Reserapport - KI-student
Kenya <3
Lärosäte: Kenya Medical Training College
Utbildningsprogram: Arbetsterapeut
Utbytesprogram: INK
Termin: Hösttermin 16/17
Namn: Åsa Olsson
E-postadress: asaolsson50@hotmail.com

Innan avresa

Min anledning till att åka till just Kenya var för att jag var väldigt nyfiken på Afrika och ville se något som var annorlunda mot Sverige. Och det kan jag lova att det kommer det bli. När du kommer som student får du leva på campuset tillsammans med de Kenyanska studenterna vilket gör att du kommer leva mitt i den afrikanska kulturen, en helt fantastiskt upplevelse och så spännande.


Bra saker att ta med och att tänka på innan avresa!

- En ficklampa (gärna pannlampa) det händer att det sker strömavbrott.

- Malariatabletter

- Visum

- Ta med lite gåvor från Sverige, det kan vara vad som helst, en penna där det står Sverige på, svenskt godis eller något. Det är kulturgrej att ta med sig något när du kommer hem till någon och det är alltid kul att överlämna något från Sverige.

- Alcogel

- Vaccination

- Via KI får man en försäkring ta med den.

- Skriv ut välkomstbrevet från KMTC. Bra att ha vid flygplatsen och när du går in och ut från campuset i Kenya.

Första dagen :-)

Ankomst och registrering


Jag åkte på mitt utbyte tillsammans med min klasskamrat Sven. Vi valde att åka så att vi hade en heldag på plats innan vi började. Jag tyckte personligen att det räckte med en dag, man är där i 3 månader och har gott om tid att ställa in sig på Kenyansk style. Dessutom så krävdes det inte någonting av oss första dagen, då Mr Bii och en student vid namn Farrell både hämtade upp oss från flygplatsen och tog oss runt och såg till att vi fick både lunch och middag den dagen. De första dagarna blev vi runt visade av studenterna och jag kände mig väldigt välkommen av alla. Kenyaner är väldigt öppna och sociala, de vill veta och de vill framförallt berätta allt om Kenya och de kommer att säga "feel free", ta dem på orden fråga på om allt. I början tyckte jag de var svårt att förstå Kenyanernas engelska och jag fick reda på att de också tyckte att det var svårt att förstå mig. Men de var inte värre än att man fick försöka trappa ner på tempot på engelskan och ta med så mycket kroppsspråk som möjligt. Något man fick vara observant på i början är att Kenyanerna gärna vill ha ett svar på alla frågor man ställer så ibland kunde de bara säga något som inte riktigt var sant så ta allt med en nypa salt och kolla upp senare om de stämmer. Den första tiden var fylld med nya intryck, det var mycket människor överallt och massor utav ljud.


Vi hade också fått varningar om att i Afrika så följer man inte tider utan ska man träffas kl.8.00 kan det innebära 8.30, 9.00 eller också 10.00 ja ni förstår, Africantime! Africantime har vi fått uppleva så många gånger om, att jag alltid hade med mig en bok att läsa, men man anpassar sig. När jag först kom till Kenya tyckte jag att det var ruskigt jobbigt att vänta på tunnelbanan hemma i Stockholm i 4 minuter. Men efter 3 månader i Nairobi så var en timmes väntetid rena rama lyxen.


Ekonomi


Kostnader som man lägger innan man åker är på vaccinationer, flygbiljetter och visum. Tänk på att gå till CityAkuten Vaccination på Holländaregatan vid Hötorget. Det finns några vaccin som vi får lite billigare. Ta med studentintyg!

Väl på plats är boendet billigt, för de tre månaderna betalade vi cirka 4500 svenska kronor. Maten kan variera i pris beroende på vart man väljer att äta det finns billiga alernativ där man kan få en måltid kring 10 svenska kronor och sen kan man äta på något finare ställe där maten kan hamna kring 60-100 svenska kronor och ibland kan man lyxa till det med goda restaurangbesök för upp emot 200 kronor.  

När vi tog oss runt åkte vi oftast tillsammans med de andra studenterna och då åkte man med lokaltrafikens bussar och Matatus vilket inte kostade många kronor. Vi hade även kontakt med en och samma taxichaufför som vi tog hjälp utav när vi var osäkra på vägen. Taxiresorna kostar mer men är värt att ta när man är osäker på vägen eller ska hem på kvällen när det mörknat.

Men jag skulle helt klart säga att lånet, bidraget och stipendiet räcker gott i tre månader för de vanliga utgifterna och lite utflykter. Vill man däremot göra lite extra långa utflykter kan det vara bra att ha lite extra pengar med sig.

Boende

Vårt boende var inne på själva campuset Jag och Sven fick dela en lägenhet, lägenheten hade en toalett, en dusch, ett allrum och ett varsitt rum. Vårt boende var rena  lyxen jämfört med de andra Kenyanska studenternas boende. Vi fixade så att vi hade Wi-fi i lägenheten vilket var skönt, Wi-fi var som guld för oss, haha! Wi-fi guldet var svårt att få tag på utanför lägenheten och jämför man med andra saker så var det ganska så dyrt. Så vi surfade aldrig runt på Youtube eller liknande. Hett tips är att ta med sig några filmer och serier!

På boendet har man inte tillgång till lyx direkt, vi tvättade all vår tvätt för hand. Det fanns inte tillgång till att laga någon mat eller någon kyl. Men det gjorde inte så mycket att äta ute, det kostade inte så mycket och på skolområdet finns en Cafeteria som har öppet måndag till och med lördag.
Jag uppskattade att bo på campuset eftersom man bara hade Kenyaner runt omkring så man kom verkligen in i den Kenyanska kulturen och man stötte alltid på någon man kände. Inne på campuset var också min trygghetszon, jag kände mig trygg utanför också men utanför behövde man hela tiden vara på sin vakt så att komma tillbaka "hem" till campuset var alltid lite skönt för att man kunde slappna av och inte hålla ögonen på sin väska hela tiden.



En av våra spelkvällar!

Studier allmänt

Innan jag åkte visste jag att det här kommer bli en annorlunda resa, jag kommer att möta en kultur jag tidigare inte mött och uppleva saker jag bara har sett på film eller nyheterna tidigare. Jag försökte mentalt att förbereda mig och framförallt att ha ett öppet sinne är viktigt, för hur mycket man än försöker visualisera innan man åker så är det omöjligt att fullt förbereda sig på något som man aldrig varit med om. Vår första praktikplats var på Mbaghti, på en avdelning med pediatrik.

Ett litet sjukhus med små lokaler och massa barn som skrek, både dem som väntade och de som blev behandlade. Man ska vara redo på att i Kenya går patientbesöken till på ett annat sätt än Sverige. Efter Mbaghti väntade Kenyatta National Hospital, Kenyas största sjukhus med alla möjliga avdelningar. APDK kom därefter, där jobbade vi med pedritrik återigen. Och sist kom Mathare Mental Hospital. Ju mer tiden gick ju mindre chockad var man efter dagarna. Ska dock lägga till hur intressant det var trots chockarna i emellanåt. Jag lärde mig så otroligt mycket på praktiken och mötte så många eldsjälar i detta fattiga land som verkligen kämpade för att utveckla Kenyas sjukhus.


Viktigt att tillägga, är det så att du kommer på att det är något speciellt du vill se på när det kommer egentligen till allt, men framförallt på praktikplatsen, säg då till om det. Allt går att lösa i Kenya.

När vi var på APDK fick vi höra att de även arbetade med hembesök i slummen och vi ville dit! Så vi gick och frågade om det gick att lösa. Det var inga problem, så dagen efter åkte vi och mötte en fantastisk kvinna Farrida och var med henne en heldag. En av de mest minnesvärda dagarna på hela resan.


Ett tips är att ta med sig bedömningsinstrument.


Att tänka på att ha i din väska under resan:


- Ta alltid med något att läsa, man får alltid vänta i detta landet.

- Ha alltid toalettpapper med er, inte ens säkert att det finns på sjukhusen

- Ha alltid lite snax i väskan, man vet aldrig när det finns tillfälle för lunch, eller om man sitter fast i traficjam och är extremt hungrig

- alcogel


Kurser under utbytet

Kurser motsvarande termin 4 på KI

Mbaghati Hospital

Här var vi vår första vecka på en pediatrisk avdelning. Här blev det lite av en chock för mig, man arbetar lite annorlunda i Kenya jämfört med Sverige. Det är små trånga lokaler och i ett och samma lilla behandlingsrum pågår det behandling av två-tre barn och med tillhörande föräldrar och syskon. Ljudvolymen var hög då barnen gallskrek.
Man är aldrig ensam på en praktikplats utan är där med flertalet andra studenter. Studenter där tog väl hand om oss och visade oss runt och visade hur de arbetade.


Kenyatta National Hospital

Nästa praktikplats är också Kenyas största sjukhus, hit kommer patienter från hela Kenya för att behandlas. Under 3 veckor var jag på 4 olika avdelningar. En mycket lärorik tid och för mig var det här jag kommer att komma ihåg många starka ögonblick ifrån. Patienterna ligger tätt inpå varandra på avdelningarna och många har en tuff skada eller sjukdom som man ska övervinna. Hade min bästa handledare här också.

Association for the Physically Disabled of Kenya

Även kallade APDK här var vi i en vecka. Här arbetade vi med barn som hade någon form av fysisk handikapp. Här fick vi även chansen att åka på en heldag i slummen och göra hembesök. En väldigt intressant och tuff dag.

Mathare Mental Hospital

Min favoritpraktikplats tror att det dels berodde på att detta sjukhuset erbjöd patienterna olika gruppaktiviteter och att det var sista praktikplatsen så här kände jag mig väldigt säker på mig själv och på vad som förväntades utav mig.
Här var det vuxna människor som behandlades av alla möjliga slag till exempel alkoholmissbruk, schizofreni, depression, bipolär.  

Praktiken i Kenya var verkligen lärorik. Som skrivet var första dagen en chock men ju längre tiden gick ju mer kände man sig som hemma och ingenting var längre konstigt att stöta på. På de olika praktikplatserna är man hela tiden tillsammans med andra studenter. Ett problem med att vara just på de fattigare sjukhusen är att alla inte kan tala engelska så då får eleverna översätta från swahili till oss.  

På hembesök i slummen

Språk och kultur

Kulturkrockar kommer att komma, man lär sig snabbt att hela deras samhällsstruktur är olik den svenska. För mig var Africatime en stor kulturkrock, man är så van vid Sverige som följer klockslagen slaviskt. Andra krockar är korruptionen som ständigt pågår framförallt hos polisen så tänk alltid på att bära med era pass och inte ta någon onödig kontakt med dem. Vi hade aldrig några problem under hela resan med det där. Dock kunde vakterna in till skolan vara lite jobbiga och ställa onödiga frågor bara för att de kunde.


Tänk på att ni är en gäst i en annan kultur. När ni är osäkra på hur man ska uppträda i vissa situationer så fråga! De svarar så gärna om inte annat kommer de att tala om för er hur man gör innan ni frågat. För dem är ni också gäster i deras land och de vet att vi inte lever på samma sätt i Sverige så som sagt är det något som de värdesätter att man gör så talar de om det. De är ett väldigt religöst land där tron spelar en stor roll så att be bön innan maten sker alltid. Det är också viktigt för dem att man tvättar händerna innan maten.


Som vit i Kenya är man väldigt uppmärksammad, dessutom var jag och Sven de ända utbytesstudenterna på hela campuset vilket gav oss ännu mer uppmärksamhet. Studenterna var mest nyfkna och det gav oss mest bara fördelar att skaffa ännu fler vänner och bekanta. Däremot utanför campuset ska man vara observant. Det sker mycket stölder här. Bär inte för mycket pengar på er och ha koll på eran väska. Stölderna kan gå till på olika sätt men de vanligaste är att det försöker få er uppmärksamhet på ett annat håll än på eran väska. De kan göra en stor scen på gatan för att få uppmärksamheten dit och sen kommer de och rycker i väskan. Håll ett extra öga på väskan på platser där mycket människor vistas. Ett varningensfinger är att trots att ni hittar många bra vänner här så lita inte på någon!

Fritid och sociala aktivteter

Det finns gott om saker att hitta på om man vill. Dock ska man inte gå ut när det är mörkt. Ska man någonstans på kvällen så se till att få tag på en bra taxi ni kan åka med. och oavsett om du är på en marknad och ska handla något eller ska åka taxi så förhandla alltid om priset. De är vet om att det kommer ske en förhandling om priset och stå upp för det!

Det finns absolut andra vita människor här men inte på alla platser så man är oftast uttittad och blir påhoppad om olika erbjudande om safaris o.s.v. Ett hett tips till detta som vår närmsta Kenyanska vän alltid sa: Walk with confident!

Se ut som att du vet precis allt och vet precis vart du ska och att du minsann har varit i Kenya hur länge som helst!


Vi umgicks mycket med de andra studenterna genom att vi åkte på lite olika utflykter men framför så samlades alla hemma hos oss främst på fredagar för att spela spel. Det var riktigt kul :-)


Människorna här är verkligen helt fantastiska, de är lätt att skaffa sig Kenyanska vänner, de är väldigt öppna och nyfikna . De är inte lika stela som svenskar och att sitta på bussen och börja prata med grannen är inga konstigheter alls. Man skakar hand med alla här, det är respekt. Själv tycker jag det är väldigt trevligt att när man stöter på en grupp på 5 personer så skakar man hand med alla.


DET ÄR okej att känna att det inte är lika kul alla dagar. De dagarna hade jag också. Men då rymde jag till ställen som kändes lite mer svenska för att samla lite energi. Och den sista månaden i Kenya så ville jag inte åka hem! Jag älskade att vara där och kände mig mer och mer som ett med den Kenyanska kulturen och livet.



Roliga utflykter jag är glad att vi gjorde


- Mombasa, stranden är underbar och kokosnötterna fantastiska!

- Masai Mara, att leva mitt i ingenting och åka på safari och vara så nära djuren! WOW!

- Naivasha för att kolla på djur och natur.

- Nairobi Nationalpark, Älskar djur, men väljer ni på att lägga pengar på Masai Mara eller här, så absolut Masai Mara.


Något som man måste spara till men som jag och Sven har på vår bucket-list var att vandra på Kilimanjaro i Tanzania. Helt FANTASTISKT!



Besök på giraffcenter

Sammanfattning

Vad gav Kenya mig som person och som arbetsterapeut?


För mig personligen har jag vuxit ännu mer som människa. Jag har utsatt mig själv för så många nya situationer som har gjort mig starkare och jag har sett sidor av mig själv jag inte hade fått se i Sverige. Att åka till Kenya ger dig en erfarenhet som du inte kommer i närheten av i Sverige. Det är ett tuffare klimat än vad vi är vana vid i Sverige, men också är Kenyanerna väldigt öppna och vänliga människor. Jag tänkte från en början att jag inte ville åka på ett utyte som pågick längre än 5 veckor, men när platsen för 5 veckor inte blev min utan jag fick mitt andra val, Kenya i 3 månader tänkte jag först att det skulle bli för länge. Men jag visste att jag skulle ångra mig om jag inte åkte. Och nu i efterhand är jag så glad att jag valde Afrika i 3 månader istället, 5 veckor hade varit alldeles ALLDELES för lite. Det tar tid att anpassa sig till en ny kultur och jag kände mig först som hemma efter 4 veckor.

Detta utbytet gav mig ett perspektiv på hur vi som arbetsterapeuter arbetar här hemma. Jag har idag ännu större förståelse på våra processer och varför vi arbetar som vi gör. Självklart gav hela resan mig en stor tacksamhet att jag får leva i Sverige och hur bra vi har det!!


För allt i världen ÅK ÅK ÅK! En fantastisk upplevelse!!



Om du funderar på att åka till Kenya hör gärna av dig till mig :-)

Kilimanjaro