var dyrare. Bägge låg centralt men det senare var beläget nära skolan och innebar att jag fick ett eget rum + badrum med delat kök. Huset var fräscht och modernt. Det låg i området Tower Hill. Köket delades med 8 andra internationella studenter vilket fungerade bra och det var ett mycket bra sätt att lära känna ännu fler nya vänner. Jag rekommenderar verkligen att bo i en korridor, särskilt när man reser själv!   

https://ish.org.uk/  

http://uk.urbanest.com/  

Kunskapsnivån och de kliniska färdigheterna emellan mig och mina kursare tycker jag i det stora hela var ganska lika. Självklart har de båda universiteten olika upplägg för studierna vilket gör att man har hunnit behandla olika ämnen i lite olika grad. På Barts hade dem särskilda tentaperioder tillskillnad från oss som har tentor utspridda under terminen. Under de två första veckorna under mitt utbyte låg just en sådan period med inläsning och tentamen för dem. En stor skillnad från KI var att studenterna på Barts gör stor del av det tandtekniska arbetet själva. Det kräver mycket tid varpå de hade ett luftigare schema än vad jag är van just för att kunna spendera tid i labbet. Detta innebar att jag fick mera ledig tid till att utforska London och plugga till de tentorna som vi på KI hade under vårterminen. På labbet var de väldigt noggranna med att man skulle bära rock, annars användes aldrig rocken på skolan. På kliniken i London är man klädd i bussarong, finbyxor och finskor (smart shoes), allt är privat och tvättning ansvarade man också för själv. Jag fick låna med mig några bussaronger och en rock från KI.

Under det 4:e året på Barts hade dom enbart föreläsning på onsdag förmiddag och resten var kliniktid eller tid för labbarbete. Klassen var indelad i 10 klinikgrupper, man arbetade själv men hjälptes åt när man kunde/hade tid över. En annan stor skillnad jämfört med KI var att den kliniska verksamheten inte enbart bedrevs på sjukhuset (The Royal London Hospital) i vilket tandläkarhögskolan låg i. För min klinikgrupp innebar det att vi varannan måndag var på en klinik i Sir Ludwig Guttman centre i området Stratford, varannan tisdag på Steel's Lane Health Centre som låg ca 15 min promenad från tandläkarhögskolan och varje torsdag utanför London i orten Southend, vilket tog ca 50 minuter med tåg. Skolan försåg alla med tågbiljetter.

I England är det mera ovanligt med digitala journaler, dvs på skolan var det pappersjournal som gällde. Dom hade en särskild utformning på hur de skrev sina journalanteckningar men det lärde jag mig ganska snabbt. All behandling på skolan är gratis. Flera av de områden i vilka de olika klinikerna låg hade svag socioekonomi, detta avspeglades i patienternas mun- och hälsostatus. Dom var generellt sjukare än de patienter jag mött i Sverige. Sina patienter fick man av en administratör på skolan som valde ut lämpliga patienter.

Röntgen sköttes inte på samma sätt på de olika klinikerna. På tandläkarhögskolan sköttes all röntgentagning på Plan 2 och studenterna tog inte själva bilderna. På de andra klinikerna tog vi studenter bilderna själva med antingen direkt eller indirekt digital röntgen men även med analog metod vilket var roligt att få lära sig. Dom hade andra röntgenhållare än i Sverige vilka jag tyckte var bra och enkla att använda.

Det var en tydligare hierarki i England, några lärare var mer auktoritära än andra men jag tyckte att de flesta lärare var hjälpsamma och det blev aldrig obekvämt eller svårt att anpassa sig. Lärarna kom ofta med frågor/förhörde oss studenter och kunde även avbryta för frågor under patientbehandling.  

All undervisning var självklart på engelska. I början var det såklart lite ovant att förklara saker på ett annat språk med det gick väldigt bra, jag tyckte inte det var svårt. Att åka själv som utbytesstudent och gå på en skolan med bara engelsktalande elever gjorde att kunde utveckla min engelska ytterligare. Framförallt inom det odontologiska fackspråket men även i vardagligt tal. Både lärare och elever tyckte att jag hade mycket bra språkbruk. Alla var snälla och förklarade när jag inte förstod och patienterna hade bra överseende om jag inte hittade det mest adekvata ordet direkt. London är en otroligt mångkulturell stad. Etniciteten på skolan bland elever och personal var väldigt blandad och jag upplevde att toleransen gentemot varandra var väldigt hög. Många gånger kom även patienter med bristfällig engelska men genom diversiteten på skolan fanns det nästan alltid någon som kunde hjälpa och tolka.

Det erbjöds ingen språkkurs innan jag reste iväg, så är man intresserad av ett utbyte till London bör man känna sig bekväm med det engelska språket. Generellt tycker jag inte att det skedde några större kulturkrockar. Som sagt är den akademiska kulturen annorlunda, hierarkin på skolan mycket mera tydlig, det läraren beslutar gäller och man följer dennes instruktioner. På KI upplever jag att våra lärare låter oss vara mera involverad i diskussionen av behandlingsstrategi. Jag upplevde skolan som både byråkratisk och lite oorganiserad. De hade inte alltid koll på vad som behövde ordnas med rent administrativt och skulle man få saker att hända fick man ligga på. Processerna dit innebar i regel många stämplar och formella mailväxlingar.

När jag hade bestämt mig för att åka till London själv lovade jag mig själv att åka dit med inställningen att alltid säga JA, och det gjorde jag! London är staden med miljoner möjligheter! Nästan liten som världen i miniatyr, du kan hitta allt där, även om den engelska auran är ständigt närvarande. Genom att jag fick ganska luftigt schema hade jag gott om tid att både göra det man måste göra och allt annat man vill hinna med att se och uppleva!

Förutom mig själv var det enbart två andra utbytesstudenter där på den Odontologiska Institutionen. Dom var från Spanien men deras utbyte var i princip över när jag kom dit så jag hann bara träffa dem två gånger. Skolan anordnade inte med några särskilda aktiviteter för utbytesstudenter i övrigt. Genom att vi bara hade föreläsning en förmiddag i veckan och resten klinik kändes det mycket som att vara där på ett jobb. Men jag tyckte inte det var svårt att hitta vänner, framförallt då jag hade lovat mig själv att ta vara på alla möjligheter. Jag umgicks mycket med både studenterna från skolan och mina korridorkompisar, vänner som jag fortfarande har och kommer ha kontakt med. Tillsammans med mina vänner gick vi på pubar, restauranger, fester, museum, utställningar, marknader, konserter och andra utflykter i och runt om London och i utbyte lärde jag dem bland annat att baka svenska kanelbullar och fira svensk midsommar!

Det finns så enormt mycket spännande och bra restauranger i London. En av de häftigaste jag gick till var en som heter Duck & Waffle, den ligger på 40:e våningen i en av skyskraporna vid Liverpool Street Station. Restaurangen har öppet dygnet runt men det är svårt att få bord kvällstid så boka i tid! Rekommenderar verkligen ett besök dit, maten och utsikten är strålande! Efter middagen kan man gå ned en våning till restaurangen Sushi Samba som har, förutom även god mat, en cool bar ute på en vacker terrass.

Jag hann pröva klassisk Afternoon tea på flera ställen. Skulle jag välja en favorit blir det på ett litet hotell i South Kensington kallat Number Sixteen. De hade små söta salonger, en vacker liten innergård och ett välsmakande menypaket till bra pris.

Om man vill kolla in lite andra områden för mat, shopping och uteliv utanför själva London city och saker utöver de traditionella sevärdheterna och kungliga parkerna så finner man väldigt mycket sköna ställen i området Shoreditch och Bethnal Green. Man skulle kunna jämföra Shoreditch med Stockholms stadsdel Södermalm, det var här hipstertrenden började! I Shoreditch hittar man bra nöjesliv, shopping och trendiga matställen. I Bethnal Green hittar du bl.a söndagsmarkanden Colombia Road Flower Market och den enormt stora, vackra Victoria Park. Andra roliga och bra marknader är Camden Market i Chalk Farm, Borough Food Market vid London Bridge och den klassiska Portobello market i Notting Hill. Mitt favoritställe i London var den vackra hamnen St Katherines Docks precis jämte Tower Bridge. På 1 min gick man från det pulserande turistområdet till att träda in i vad som mer skulle liknas med den Sydeuropeiska Rivieran. Här slås du av ett behagligt lugn bland dess många bra restauranger. 

Min tid i London kommer jag aldrig att glömma, jag tyckte hela upplevelsen var fantastisk. Utbytet innebar att jag fått känna hur det är resa helt själv och bo i en äkta storstad, jag har utvecklat mitt språk, mitt självförtroende, funnit många nya vänner, skapat kontakter och vuxit både i min yrkesroll och som person. Jag kunde tyvärr inte tillgodoräkna mig några behandlingar men yrkesmässigt tar jag med mig många erfarenheter. Det ligger stort värde i att se hur tandvård bedrivs i ett annat land, på ett annat språk och i en annan kultur. Det har givit mig perspektiv så väl som konkreta saker som att lära sig andra behandlings- och arbetsmetoder, nya rutiner och jag har sett patientfall jag inte tidigare mött. Skolan var modern med duktiga lärare.

Jag är så nöjd och glad över att jag valde och fick chansen att åka. Jag tycker att du med ska ta den chansen och säga JA till att få möta nya människor, platser, vinna ny kunskap och utvecklas. Att åka till London och Barts innebär att du får uppleva allt detta!