Under mitt tredje år på tandläkarprogrammet på KI fick jag möjlighet att delta i en föreläsning rörande utbytesstudier där bl.a. tidigare elever som åkt iväg berättade om sina erfarenheter från utbytesperioden. Jag visste med ens att jag också ville åka iväg! Jag såg möjligheten att åka på utbyte som en chans att uppleva en ny kultur, nya tankesätt och därigenom utvecklas och växa både som person och i min framtida yrkesroll. 

Jag var främst intresserad av ett utbyte inom Erasmus. Till en början lockade tanken att kunna få uppleva ett utbyte i ett varmt land, men det var även viktigt för mig att det kliniska gavs en stor roll. Via tidigare elever som åkt iväg på utbyte fick jag ta del av såväl positiva som negativa upplevelser, bl.a. via föreläsningen men även av de reseberättelser som fanns att läsa på KI:s hemsida. Jag baserade mitt val främst via erfarenheter från tidigare studenter som åkt iväg samt min egen intuition. Var kunde jag se mig själv att bo under tre månader? Var skulle jag ha möjlighet att utvecklas kliniskt? 

Jag fick veta att jag blivit tilldelad en reservplats till Charles University i Prag, Tjeckien under oktober månad då ordinarie elev tackat nej till sin utbytesplats. Totalt var vi två elever från KI som blivit antagna till Charles University. Att få veta att jag blivit antagen till utbytesstudier så nära inpå avresedatumet innebar lite sämre förutsättningar för mig att planera för mina studier, bl.a. kurskrav, innan det var dags för avresa. Är man dock flitig och ambitiös löser sig det mesta, och så var även fallet för mig. Trots att Prag inte var mitt förstahandsval (jag rangordnade Prag relativt lågt av den främsta anledningen att det var en ny utbytesort och att ingen tidigare åkt dit) är jag mycket nöjd över att jag fick chansen att uppleva mina utbytesstudier i denna fantastiska stad. 

Den internationella koordinatorn på KI hjälpte oss med allt från att fylla i ansökan till universitetet i Prag, söka Erasmus-stipendie till frågor gällande CSN-ansökan etc. Mailkorrespondensen mellan såväl den internationella koordinatorn på KI och den motsvarande i Prag var mycket god. Eventuella frågor eller funderingar kring utbytet besvarades på ett bra sätt av båda parter både innan, under och efter tiden för utbytet. 

Antagningsbeskedet från Charles University i Prag erhölls ca 1 månad innan avresa. I kuvertet återfanns förutom antagningsbeskedet även ett välkomstbrev samt folder med info kring campus, boende, kartor över lokaltrafik etc. I samband med antagningen blev vi kontaktade via mail huruvida vi ville delta i ESO’s Buddy Programe. Anmäler man ett intresse här blir du tilldelad en egen fadder, som om du önskar, möter upp dig på flygplatsen och följer dig till ditt boende. Din fadder blir som en kontaktperson som hjälper dig med allt från att besvara frågor till att visa dig runt på campus under din studietid i Prag. 

Förutom att anmäla sig till ESO’s Buddy Programe (något jag rekommenderar starkt) är det bra att innan avresa ta med sig minst två passfoton. Ett foto kommer att överlämnas på plats till studentkoordinatorn vid registreringen och det andra kommer att behövas till lokaltrafiks-kortet. Tag även med egna klinikläder och skor. Två uppsättningar räcker långt, särskilt då eleverna i Prag inte byter klinikkläder varje dag. Var dock beredd på att tvätta klinikkläderna själv.

Vårterminen på Charles University började den 22 februari. På grund av tentaperiod hemma i Stockholm (bl.a. den fruktade VUX-tentan) hade jag och min kurskamrat inte möjlighet att resa ned till Prag förrän veckan därpå. Vi anlände tidigt söndag morgon och på måndagen (29 feb) var vi på plats för att skriva in oss. För vår del gick det bra att åka ned en dag innan då allt gick väldigt smidigt med boendet. Jag tror dock att det är individuellt hur lång tid innan kursstart man anser att man bör vara på plats. För min del räckte det med en dag innan men då underlättade det faktum att jag dessutom besökt Prag en gång tidigare.

Introduktionen på Charles University i Prag var aningen bristfällig med anledning av att den internationella koordinatorn var sjukskriven dagen vi skulle registrera oss. Vi blev istället inskrivna av den internationella koordinatorn för utgående elever som, trots att han var mycket hjälpsam och trevlig, inte kunde besvara alla våra frågor. Vid inskrivningen fick vi dokument som styrkte att vi var studenter på medicinska fakulteten i Prag som möjliggjorde att vi kunde ansöka om Student-id (ISIC- International Student Identity Card) samt köpa studentkort till Prags lokaltrafik. För schema och programfrågor blev vi ombedda att via mail ta kontakt med Vice-chairman för Erasmusstudenter på tandläkarprogrammet.

Då varken jag eller min kurskamrat hade anmält oss till ESO Buddy Programe saknade vi fadder vid ankomst. Vi fick således på egen hand ordna ISIC-kort och busskort. Det kan vara bra att veta att studentrabatter erbjuds om du är innehavare av ISIC-kortet samt om du är under 26 år. Då jag själv precis fyllt 26 fick jag köpa busskort till ordinarie pris. Ett 3-månaders kort kostade 1480 CZ dvs strax under 500 SEK och var giltigt på spårvagnar, bussar, tunnelbana etc. Är man yngre än 26 kostar kortet endast hälften så mycket.

Prag är en relativt billig stad att leva i. Att äta ute kostar i många fall mindre än att köpa mat i livsmedelsbutik och laga hemma. En lunch ute kunde gå på ca 90 CZ (30 SEK) vilket gjorde att varken jag eller min kurskamrat tog med oss matlådor till skolan under utbytet. En bra minnesregel under vår utbytesperiod var att mat/fika var ca 3 ggr billigare i Prag än hemma i Stockholm. Kostnaden för en kaffe ute på stan var egentligen det enda som överensstämde med priserna i Stockholm, en öl däremot kunde gå på mindre än 10 SEK.

Tackar du ja till din utbytesplats får du hjälp med att söka Erasmus stipendium som ligger på strax under 10000 SEK. Av stipendiet utbetalas ca 7000 kr innan du åker iväg. Du har även möjlighet att ansöka om studielån via CSN samt ytterligare merkostnadslån på ca 500 kr/vecka för utbytesstudier. Enligt min mening räcker dessa pengar gott och väl under utbytet. Dock är det bra att ha en buffert om oförutsedda kostnader skulle uppstå. Både jag och min kurskamrat hade jobbat extra innan utbytet och hade på det viset mer pengar att röra oss med. På det sättet kunde vi bl.a. unna oss att äta ute majoriteten av tiden samt åka iväg på dagsutflykter till andra städer då tillfälle gavs. Den enda obligatoriska avgiften i samband med utbytet var avgiften för ISIC-kortet som låg runt 200 CZ.

Skolan erbjöd boende i studentkorridor strax utanför stan dvs. studentrum med delat kök och dusch/toalett till ett förmånligt pris. Är man intresserad av att bo i studentkorridor klickar man in ett JA då man fyller i ansökan till universitetet hos den svenska studentkoordinatorn. Trots att vi inte kände varandra särskilt väl innan vi åkte iväg på utbytet var vi överens om att vi ville bo centralt, i en gemensam lägenhet, men med två separata sovrum. På nätet märkte vi snabbt att det fanns många lägenheter tillgängliga för uthyrning i Prag med omnejd. Områden som den internationella koordinatorn i Prag hade rekommenderat oss var: Nové Město, Vinohrady och Nusle.

Vi bokade vårt första boende via hemsidan Airbnb. Första månaden bodde vi i en lägenhet ca 5 min från skolan med spårvagn (Svatoplukova) med två separata sovrum. Kostnaden för denna lägenhet var ca 4500 kr/person/mån. Detta anses som ett relativt högt pris men eftersom vi var ganska sena med att söka boende fick vi helt enkelt acceptera detta.  Själva området var ganska trist men det vägdes upp av närheten till skolan samt närheten till Prags innersta kärna. Hyrningen via Airbnb gick väldigt smidigt. Hela boendekostnaden drogs i samband med bokningen och inga extrakostnader tillkom.

Boendet under de resterande två månaderna av utbytet ordnade vi via hemsidan erasmusinprague.com. Genom att fylla i en intresseanmälan på hemsidan blev vi kontaktade av deras agenter med boendealternativ som matchade vår ansökan. Via ErasmusInPrague hyrde vi en helt nyrenoverad 64 kvm stor lägenhet nära stationen Jiřího z Poděbrad med två separata sovrum för 20.000 CZ/mån. Förutom månadskostnaden tillkom en depositionsavgift på 20.000 CZ som återbetalades vid avresa mot att lägenheten återlämnades i dess ursprungliga skick. Vi fick även betala en ’comission’ till agenten på 10.000 CZ för dennes hjälp med förmedling av lägenheten, signering av kontraktet samt att den agerade kontaktperson under tiden vi hyrde lägenheten. Jag var mycket nöjd med boende nummer två då det var ett fantastiskt område med mycket barnfamiljer och marknad på lokala torget varje onsdag till lördag. Standarden på båda våra boenden var fantastiska därav priset. I båda boenden fanns tillgång till tvättmaskin och el, vatten, värme och trådlöst internet ingick i priset.

Det går definitivt att finna billigare boenden i Prag om man är ute i god tid. Boendepriserna går att pressa ned om man exempelvis kan tänka sig att sova i samma rum och ytterligare om man kan tänkas bo inneboende med andra studenter. Absolut billigast kommer du undan om du väljer att bo i studentkorridor.

Användbara länkar:

Airbnb.com 

erasmusinprague.com

facebook: Erasmus in Prague; Real Estates in Prague; Flatshare in Prague; LF1 Find a Home, Find a Flatmate

Tandläkarutbildningen i Tjeckien är 5-årig precis som i Sverige. På Charles University i Prag finns två parallella tandläkarutbildningar. Den ena på tjeckiska för tjeckiska medborgare som likt den i Sverige är avgiftsfri. Den andra utbildningen är en engelskspråkig motsvarighet (English parallel) där utbildningen sker på engelska och där majoriteten av eleverna är utländska medborgare. Denna utbildning är avgiftsbelagd. Studenterna på English parallel betalar ca 75 000 euro för sin utbildning. Vi blev placerade i English Parallel year 4 som bestod av knappt 20 elever från bl.a. Tyskland, Botswana, England, USA, Iran m.m. Vi förstod ganska snart att tandläkarutbildningen i Tjeckien har ett stort fokus på allmän medicin (General Medicine). Man är således mer än ’bara’ tandläkare, man är även doktor. Lärarna tilltalas med respekt, doctor/professor och/eller vid efternamn. Respekten är dock ömsesidig, och ofta blir man tilltalad tillbaka som kollega (colleague) eller vid ditt efternamn.

I stora drag kan man säga att min och min kurskamrats kunskaper i allmän medicin var sämre än studenterna i den engelska parallellen, däremot var våra teoretiska och kliniska kunskaper i tandrelaterade ämnen hög då vi börjar med dessa ämnen tidigare i Stockholm än vad de gör i Prag. Enligt min mening är de flesta studenter på tandläkarutbildningen i Stockholm på en relativ jämn nivå vad gäller teoretiska och praktiska kunskaper. I den engelska parallellen såg man däremot en mer ojämn fördelning. En del studenter var enormt kunniga medan andra inte alls visade samma färdigheter. Med anledning av detta kan jag såhär i efterhand tycka att det hade varit mer lämpligt om vi blivit placerade i år 5.

På tandläkarprogrammet i Prag läses kurserna i block tillskillnad från KI där vi kan läsa flera kurser parallellt. I Stockholm får vi även tillgång till ett översiktschema vilket inte var fallet i Prag. Infon kring de olika kurserna i Prag var väldigt sporadisk. Ibland visste vi vad vi skulle göra de närmaste tre veckorna framåt, ibland knappt vad/var vi skulle vara dagen därpå. Här vill jag ge en eloge till klasskamraterna i den engelska parallellen som ofta visade sig vara till större hjälp än de ansvariga för utbildningen. Många frågor kring schema kunde även lösas via mail med studentkoordinatorn trots att det inte var hennes egentliga uppgift.

Under utbytet förväntades vi ha 100% närvaro om inget annat sades och i om med att vi var placerade i en engelskspråkig klass innebar det att vi förväntades delta i såväl teoretiska (föreläsningar, seminarier, demonstrationer) som praktiska (kliniska) moment.

Trots att utbildningen var engelskspråkig skedde majoriteten av patientkontakten på tjeckiska. Många av patienterna vi mötte var äldre och hade således bristfälliga kunskaper i det engelska språket men detta gällde även för många av de yngre patienter som vi bl.a. fick möta på akutmottagningen.

Av de ordinarie eleverna i English parallel förväntades det att de efter fyra år i landet skulle behärska språket så pass bra att de kunde kommunicera med patienterna på tjeckiska. I många fall var det dock inte så. 3-4 elever hade en förälder med ursprung från Tjeckien och kunde således tjeckiska, hade man tur hamnade man med någon av dessa elever.

Via mail blev vi erbjudna att delta i en språkkurs i tjeckiska som hölls en gång i veckan under lunchtid vilket tyvärr alltid krockade med vårt schema. De flesta erasmusstudenter från läkarprogrammet hade dock möjlighet att delta vilket fick oss att anta att de är mer vana att ta emot utbytesstudenter från läkarprogrammet än tandläkarprogrammet.

Kulturkrockar som uppstod under utbildningen kunde vara att du verkligen behövde visa framfötterna i Prag; om du ville lära dig var du tvungen att ta för dig. Detta gällde framförallt kliniskt. Tog du inte för dig var det lätt att hamna som åskådare eller assistent eftersom man oftast är minst två elever per patient. På Charles University värderar de detaljkunskap oerhört högt och titt som tätt blev man ställd en fråga direkt från läraren som man förväntades kunna besvara. Bli således inte förvånad om du blir uppdragen framför hela klassen för att besvara något eller analysera en röntgenbild ex. Eftersom det är väldigt raka puckar får man heller inte bli förskräckt om man blir direkt tillsagd, det gäller att ha lite ’skinn på näsan’. Vid ett tillfälle, då vi gjorde individuella skedar, fick jag och min kurskamrat höra att vi gjort fel med orden ’use your head and not just your hands!’. Trots att vi redan utformat individuella skedar sedan ett år tillbaka i Stockholm enligt tekniken vi lärt oss där. Den största kulturkrocken rörde dock framförallt schemaläggningen. Som svensk student är man både van och litet bortskämd vid struktur. Ordning och reda var något vi saknade under utbytesperioden i Prag.

Som stad påminner Prag väldigt mycket om de äldre delarna av Stockholm vilket fick mig att känna mig väldigt ’hemma’ under min utbytesperiod. Det är en mycket romantisk och vacker stad, full av historia och kultur. Passa gärna på att besöka någon av Prags otaliga teatrar. Jag rekommenderar verkligen att gå på balett, opera och andra konserter under din utbytestid i Prag.

ESO- Erasmus Students Organization är en grupp från den medicinska fakulteten på Charles University som arrangerar många sociala aktiviteter och bl.a. står för Buddy Programe som redan nämnts ovan. Info kring olika aktiviteter som gruppen håller i för utbytesstudenterna brukar publiceras på deras facebook-sida eller via mail. Event som erbjöds under vårt utbyte var bl.a. ’ESO Welcome Party’, ’Prague Sightseeing Tour’, dagsutflykter till Český Krumlov eller Olomouc, ‘Zoo by steamboat’,  ’ugly t-shirt party’, ’Titanic exhibition’, fjärilsutställning i Botaniska Trädgården m.m. Majoriteten av dessa aktiviteter ordnades till ett reducerat pris alternativt helt gratis. Även om jag och min kurskamrat inte gick på alla events är detta ett ypperligt tillfälle att lära känna andra erasmusstudenter (ffa läkarstudenter) från medicinska fakulteten samt deras faddrar.

Förutom ESO fanns även IC CUNI- Charles University International Club som också de anordnade events. Varje vecka skickade de ut ett nyhetsmail om olika utflykter, sportaktiviteter och dylikt.

Bra att veta är att Prag är mycket etablerad Erasmus-stad. Är man inte intresserad av det ESO  eller IC CUNI har att erbjuda är facebook fyllt av diverse grupper som arrangerar otaliga spännande events tillägnade alla erasmusstudenter boende i staden.

En nackdel med att vi inte blev placerade i den tjeckiska årskullen var att vi inte fick möjlighet att lära känna de ’inhemska’ tjeckiska studenterna på skolan, bortsett från vår fadder. Majoriteten av studenterna i den engelska parallellen var bosatta i Prag främst för utbildningens skull.

Min utbytesperiod har överlag varit god och är en erfarenhet jag kommer bära med mig för evigt. Inte nog med att du får lära dig enormt mycket om dig själv som person, hur lätt du har att anpassa dig, inte bara till ett nytt land, nytt språk, ny kultur och nya människor men även hur väl du anpassar dig vid stress och hur du överkommer olika former av hinder.

Jag rekommenderar alla som har möjlighet att åka iväg på utbytesstudier att verkligen ta tillvara på chansen och framförallt att våga åka iväg på ett utbyte. För min del har det varit tre mycket lärorika månader som fört mycket gott med sig och som stärkt mig. Du upptäcker ganska snabbt vad som betyder något i landet du lämnar och vad du värdesätter i ditt nya, ’tillfälliga’ hemland. Att lära känna sig själv och sina egna förmågor ger en bättre självkännedom och självkänsla vilket jag är övertygad kommer att gagna mig i min framtida yrkesroll.