Hej! Nu ska jag försöka sammanfatta min fantastiska termin i Liverpool. Jag hade alltid önskat att få åka på utbyte under den senare delen av läkarprogrammet och det var till ett engelskspråkigt land jag ville. Min stadiga D-merit i KI:s meritsystem tog mig inte till Australien som jag initialt önskat, utan istället blev jag nominerad till Liverpool.

Jag visste inte mycket om staden. Dessutom skulle utbytet innebära en hel termin utan teoretisk undervisning i form av alla föreläsningar, seminarier och praktiska övningar som en är van vid att bli serverad. Detta toppades av generell utbytesnervositet – Skulle jag hitta boende? Skulle det bli ett socialt utbyte eller en termin i ensamhet? Efter mycket om och men tackade jag tillslut ja. Så här i efterhand kan jag säga – VILKEN TUR. Min nionde termin på läkarprogrammet kom då att spenderas i Liverpool, och kommer bli ett minne för livet.

Efter att ha tackat ja till utbytet anlände information från utbyteshandläggaren på KI, och denna innefattade allt en behövde veta. Både generellt inför utbyte samt angående ansökan till det specifika universitetet. Boka därefter tid med ansvarig ämnesföreträdare för KI så tidigt som möjligt för att få koll på antalet veckor för vardera moment. Jag baserade förslaget på durationen av mina placeringar på tidigare reseberättelser, det kändes som att det fungerat bra tidigare terminer. Jag valde att läsa beroendemomentet hemma sista veckan innan jul. I detta skede var det även bra att läsa i kursplanen för T9, framförallt gällande momenten inom psykiatri för framtida önskemål inför psykiatriplaceringen. Därefter gjorde jag min ansökan till University of Liverpool (UoL).vr det v skede

 fler.v mina plaverpool innan - få k tillslut löste sig med hjälp av utbyteshandläggaren där med fler.v mina pla

Jag anlände den 28e augusti, ca 1 vecka innan den första placeringen skulle börja. Detta räckte med råge, det var skönt att få tid till att hitta boende, samt att sköta registreringen på universitetet och träffa diverse utbyteshandläggare.

Jag valde att flyga till John Lennon Airport i Liverpool med mellanlandning i Dublin (detta är dock ej normalt det billigaste alternativet, att flyga till Manchester är det billigaste och tåget till Liverpool Lime Street tar ca 1 timme). Jag tog därefter in på hostel i city centre, där jag hade bokat första natten.

Jag hade under veckan ett möte med läkarstudentkoordinatorn där jag fick information om alla plceringarna. Allting stämde! Den 2:a hade jag ett inbokat möte med utbyteshandläggaren. Eftersom vi läkarstudenter börjar så pass tidigt jämfört med övriga Erasmus-studenter tillstötte det en hel del administrativa svårigheter från UoL:s sida framförallt gällande registreringsprocessen, som dock tillslut löste sig.

Angående fadderverksamhet hade jag ansökt om en fadder, men blev tyvärr inte tilldelad någon.

Liverpool är en betydligt billigare stad än Stockholm. Både vad gäller boende och mat. Jag handlade alltid på Tesco eller Sainsbury’s eftersom de låg närmst. Detta var betydligt billigare än i Sverige, och är ändå kedjor som i Liverpool anses vara dyra. För ännu billigare mat finns t.ex. Aldi och Lidl. Att äta ute är trevligt nog också betydligt billigare, och Liverpool är en stad som kryllar av bra restauranger.

På höstterminen blir en inte erbjuden boende från UoL. I Liverpool bor majoriteten av studenterna i ”house-shares” eller ”flat-shares”. Några klassiska studentområden är Smithdown Road (ca 15 minuter med buss till stadskärnan) och Kensington (ca 20 minuters gångsträcka till stadskärnan) med flera. Det är mycket lätt att hitta boende i Liverpool om en kan tänka sig att bo en bit från stadskärnan, alternativt betala upp till 120 pund/vecka för att bo i en studentkorridor i stadskärnan.

Jag ägnade dock en stor del av sommaren åt att leta boende i Liverpool. De hemsidorna jag tycker var absolut bäst är liverpoolstudenthomes.org och spareroom.com, där den senare mer innefattar de privata fastighetsägarna. Jag ville bo i stadskärnan (L1, L3) alternativt nära stadskärnan i t.ex. Kensington (L7) och jag ville gärna testa att bo i en ”flat-share” snarare än studentkorridor.

Baserat på råd om att gå på visning av boendet innan några beslut fattas var detta mitt mål, eftersom standarden avseende fastigheter är betydligt lägre i England. Detta visade sig vara ett bra råd, vilket ändock krävde is i magen. Därav åkte jag till Liverpool med enbart två visningar i Kensington inplanerade. Kensington visade sig dock vara längre ifrån stadskärnan än vad jag trodde, varför jag letade vidare och tillslut hittade boende i L3, precis vid Lime Street Station, med en hyra på 350 pund/månad. Det var en ”flat-share” med 7 andra studenter, egen toa och dusch samt 2 gemensamma kök med tvättmaskin.

I Liverpool är läkarprogrammet 5 år, varav det sista året enbart består av kliniska egenvalda placeringar. Läkarprogrammet består till stor del av PBL och det är väldigt lite teoretisk undervisning. Detta innebär även att en som utbytesstudent här ej heller erhåller så mycket teoretisk undervisning.

Efter läkarprogrammet gör de sina 2 år av foundation training, motsvarande AT-tjänstgöring. Därefter följer specialisttjänstgöringen. Detta är alltså i grunden likt det svenska systemet, men det finns dock en hel del skillnader. Den mest påtagliga skillnaden jämfört med svensk sjukvård är faktumet att de har privata kläder, klockor, ringar etc på sjukhuset. Det är ”smart clothes” som gäller sålänge en inte är på operation. På mottagning såsom på intensivvårdsavdelningen. För oss som är vana vid striktare hygienrutiner är detta väldigt svårt att vänja sig vid. Trots att jag i början inte trodde det var möjligt vande jag mig tillslut, men vad som däremot var svårare för mig att komma underfund med var pappersjournalerna. Efter att ha upplevt detta kan jag förstå vart fördomarna om läkares handstil ursprungligen måste komma ifrån.

En annan påtaglig skillnad jämfört med sjukvården i Sverige är att hierarkin är betydligt mer uttalad i England. Exempelvis är det mycket viktigt att läkarna tilltalas ”Doctor” eller ”Mister” och i sjuksköterskornas arbetsuppgifter ingår att servera läkarna kaffe och kakor. För oss som är vana vid ofta både fikaraster och lunchraster är det även speciellt att komma till UK där läkarna har så hektiskt schema att de t.ex. ofta äter i mottagningsrummet.

Att vara läkarstudent på kliniken rent generellt i UK innebar jämfört med hur det är i Sverige mindre deltagande i klinisk undersökning och mindre interaktion med patienter. Jag inspekterade ofta läkar-patientsamtalen samt undersökningarna, vilket jag upplevde som typiskt för hur praktiken för brittiska läkarstudenter går till.

Liverpool är en extremt charmig stad på många sätt. Staden kryllar av fantastiska restauranger, trevliga engelska pubbar samt miljarder nattklubbar, museum och butiker. Språkmässigt talar många i Liverpool dialekten Scouse, vilket är en väldigt härlig men för oss ofta svårförstådd dialekt. Det krävdes i början många upprepningar innan en förstod vad som sagts. Det tog ett tag att vänja sig vid hur patienterna på sjukhusen pratade, och det var inte alltid en förstod vad som sades i början. Vissa patienter som talade riktigt bred scouse var totalt omöjliga för mig att förstå även i slutet av mitt utbyte.

Det mest anmärkningsvärda med Liverpool och UK är hur artiga och trevliga befolkningen är. Som svensk i UK uppfattas en ofta som väldigt ”direct” i sin framtoning. Svenskar är generellt mer rättfram och säger i större utsträckning vad de tycker om saker och ting. Det tog även lite tid att vänja sig vid att säga please och thanks i varje mening när en t.ex. beställde mat eller handlade. Det ska gärna vara två på varandra följande sätt att säga tack, såsom ”cheers, thanks”.

Liverpool är en väldigt social stad med stora möjligheter till att uppleva studentliv, men staden har även såklart mycket annat att erbjuda. Både studentkåren och Erasmusgruppen som finns vid universitetet erbjuder diverse aktiviteter, såsom olika pubbar med teman, quizkvällar, utflykter, fester och konserter. Det lättaste sättet att hålla koll på dessa är via Facebook. Erasmus arrangerar som introducerande aktivitet Afternoon-tea, vilket uppskattas då en får tillfälle att träffa alla Erasmus-studenterna. Där bjöds alla in i en stor Whatsapp-grupp, vilket även gjorde det möjligt att även följa alla aktiviteterna som anordnades inofficiellt i Erasmus-gruppen. Bland de få läkarstudenter som var på utbyte samtidigt var majoriteten från Linköping. Vi kom att umgås mycket, och hittade på mycket tillsammans.

Träningsmässigt finns det extremt många billiga gym utan bindningstider i staden. Easygym var ett fantastiskt bra gym! Det var även väldigt värt att lägga tid på att resa runt lite i UK. Jag hann med besök till t.ex. naturreservatet Lake District, London samt Chester (en liten vacker stad 45 min från Liverpool).

Sammanfattningsvis är jag extremt nöjd med mitt utbyte. Avseende studierna har praktiken inte erbjudit samma möjligheter till praktisk färdighetsträning som i Sverige, men faktumet att jag har fått möjlighet att uppleva ett för mig främmande sjukvårdssystem och land på ett annat sätt än som turist är övervägande. Det har även rent upplevelsemässigt varit en fantastisk erfarenhet som jag tar med mig för livet, och även i min framtida yrkesroll. Jag har anlänt ensam och utan boende till ett land, utmanats i att bemöta den främmande kulturen i dess sjukvårdssystem. Detta har varit extremt utvecklande. Med detta i bagaget känner jag i större utsträckning än innan att saker faktiskt löser sig, och att en inte ska vara rädd att be den som vet om hjälp. Jag har fått upptäcka Liverpool som stad. Jag har utvecklat mina engelskkunskaper, framförallt har jag kommit över min farhåga att prata engelska. Jag har erhållit vänner för livet. Detta har varit en fantastisk upplevelse som jag alltid kommer minnas med värme.