Jag valde att gå på utbytesstudier i min sista termin på röntgensjuksköterska programmet, då jag tyckte att det kändes roligt och utmanande att plugga utomlands. Jag hade aldrig varit i Lissabon förut men hört mycket gott om staden, var nyfiken på den och bestämde mig för att söka mig dit.

FörberedelserInnan:

jag kunde börja min utbytestermin var det mycket som skulle förberedas. Det var många olika papper som skulle skickas, jag följde alla procedurer angående ansökningar till både skola och Erasmus stipendium. KI sköter det mesta pappersarbetet och kontakter med värduniversitetet samt jag fick mycket hjälp från studievägledaren med ansökningarna så det är inte krångligt eller svårt att söka utbytesstudier. Efter mycket om och men fick jag tillslut ett mejl där det stod att jag hade blivit antagen. Svaret från universitetet i Portugal tåg så himla lång tid, och jag fick den bara 20 dagar före resedatum, därför kunde jag inte göra någon bokning innan att bli säkert av det. Det var svårt att hitta ett flyg med bra pris och bra boende. Så jag fixade en vecka boende innan jag kom ned genom Erasmus grupper i Facebook, och under veckan sökte jag efter den önskade boende som jag kunde hitta lätt.

Det kan vara bra att boka flygresan i god tid eftersom det inte är så många flygbolag som flyger direkt mellan Stockholm och Lissabon och priserna därför är relativt höga.

Man behöver inte visum för att åka till Portugal, inte heller några vaccinationer. Däremot ska man tänka på att ta med sig det blåa europeiska sjukförsäkringskortet. Jag fick även en försäkring från skolan som omfattande nästan allt under hela min tid där.

Jag ankom till Lissabon en lördag och mitt första möte på skolan skulle vara måndagen. Skolan i Portugal hade rekommenderat att komma några dagar tidigare, men eftersom jag hade examenarbete här i Sverige fram tills fredagen så kunde jag inte åka tidigare.

På måndagen hade jag mitt första möte på skolan, först med internationell koordinator som var väldigt välkomnande och gick igenom alla information som jag behövde veta inför min utbytesstudier. Han hjälpte mig även med att fylla på blankett (som var på portugis) för att skaffa kollektivtrafikkort som var lite krångligt, då man behöver lämna in en blankett med fotografi på sig själv och sedan vänta några dagar tills man kunde hämta ut kortet. Jag fick ett portugisiskt SIM-kort av honom också. Sedan visade han mig runt på skolan, biblioteket, datorsal och restaurang.

I allmänhet liv kostnaderna I Portugal är billigare än i Sverige. Som svensk student är det billigt att leva i Portugal. Har man jobbat vid sidan om studierna och med CSN-bidrag så klarar man sig bra under utbytesperioden. Vill man inte leva under ekonomiska begränsningar kan man ansöka om lån från CSN.

Jag fick ett stipendium på 7000 kronor under min första vecka där, vilket räckte till flygbiljetterna och första hyran. Jag hade sedan tidigare jobbat och sparade pengar som jag tänkte ha under min vistelse i Portugal, samt hade jag min CSN-bidrag under de tre månaderna. Jag tog inget CSN-lån utan klarade mig på CSN-bidraget och mina sparade pengar.

Transport i Lissabon är bra och det var lätt att ta sig runt i Lissabon från ett ställe till ett annat, med månadskort får man åka buss, tåg, tunnelbana och spårvagn inom Lissabon område. Students Månadskort kostar 36 euro, som är väldigt bra tycker jag i jämförelse med priserna i Sverige.

Man kan äta en middag på en bra restaurang för runt 8-12 euro. Ett bra tips är att undvika turista platser då är de dyrare. Det var billigare att köpa mat och laga hemma istället. Ett bra tips är att fylla på och storhandla på de stora matkedjorna så som Pingo Doce, Continente och Lidl.

Mobil SIM-kort fick jag från skolan och bara behövde fylla i den, jag fick en jättebra deal från operator, dealen var att betala bara 10 euro och få 5 månader gratis då slapp jag månad uppfyllning. I delen ingår det 500 MB data, gratis sms, 500 min att ringa inom Portugal och free use av alla messagings apps liksom whatsapp, viber, facebook osv. så det var jättebra. SIM kortet kallas WTF från NOS operator.

Under hela sommaren försökte jag hitta ett passande boende. Jag kollade även upp och skrev på några forum där jag frågade vilka områden som var bra/dåliga att bo i och också där om det var något viktigt att tänka på. För att inte bli lurad valde jag att boka ett rum för en vecka och på plats sökte jag efter ett boende som passade mig. Jag råder dock de som ska studera utomlands att först åka till Lissabon och bo på vandrarhem, och på plats försöka hitta ett boende eller prata med tidigare studenter.

Jag räknade med att hitta ett rum eller en liten lägenhet redan under veckoslutet med hjälp av någon av de Facebook-grupper och internetlänkar. Redan på söndagen hittade jag med en liten söt studio som jag på samma eftermiddag flyttade in i. Studion låg i Rato och var jättefint och är sällsynt renoverat. En fördel också är att den har en central läge, jag promenerade ca 15 min till centrum och havet samt kan lätt ta mig överallt i staden med kollektivtrafik som är jättebra. Jag betalade 500 euro i månaden inklusive el, vatten och Wifi, vilket var lite dyrare än att bo i studentkorridor eller delade boende men jag valde att lägga ner lite mer pengar för att få min egen lägenhet och kunna ha vänner och familj över utan att behöva tänka på att man delar med andra studenter. Det enda problem med denna lägenhet var den dåliga isoleringen och att det inte fanns någon värme, men det är inte något ovanligt när det kommer till lägenheterna i Lissabon. Lägenhetsstandarden är inte densamma som i Sverige, men efter ett tag vande man sig. Ett tips är att ta med sig varma sov kläder eftersom det blir rätt så kallt om nätterna.

En del skillnad på utbildningsystemet märkte jag mellan Portugal och Sverige. Röntgensjuksköterska programmet i Portugal är i fyra år istället för tre år som i Sverige. De första tre åren gör studenterna ingen praktik utan de har praktik under hela det sista året istället. Jag tycker att det är lite negativt då studenterna får ingen någon patientkontakt eller får knyta teori och praktik på samma sätt som vi får på röntgensjuksköterskeprogrammet i Sverige.

Under min praktiktid hade jag inte någon kurs i skolan. Däremot så hade jag fått en arbetsuppgift från programansvarig som jag skulle göra under min VFU och sedan redovisas i slutet av praktik. uppgiften uppdelad i två delar, den ena om utbytet i allmänhet med reflektioner, och den andra var patientfall, generellt skulle den vara på totalt 10–15 sidor för båda delarna exklusive referenser. Det var ganska skönt att inte ha några kurser och bara fokusera på praktiken.

Praktik schema bestod av 5 dagar i veckan, med två olika skiftar antingen 8-14 eller 14-20 som var delad på varannan dag.

Hospital Luisiadas är ett privat sjukhus och därmed fanns det inte många jättesjuka eller inneliggande patienter. Där fick jag möta otroligt trevliga nya människor, som handledde mig under min tid där. I sjukhusen fanns två CT, två MR samt två skelett labb och en genomlysning labb. Jag placerade 5 veckor i konventionell röntgen, 2 veckor CT, 2 veckor MR och 2 veckor mammografi. På röntgenavdelningen arbetar olika kategorier tillsammans, där finns röntgensjuksköterskor, assistenter, sjuksköterskor, radiologer och receptionister. Röntgensjuksköterskorna sköter de tekniska uppgifter medans assistenterna tar hand om det mesta som har med patienten att göra och sjuksköterskor som endast arbetar på röntgenavdelningen och är ansvariga om läkemedel och PVK.

Handledare och kollegor på sjukhuset var snälla och hjälpsamma. Som en person som inte talar någon portugisisk var det ofta svårt att kommunicera med patienterna, men vad vi gjorde var att min kollega gjorde det mesta av samtalet och jag gjorde positioneringen och det fungerade bra. Jag lärde mig några grundläggande terminologier för att kunna göra undersökningar.

Jag började mina första två veckor på konventionell röntgen som det är den enklaste och mest bekanta modaliteten. Där började jag lära mig det grundläggande ordet som jag behöver för att kunna göra undersökningar såsom andas in och andas ut, samt kroppsdelar namn som är viktiga att kunna.

Det finns vissa skillnader mellan Portugal och Sverige. Jag märker att många undersökningar de gjorde i stående position, särskilt på rygg undersökningar, som vi i Sverige göra i liggande position. Och den stora skillnaden är antalet projektioner som tagits på olika kroppsdelar. I Portugal tar man färre bilder än i Sverige, vanligtvis en-två bilder, som till skillnad från Sverige 3-4. Jag tycker att det är positivt då patienten utsatt för lägre stråldos och högre patientsäkerhet.

En jätteviktig skillnad var hygieniska aspekter som var något jag märke snabbt. Där de har jättedåligt hygieniska rutiner och att hygienen på röntgenavdelningen var bristande. För oss i Sverige är det en självklarhet att sprita av ytorna och sprita händerna efter varje patient, men på avdelning har de inte ens sprit i undersökningsrum och de bara byter papper på britsen efter varje patient samt de sällsynt spritar händerna.

I CT följde jag båda assistenterna för att se hur de placerade patienten och satt med röntgensjuksköterskor för att se hur man utför undersökningen på datorn. Först trodde jag att det var lite svårt, men när jag hade sett samma undersökning ett par gånger visste jag vad jag skulle göra. Jag fick centrera patienterna och utförde några av undersökningarna när det var lite lugnare i labbet och inte mycket patienter fanns där. Det fanns några undersökningar som var helt nya för mig, eftersom jag inte såg det förut, till exempel dental och hjärtskanning.

MR var den svåraste eftersom vi behöver informera patienterna och förklara hur undersökningen skulle gå till och vad patienten bör tänka på. Jag följde emellertid assistenten i undersökningsrummet och såg hur de placerade patienten och kroppsspolen samt jag lärde mig också mycket om hur man utför olika MR-undersökningar.

Jag tycker att röntgensjuksköterskorna i Portugal har en omfattande kunskap om alla modaliteter. Jag märkte att nästan alla röntgensjuksköterskorna kan arbeta på alla modaliteter, vilket vi i Sverige inte gör särskilt på MR, så det var något intressant.

Angående språket så är det portugisiska som pratas och jag rekommenderar att ta en språkkurs när man kommer dit. Det finns många språkskolor med rimliga priser samt universitetet erbjud en gratis språkkurs för erasmus studenter. Det är inget krav då de flesta portugiser pratar väldigt bra engelska för portugisiskan i Portugal är rätt svår att första, uttalet är rätt svårt och de pratar snabbt så kan vara svårt att uppfatta vad de säger. Man klarar sig utmärkt utan portugisiska i Lissabon men om man ska till mindre ställen är det bra att ha lite grundbegrepp i bagaget i alla fall.

I Lissabon finns det hur mycket som helst att hitta på. Det finns flera olika studentorganisationer som anordnar bland annat Barbecuekvällar, rundvandringar, resor och vinprovningar. Utelivet är som bäst i Bairro Alto och Chiado, där gatorna är fulla av människor som festar eller äter gott. Det finns massa små mysiga ställen lite överallt i Lissabon, som oftast hittades av en slump. Det finns många olika utsiktsplatser i Lissabon. Ett av mina favoritställen blev Park, en bar som ligger på ett parkeringshustak i Baixa. Stränderna i Lissabon var jättefina, min absoluta favorit heter Costa de Caparica. Denna strand ligger på andra sidan bron och jag tog en buss från Alcantara för att ta mig dit. Det finns även fina stränder närmare Lissabon, till exempel Estoril och Carcavelos.

Jag rekommendera alla som funderar och är osäkra på att åka att verkligen ta detta steg och åka! Utbytesstudier definitivt tagit en plats som ett av de bästa äventyren jag gjort i mitt liv. Så mycket man lär sig och så roligt man har när man träffar nya människor från andra kulturer går inte att få på nåt annat sätt än att lämna sin comfort zone och ge sig ut i världen.

Jag tror att jag lärde mig mycket under denna utbytesperiod. Inte bara under praktiktiden, utan också jag lärde känna mig själv mer. Jag är glad att jag fick chansen att se hur röntgensjuksköterskan arbetar i ett annat land och vilka skillnader och likheter finns. Det var intressant att uppleva en annan kultur och lära att anpassa sig till den.

Obrigada Lisbon!