Generellt är studierna, vårdkulturen och lärare-student-relationen mellan KI och KU väldigt lika, då Sverige och Danmark ju är väldigt lika. Den största skillnaden är att studierna inte är lika uppstyrda vid Köpenhamns Universitet, man får inte namngivna handledare utan mer en klinik man ska infinna sig på. Generellt är kvaliteten lite lägre, med färre undervisningstimmar och resurser. Jag förstod ännu mer hur bortskämda vi är på KI med duktiga föreläsare, genomarbetade seminarier och engagerade kursledningar. Så var inte fallet riktigt där.
Kulturen i Köpenhamn (i alla fall på de senare terminerna) är också att många jobbar mycket vid sidan av studierna, som underläkare eller typ assistenter, och att man från kurslednings håll tycker att det är ett bra sätt för studenter att få klinisk erfarenhet. Kursledaren på psyk-kursen sa till exempel "vi kan ju inte ha för mycket obligatoriska seminarier, vi måste ha förståelse för att ni jobbar också", vilket känns helt otänkbart från KI:s håll.
Läkarna och sjuksköterskorna är ofta väldigt trevliga, de är ganska vana vid att svenskar och norrmän jobbar i Danmark, även om de verkligen inte är så bra på svenska som många svenskar tror. Jag lärde mig dock danska och kommunicerade enbart via det.