Att jag ville åka på utbyte visste jag redan när vi i termin 1 fick veta om möjligheten att få åka utomlands senare i utbildningen. Men varför blev det Grekland? Det är enkelt att svara på: jag ville inte vara borta hela terminen utan bara göra min praktik utomlands då jag var mest intresserad av hur arbetet som arbetsterapeut såg ut i andra länder, där förutsättningar kanske inte är samma som i Sverige. Det blev Grekland för att hälften av de 10 veckor skulle göras på Elepaps rehabiliteringscenter för barn med funktionsnedsättning. I Sverige fanns det inga praktikplatser där man kunde arbeta med barn under den långa praktiken i termin 4 och jag ville så gärna göra min praktik på en arbetsplats där det fanns barn.

Kommunikationen med universitetet i Aten var något svårt i början, då man fick vänta på svar ganska länge. När alla pappren var klara, blev det lite enklare och jag fick en hel del informationer kring universitetet och utbytet. Det finns inget särskilt man behöver tänka på när man åker till Grekland för att det tillhör EU. Det ända man bör tänka på är att ansöka om EU-kortet (EHIC) hos försäkringskassan som gäller för sjuk-och tandvård inom EU/EES/Schweiz. https://www.forsakringskassan.se/privatpers/resa_arbeta_studera_eller_fa_vard_utomlands/resa_utomlands

Vi var två studenter från arbetsterapeutprogrammet som åkte dit tillsammans några dagar innan praktiken skulle börja. Dagen efter vår ankomst träffade vi vår internationella studenthandläggare på universitetet för att få information och fixa några papper. Det blev lite stressigt för oss, då sista dagen för registrering som utbytesstudent var dagen innan, men allt löste sig till slut.

Redan några veckor innan avresan blev vi kontaktade av en ”buddy” som skulle hjälpa oss att hitta bostad och allt annat som behövdes. Tyvärr fick vi ingen hjälp och hon var bortrest första veckan när vi hade störst behov av hjälp. Jag skulle rekommendera att åka dit en vecka före så att man har lite mer tid på sig att organisera allt och delta i introduktionsveckan för Erasmus+-studenter. För oss var det dock inte möjligt p.g.a. en viktig examination.

Stipendiet från Erasmus+ täckte de flesta utgifter jag hade. Bostaden var det som var dyrast med kring 300€/månad (jag delade lägenheten med kurskamraten). Maten är oftast billigare än i Sverige och det finns bagerier överallt samt grekisk kebab (Souvlaki) för ca 3€. I Aten är det bäst att åka kommunalt och en månadsbiljett kostar 30€ (15€ om man har grekisk studentlegitimation som man kan få som utbytesstudent) och gäller för metro, buss och vissa tåg. Enkelbiljett 1,40€ (0,60€ student). Metrobiljett till/från flygplatsen 10€ (5€ för studenter). För att kunna köpa en månadsbiljett behövs ett foto. Systemet kommer dock ändras under 2017. http://www.athenstransport.com/english/tickets/

Studentlegitimationen ansöker man på universitetets hemsida och man måste få hjälp av sin buddy som vet var man ansöker och kan översätta då allt är på grekiska. Jag rekommenderar verkligen att skaffa sig den grekiska studentlegitimationen. Många museer är gratis för studenter även utanför Aten, men ibland accepterar de inte utländska studentlegitimationer. Till exempel får man gratis inträde till Akropolis och Akropolismuseum! Man kan dock försöka med det svenska mecenatkortet. Det accepteras ibland.

Universitetet har inga studentboenden så att man är tvungen att fixa boende själv. Man kan få hjälp av sin ”buddy” att hitta boende, men som nämnt förut så var vår ”buddy” upptagen med annat. På facebook finns det en grupp för utbytesstudenter där folk lägger ut rum som man kan hyra (gruppen heter: ”Erasmus Accommodation Group @ University of Athens (ESN KAPA Athens)”) NAMN AV GRUPPEN?. Vi hittade vårt boende dock via Airbnb. Jag rekommenderar att boka boende för första veckan i förväg så att man har lite tid på sig att hitta något långfristigt. Priserna i Aten ligger mellan 150-300€/person. Boendestandard är lite enklare än i Sverige. När man letar efter boende borde man frågan någon ”local” om vilka stadsdelar man borde undvika.

Studierna i Grekland ser lite annorlunda ut när det gäller arbetsterapeutprogrammet. På universitetet TEI of Athens läser man sammanlagt 8 terminer varav den sista består av sex månaders praktik på heltid. Två kortare praktikperioder har man på termin fem och sex där man har tre dagar praktik (14 timmar i veckan) och två dagar undervisning i skolan. En arbetsdag för de grekiska studenter är ungefär fem timmar/dag. Detta betyder att de får sin första patientkontakt ganska sent under utbildningen men har en intensiv period i slutet av utbildningen när de samtidigt skriver sitt examensarbete. När den långa praktiken börjar, har studenterna redan lärt sig all teori och kan ganska snabbt arbeta självständigt. Att ha en längre praktikperiod gör att studenterna kan följa patienter i deras utveckling. Att kunna följa patienter en längre period har jag saknat på alla mina praktikplatser. En annan fördel med den långa praktiken är, att man kan utvecklas som student till en självständig medarbetare under handledning och har hunnit arbeta självständigt en hel del innan man söker sitt första jobb. Denna möjlighet saknar jag i det svenska utbildningssystemet.

På sjukhuset arbetade jag tillsammans med en grekisk student, som jag fick bra kontakt med och som underlättade språkproblemen vid patientkontakter. Även på det andra stället fanns det grekiska studenter som ibland översatte för mig.

Universitetet erbjöd en språkkurs för alla utbytesstudenter. Kursen var två gånger i veckan. Under praktiken var det ibland svårt att kommunicera med patienter för att många inte pratade engelska. Mina handledare på sjukhuset kunde lite engelska och försökte alltid förklara vad som hände. Det fanns även två grekiska arbetsterapeutstudenter som försökte översätta. På rehabcentret hade jag en handledare som pratade bra engelska så att kommunikationen var enklare, dock var det ganska få där som överhuvudtaget förstod engelska. Jag upplevde den grekiska kulturen som välkomnande och öppen och även om de flesta inte pratade så bra engelska så försökte alla att hjälpa till. Att familjen spelar en viktig roll i Grekland blev väldigt tydligt under mina veckor på sjukhuset. Är man inlagd på sjukhus måste man alltid ha en familjemedlem/vän hos sig dagtid, som hjälper till med maten, personlig hygien och annat som behövs.

För utbytesstudenter organiserades många olika aktiviteter så att det var lätt att komma i kontakt med andra studenter om man var intresserad. Aktiviteterna var allt från utflykter till andra städer/öar till olika sportevenemang. För att veta om aktiviteterna måste man gå med i en erasmusgrupp på facebook som skapas varje termin för terminens utbytesstudenter. Det finns massor av olika aktiviteter och evenemang i Aten. Beroende på var man bor, så är det nära till havet och stranden och i oktober var det fortfarande tillräckligt varmt för att kunna bada i havet. Jag avslutade min vistelse i Aten med en road trip. Grekland är ett väldigt vackert land men många fina ställen. Ett av målen var Metéora som är ett imponerande och vackert ställe där man har byggt kloster på klippor.

Genom utbytet har jag fått många nya intryck som jag inte skulle ha fått i Sverige. Synen på sjukdom och funktionsnedsättning är olika i olika kulturer och kan påverka hur patienten reagerar på den hjälp hen får. Genom utbytet har jag fått insyn i en annan kultur. Detta kommer att hjälpa mig i mötet med patienter från andra kulturer, att lättare kunna förstå deras situation och önskemål.