Verksamhetschefen introducerade hela akutkliniken på en halvtimme och sammanfattningsvis så arbetar de under ett annorlunda upplägg jämfört med här i Sverige. För det första arbetar bara akutläkare på akuten, vilket gör att de handlägger kirurgiska och medicinska fall initialt för att sedan kontakta respektive specialitet som kommer ner och rondar "sina patienter". De ortopediska fallen tar en traumatolog hand om. De använder sig också av triage vilket innebär att sjuksköterskorna triagerar och tar alla vitalparametrar på patienterna.

Kl 8 hade dem morgonrond och då rapporterar nattjouren över samtliga patienter som är på akuten. Dagarna slutade runt 14-15 tiden då eftermiddagsrapporten till kvällspersonalen gick. 

Som läkarstudent gick jag med dagspersonalen och fick gå med olika akutläkare. Jag var med och såg medicinska och kirugiska fall, inklusive deras akutrum "shock room" där alla patienter som inkom med ambulans hamnade. Det var samma typ av sjukdomspanorama som på svenska akutmottagningar; d v s buksmärtor, bröstsmärtor, andningsbesvär och infektioner (fick träffa en patient med Dengue!). 

Vad jag främst tar med mig är hur man organiserar teamarbetet, något som jag ständigt påmindes om under min tid på Austral. Här fanns tendensen att många läkare var inblandade i de akutare fallen av ren nyfikenhet och jag undrade ofta över vem som hade huvudansvaret. Det skulle också ha varit intressant att få uppleva akutsjukvården på ett offentligt sjukhus, då kontrasterna generellt sätt är väldigt stora i Argentina. 

Här började man 7:30 för att vara med på morgonronden där nattpersonalen rapporterade över patienterna som var inneliggande på förlossningen. Sedan började dagsarbetet genom att ronda postpartum kvinnorna som ligger kvar 48 h efter förlossningen samt kvinnorna som var i aktivt förlossningsarbete. Det var en bra placering på så sätt att det fanns många gravida kvinnor och man fick se och vara med på massa förlossningar och kejsarsnitt. På det här sjukhuset använder man Forceps och inte sugklocka, vilket var intressant att se! Barnmorskorna var även väldigt kunniga och man fick även en god kontakt med dem. De har dock på detta sjukhus en mer passiv roll i den bemärkelse att obstetrikern alltid är med under förlossningen, inklusive en neonatolog som undersöker barnet postpartum, det som en barnmorska sköter på egen hand här i Sverige. Med andra ord så var det verkligen inte brist på resurser, utan tvärtom, lite i överkant kan man tycka. Det bör dock påpekas att detta gäller på detta privata sjukhus, på andra offentliga förlossningar så är det precis som här i Sverige att barnmorskan sköter alla okomplicerade förlossningar utan tillgång till smärtlindring, då det är verkligen natt och dag jämfört med Austral.

Obstetriken i Austral har ett samarbete med ett mindre medicinskt institut där personer med lägre socioekonomisk bakgrund får vård. Dit fick man åka ut varje fredag och möta dessa gravida kvinnor för att undersöka dem. Det var väldigt lärorikt att med små medel undersöka dem.