Jag läste två kirurgiska kurser: Transplantionskirurgi och Allmänkirurgi om 4 veckor vardera.
Solid Organ Transplant Surgery (4v)
Kursen är 100 % klinikbaserad förutom de föreläsningar och konferenser som ges för ST-läkarna. University of Minnesota har ett förhållandesvis stort transplantationscentrum och transplanterar både pancreas, njure, och lever. Därtill utför man TPAIT (Total pancreatectomy, auto islet transplant) för patienter med kronisk pankreatit. Som student förväntades jag gå på alla operationer och följa 1-2 patienter själv på avdelningen. Jag följde pancreaspatienter under 2v, njure under 1v, och leverpatienter under 1 v. Att "följa" patienter innebär att man själv träffar dem på morgonen (innan operationsprogrammet börjar, dvs före kl 0730) och efterhör vad som hänt under natten, samt läser journalen efter operationsprogrammets slut för att förstå den medicinska handläggningen. Tyvärr missar man själva huvudronden för respektive sektion när man går på operationerna, men det är en värd trade-off.
På operation är man betydligt mer involverad än vad jag var i Sverige som på kirurgstudent. Man får ALLTID stå inscrubbad, och efterhand göra alltmer. När personalen lärt känna mig fick jag mot slutet av kursen i stor utsträckning självmant öppna buken under assistans ända ner till retroperitoneum för t.ex. njurtransplantationerna. Därtill får man oftast sluta bukväggen ovanför den anteriora fascian (dvs subcutis och dermis/epidermis). Totalt spenderade jag mellan 4 och 12 timmar dagligen på operation, och 1-2 timmar därtill med att läsa på mina patienter. Kursen ger således framförallt en god insikt i det perioperativa förloppet för transplantationspatienter. Hur mycket man lär sig om det pre- och post-operativa förloppet är upp till dig som student - man kan självklart läsa på allt om protokollen för immunosuppression, alla opportunistiska infektion som patienterna drabbas av och manifestationer av organsvikt mm. Men man kan också göra det lite lätt för sig och framförallt vara med på operationerna.
Det var ingen formell examination i slutet, utan enbart en intervju med kursansvarige. Hon kommer dock efterhöra bland personalen (ST-läkarna, sköterskorna etc) om du varit närvarande och hur allt fungerat för att ha ett underlag för att bedöma din insats.
Överlag är detta en häftig kurs där man tveklöst får en unik och omfattande insikt i en bred transplantationskirurgisk verksamhet. Jag fick operera mer under dessa 4 veckor än vad jag fick under hela min svenska kirurgkurs, och det finns fantastiska möjligheter att lära sig alla andra aspekter av transplantation än bara det operativa.
Advanced Surgery Externship (4v)
För min andra kurs önskade jag plastikkirurgi, men blev placerad på denna kurs istället. Senare fick jag höra att man som KI-student hamnar mellan stolar eftersom man läser en "elective" och inte en "observship". Om man mailar sektionschefen på plastikkirurgen (som jag träffade personligen vid ett senare tillfälle) ska det dock inte vara något problem att få läsa den kursen istället, så det är ett tips till kommande studenter.
Denna kurs (Advanced Surgery Externship) var i huvudsak praktiskt, men även teoretisk. Kursen läses också av amerikanska studenter. Man kan bli placerad på en av sektionerna: General & Vascular Surgery, Thoracic Surgery eller Minimally Invasive Surgery. Man kan säkert önska om det är någon särskild man är extra intresserad av. För min del spenderade jag 4 veckor på General & Vascular Surgery.
Överlag var kraven på mig som student högre, och jag var involverad i betydligt högre utsträckning än vad jag var på motsvarande kurser i Sverige. Morgonen började vid 0500 då man anländer till sjukhuset, läser på om sina patienter, och gör "pre-rounds" dvs träffar sina patienter kort enskild för att ta aktuellt status och efterhöra om händelser under natten. Därefter rondar man hela teamet (Intern = Förstårs-ST, Junior Resident = 2:aårs-ST, och Chief Resident = 5:e-års-ST). Man är klar vid ca 07:00, varefter man hinner äta lite frukost följt av operationsstart 07:30. Som student var jag fri att välja de operationer (Hjärta/Lunga/Buk/Endokrin/Plastik/Urologi/Transplant) jag tyckte var mest intressant och försöka gå på dem. Som student får man ALLTID scrubba in, och ofta stänga ihop subcutis + dermis/epidermis. På laparoskopiska operationer får man oftast hantera kameran.
Efter operationsprogrammets slut (kunde vara allt mellan 14 och 20) gick man som student tillbaka till avdelningen för att stämma av läget. Ofta gick man en eftermiddagsrond med överläkaren. Man var fri att gå på eftermiddagsoperationer (som ffa är akuta) vid önskemål.
Varje fredag hade vi en studentledd morgonkonferens. Under veckan tilldelades man ett ämne att presentera kort (ca 10 min) om. Veckans tema under min tid var: Incisionsbråck, appendix, akut pankreatit och lungemboli.
Varje tisdag hade kirurgkliniken Grand Rounds och M & M hela förmiddagen. Grand Rounds var i princip en föreläsningsserie med olika veckovisa teman. M&M står för Morbidity & Mortality och är en konferens för genomgång av patientfall där en komplikation tillstött. Syftet är att lära sig och utveckla vården framgent.
I slutet av kursen hade jag ett muntlig förhör avseende vanliga kirurgiska diagnoser. Vilka diagnoser som skulle omfattas fick jag veta vid kursens början, och hade således gott om tid att förbereda mig. Därtill ingick det att skriva ett kort vetenskapligt arbete under kursen.
Kursen i allmänkirurgi var sammanfattningsvis väldigt givande ur utvecklingssynpunkt. Man lär sig mycket, tvingas läsa på och presentera, samt får operera mycket. Den är dock oerhört krävande tidsmässigt: Man börjar 0500 och jag kom oftast hem mellan 18 och 21.