Vad vi gjorde på vår fritid var det vi som fick styra upp. Det var inte direkt några sociala aktiviteter som arrangerades. Vi hittade med hjälp av Kristina snabbt till "grounden", som är ett stort grusfält där man kan utöva olika aktiviteter och idrotter. Basketplanen som var asfalterad och ny var full av killar som spelade, och vi ville såklart vara med. Men, det tyckte inte killarna var en lika bra idé. Vi fick sitta och titta på.. Vi gav däremot inte upp. Vi gick dit igen dagen efter och fick vara med, och spenderade efter den dagen varje eftermiddag två till tre timmar på planen med killarna. Flera av dem blev några av våra närmsta vänner, och glädjen och energin de kvällarna gav oss var det bästa med hela Indien, om ni frågar mig.
Varje morgon hade vi även yoga i en timme mellan 7.15-8.15, med Chavan Sir. En gammal härlig indisk gubbe som undervisade yoga både inne i stan och på universitetet för en billig peng. 1000 rs i månaden, och vi hade alltså yoga en timme sex dagar i veckan. Chavan Sirs engelska var tillräcklig för att vi skulle förstå varandra, han var mån om att man ska röra på sig och gillade fysioterapiyrket. Ingen av oss hade tidigare hållt på med yoga och tyckte det mest verkade långsamt och tråkigt, när vi testat hemma i Sverige. Chavan Sir lät oss stå på huvudet och tyckte att vi var "very good", vilket var precis vad vi behövde! Jag är oerhört tacksam för tiden i yogasalen med Chavan Sir och Malin. Det blev många skratt och fina minnen därifrån. Flera av dem finns även förevigade på våra mobiler, på Chavan Sirs beordran.
Ibland, innan yogan, när Kristina tittade på oss med sina hundögon och bad oss följa med på stavgången, så gjorde vi det. Detta var alltså 6.30-7.10, vilket är väldigt, väldigt tidigt för mig och Malin. Men, ack så trevligt! Under dessa promenader fick vi med oss, en del, av våra tjejer från projektet till examensarbete. Detta var även tiden på dygnet det inte var stekhett, utan till och med i december ganska skitkallt.
På campus finns även gym. Ett för varje hostel, men eftersom vi är tjejer fick vi gå till girls gym. Det är lortigare, har färre, sämre och mer trasiga maskiner än RMOs gym, så vi började gå dit istället. Det var inte populärt, men vi fortsatte med det. Vi och amerikanskorna förstod nämligen inte och kunde heller inte riktigt få det förklarat för oss varför vi inte skulle få kunna vara där och träna.
Vad gjorde vi mer på vår fritid än att vara duktiga och aktiva fysioterapeutstudenter då? Jo, vi var på marknaden i Loni där allt från kläder till bär till frukt, fisk, bestick och kryddor fanns. Till ett förtjusande billigt pris såklart! Det var också mysigt att bara gå runt där ett gäng eller med Kristina, och bara titta. Något annat man kunde titta på i Loni, var bio. Bion tar man en rickshaw till inte så långt bort. Man bokar bion med hjälp av sina indiska vänner eller åker helt enkelt dit och bokar på plats. Vi var och såg filmen Dear Zindagi, med två andra tjejer från Sverige som var där under fyra veckor. Här hade vi tur då det fanns engelsk text, även om de pratar en hel del engelska. Vid ett annat tillfälle var jag och Malin på bio i Jaipur och såg filmen "Dangal", där vi inte hade samma tur. Filmen var trots detta fantastisk, och vi älskade det ändå! Bio ska man gå på i Indien, den är en upplevelse.
Något annat man ska göra när man åker dit är att skaffa massa indiska vänner och umgås så mycket man bara kan! Spela basket, äta middagar och gå och ta en kaffe ihop. Vi fick i början tvinga ut våra indiska vänner på middagar efter basketen med oss, av olika skäl, men vilket sedan blev standard. Mycket trevligt, och roligt att få komma in i livet där och inte bara vara de två skandinaviska turisterna utan faktiskt studenter precis som de andra, tillsammans med dem. Ta för dig, fråga mycket och lär dig deras sätt att leva på (men en svensk tvist), så blir det mer än kalasbra!
Under helgerna passade vi ibland på att åka iväg, och för att göra detta måste man som tidigare nämnt ha godkännande från olika män och visa upp för vakterna, som sedan kommer ringa den mannen för att dubbelkolla och sedan godkänna att vi åker iväg. Man lärde sig att vara ute i god tid och gå ner en stund innan så de kunde ringa sina samtal och få tag på folk innan vi kunde åka.
Efter bara någon vecka att vi anlänt var det Diwali, ljusets högtid. Under de dagarna fick man ledigt från skolan och vi tillsammans med de tre amerikanskorna passade på att åka till Goa. Många, väldigt många, timmar i buss för en billig peng och så var man där. Det var skönt att få komma iväg och bearbeta alla nya intryck, tankar och känslor och bara ha väldigt roligt i några dagar! Vi besökte under vår tid även Sula Vinyards, Ellora Caves och åkte flera vändor till Mumbai. Besök hem till vänner och deras familjer, samt vår chaufförs och lärares familjer blev det också en hel del av. Mycket trevligt! Malin och jag passade på under jul och nyår att åka iväg en längre resa till New Dehli, Taj Mahal i Agra, Jaipur och Mumbai. Väldigt roligt att få se mer av Indien, och att få klara sig lite själva! Taj Mahal är något som alla borde åka till och se, så obeskrivligt mäktigt och vackert. I Mumbai mötte vi upp lite vänner från skolan för att fira nyår, vilket blev ett minne för livet!