Reserapport - KI-student
Lärosäte: Humboldt-Universität zu Berlin, Charité Universitätsmedizin Berlin
Utbildningsprogram: Läkare
Utbytesprogram: Erasmus
Termin: Vårtermin 16/17
Namn: Rrezarta Rama
E-postadress: rrezarta.rama@stud.ki.se

Innan avresa

Jag valde att åka till Charité då jag ville öva på min tyska, utforska eventuella möjligheter att jobba i Tyskland efter legitimation och utforska Berlin som verkade vara en spännande stad.

Inför utbytet träffade jag Internationell handläggare på KI och även ansvarig för kursen Neuro, Sinnen, Psyke. Bägge var mycket lätta att arbeta med, svarade på alla mina frågor och verkade mycket positiva till utbytet. Även när jag bads om kompletterande information från Charite´s sida under ansökan dit, fick jag alltid snabba svar av bägge.

Tyvärr var det lite svårt att kommunicera med internationella handläggarna på Charité eftersom de oftast bara gav schablonsvar som "titta i utbytesstudents-handboken" eller "läs mitt tidigare mejl ordentligt" även fast hela anledningen man skrev var för att man ville ha en klargöring i det de skrivit eller för att man inte hittar infon där i handboken där man förväntat sig att den borde vara. Detta är extra jobbigt om ens tyska är lite ringrostig (som min), och ledde ibland till en del missförstånd, även fast de tillslut gick att klara ut. Dessutom fick jag officiellt inte säkert svar på om utbytet verkligen skulle ta plats förrän i februari (för att börja VT i April), vilket var lite stressigt, eftersom ett eventuellt nej hade inneburit att man måste ta ett plötsligt uppehåll från studierna, eftersom det skulle vara för sent att hoppa in på terminen på KI. Dock hade jag fått ett relativt säkert "JA" redan i OKtober, men de sa att de inte kunde lova något förrän i Februari (det var oklart hur stor risken vara att man skulle få ett "NEJ" tillslut).

Viktigt är att man tar med sitt vaccinationspass (då även vaccinationskort från när man var barn) inför möte med företagshälsovården, men oklart vad man faktiskt redan ska vara vaccinerad mot. Dessutom viktigt att ha betalat Semestergebühren samt skriva ut kvitto på överföringen så det inte blir strul med det när man kommer fram.

Om man, likt mig, endast ska göra praktik så kan det vara bra att redan innan avresa skicka ut mejl till de olika avdelningarna på resp. sjukhus där man vill göra sin praktik. Speciellt om man ska göra praktik under någon period då det är stor konkurrens (tyska läkarstudenter gör praktik på sommarloven (augusti-oktober) och mellan terminerna (ca. februari-april)) så är det viktigt att vara ute i god tid!

Ankomst och registrering

Vårterminen börjar officiellt i början av april, men i praktiken börjar inte undervisning etc förrän i mitten av månaden. Mitt tips är att man kommer fram redan i början av månaden för att kunna skriva in sig på kursen i god tid, besöka företagshälsovården (vilket man måste göra innan man går ut på klinik iallafall) och se lite av staden. Det arrangeras även en introduktionsdag för utbytesstudenterna med extra info (som jag dock inte kunde närvara vid).

Företagshälsovården ska man själv boka en tid hos (en månad på förhand och innan man börjar sin praktik). De kan ibland ha dålig koll på hur de ska ta hand om man kommer dit innan man fått sitt studentkort (det ska då finnas en lista med namn på alla utbytesstudenter skickade till dem från de internationella koordinatorerna), De vaccinerar det som saknas på ens vaccinationskort och kollar om det finns kontraindikationer för att man ska få befinna sig i vissa sjukhusmiljöer.

Det fanns även möjlighet att be om att få en fadder som ska ställa upp på att visa runt en de första dagarna och som man förhoppningsvis fortsätter hänga med. Detta ansöker man om och tilldelas via Erasmix-gruppen som också anordnar events för utbytesstudenterna.

Ekonomi

Semestergebühr är obligatoriskt och är som en kåravgift som ligger på 200 euro men som även inkluderar en kollektivtrafiksbiljett som täcker Berlin med omnejd.

I allmänhet så kostar det mycket mindre att bo i Berlin än i Stockholm, med både billigt boende (speciellt om man jämför andrahandshyror och inneboende-hyror) och billig mat på både restaurang, i studentcafeterian (die Mensa) och i affär. De flesta dagar la jag mindre än 10euro på att äta även om jag inte lagade något hemma (2 euro för frukostmacka på Hauptbahnhof, 3 euro för rejäl lunch på Mensa:n, 3,5 euro för en stor falafelrulle till middag)

Boende

Trots att jag hört att värduniversitetet har i skyldighet att erbjuda en någon typ av boende vid ERASMUS-utbyte, så verkar Charité inte ta detta på allt för stort allvar. I studenthandboken erbjuder de en tips på hemsidor man kan besöka för att hitta boende och skickar även sidan till StudierendenWERK men med infon att man inte kan få boende där förrän man är inskriven på Charité. Väntetiden för studentkorridor är oftast minst en termin, så de blir bara aktuella om man ska vistas i Berlin under ett helt läsår. Stundetkorridorsrum eller liknande är dock väldigt billigt där (under 300 euro) och kan därför vara värt att överväga.


De flesta studenter i Berlin bor i kollektiv (Wohngemeinschaft/WG) och det är också den lättaste typ av boende att hitta. På facebook finns många grupper tillägnade kollektivt boende (sök på "WG gesucht" och Berlin samt eventuellt intresse/stadsområde så kommer det upp många grupper), och på gruppen "Svenskar i Berlin" läggs det också upp en del erbjudanden ibland. Även hemsidor finns tillägnade till detta syfte: WG-Gesucht: http://www.wg-gesucht.de Studenten-WG: http://www.studenten-wg.de/Berlin,wohnung.html WG-Zimmer: http://www.wg-zimmer.de. Det negativa med att söka boende genom sådana FB-grupper och hemsidor är att de oftast kräver att man träffas fysiskt och kommer på visning för att anses vara en rimlig kandidat. Om man inte tror man kommer vara väldigt stressad under terminen kan man flytta runt bland olika kortare andrahandsuthyrningar (typ 2-3v långa som folk lägger upp om de ska iväg på semester), men för mig känndes detta för osäkert och stressigt.


Då jag ville ha ett säkert boende i god tid fixade jag boende genom denna hemsida: https://www.medici-living.de/

Det är alltså ett företag som hyr ut rum i delade lägenheter till en hyra som är lite högre än vanligt för Berlin. Det negativa är att man inte själv får bestämma vem man ska bo med, att rummen inte alls är så fräscha som de ser ut på bilderna samt att Medici Living gärna tar av pengarna på ens deposition för småsaker. Däremot är rummen möblerade, man kan låsa sitt sovrum ifall man inte känner att man känner de andra i lägenheten tillräckligt, man behöver inte komma på visning av rummet innan och en del av deras lägenheter har väldigt bra läge! Jag betalade 480 euro i månaden för ett rum i delad lägenhet i Friedrichshain och 2ggrhyra i deposition.

Studier allmänt

I Tyskland börjar man i det som kallas gymnasium, redan när man är i ca 5e klass, och om man inte har tillräckligt bra betyg då hamnar man istället i mer praktik-inriktad skola, som ej ger behörighet till högskolestudier. När man sedan söker till universitet och Läkarprogrammet kommer de flesta in på sitt betygssnitt (där 1.0 är bästa snittet och 6.0 är sämst) men på vissa universitet finns det även ett medicinrelaterat prov man kan skriva som ökar ens chanser att komma in. 

Läkarutbildningen är 6 år lång, med 2 prekliniska år, 3 kliniska år med stark teoretisk framtoning och det sista året kallas för PJ (Praktisches Jahr) och är lite som en kortare, obetald/dåligt betald AT. 

Under de 3 kliniska åren har Charité utbildningen uppdelad i s.k. Modulen, med ca. 4 moduler per termin och tenta på samtliga genomförda moduler i slutet av terminen. Varje modul utgörs annars av föreläsningar, seminarier och bed-side undervisning (men ingen riktig praktik). Tentan är alltid multiple choice. Man kan som utbytesstudent därför själv välja den kombination av moduler som passar med det man missar, hemma på KI. 

Mellan terminerna gör läkarstudenterna i Tyskland så kallad Famulatur (specifikt ord för läkarstudentspraktik). Innan utbildningens slut ska sammanlagt 4 månaders Famulatur vara avklarad och är tänkt att ge den kliniska erfarenhet som man inte får så mycket av under utbildningen.

PJ:en utgörs av tre trimester, där en av dem kan göras inom valfritt ämne, en måste vara på internmedicinsk avdelning och en måste vara inom kirurgisk avdelning. PJ-trimestrarna kan göras på vilket sjukhus som helst som har kopplingar till ett universitet, även sjukhus utomlands eller i andra Bundesland är accepterade. Innan PJ (uttalas alltså "peh-jott") har man en del av den s.k. Staatsexamen (liknande Integrerad sluttentamen eller AT-Provet) och efter PJ så har man ytterliggare en del av Staatexamen, täckande de tre specialiteter man har gjort praktik på under året. Eftersom PJ är obetald i Berlin så har PJ-studenterna rätt till att ta ut en dag i veckan som studiedag inför sina Staatexamen, som de ibland tar ut i klump på slutet av trimestern för att få en förlängd instuderingsperiod till examen. 

Efter examen får man jobba som läkare, men titeln Medicine doctor får man endast ha om man har "doktorerat" medicinskt (OBS, detta är ej detsamma som en PhD). Att doktorera i tyskland (om man är läkare) innebär oftast att man tar en eller några terminers uppehåll under/efter utbildningen och/eller att man forskar på fritiden för att få en publicerad artikel. Detta kan likställas med examensarbetet vi skriver, men är oftast lite mer ambitiöst än hos oss på KI. Därefter kan man akademiskt jobba sig upp till andra titlar, dock tar man i regel aldrig en PhD om man är läkare.

Oavsett titel så påbörjar man sin ST direkt efter examen, och jobbar då för första gång som riktig underläkare (Assistensarzt). Det tar liksom i Sverige ca 5år att bli klar med denna, men om man forskar vid sidan av (vilket kan vara obligatoriskt vid vissa universitetskliniker) kan detta ta upp till dubbelt så lång tid. Åtminstone vid Universitetssjukhus får man under sin ST oftast betalt för en 40-timmars arbetsvecka, men tvingas i praktiken arbeta tills man är klar med dagens arbete, vilket ibland betyder att man jobbar 12h per dag till lönen för två tredjedelar.


Kurser under utbytet

Kurser motsvarande termin 9 på KI
Jag gjorde mitt utbyte på Charité under termin 9: Neuro, sinnen, psyke (NSP). Eftersom jag oavsett vad skulle behöva skriva tenta i Stockholm (enligt policy i kursledningen på t9), och jag känner att jag lär mig bäst genom kliniska erfarenheter av olika sjukdomar, så valde jag att endast föra Famulatur(praktik) på Charité. Jag gick alltså inte i klass egentligen utan var på egen hand ute på olika avdelningar och fick själv strukturera upp hur jag skulle lära mig den teoretiska biten.

Innan jag åkte gjorde jag "rest" på PU och Beroende eftersom kursledning på NSP hade rekommenderat detta efter att många som åkt på utbyte inte lärt sig tillräckligt om beroendemedicin. Eftersom Jag ändå hade mycket ledig tid mellan höst och vårterminen passade jag på att plugga in ÖNH och Ögon-teorin så gott det gick innan avresa, då jag kände att detta var det jag hade sämst koll på och även där jag skulle göra kortast praktik (dvs minsta möjligheterna till att lära sig genom praktik).

Ansökan om praktik

Trots att jag blivit antagen till ett utbyte med praktik i specifika specialiteter med angivna tidsspann, så var det ändå upp till mig att kontakta sjukhus och fixa att praktiken blev av. Inget sjukhus är informerat om att du blivit "lovad" att göra praktik i specifika specialiteter heller, vilket kan vara bra att veta. Internationella koordinatorn hjälpte mig ändå fixa första praktikplatsen och gav mig mejladresserna till Lehrsekretariat (de är de som tar emot Famulatur-förfrågan) till en avdelning tillhörande varje specialitet jag hade planerat praktik i.

På Wikipedia kan man hitta en lista på alla sjukhus (Lehrkrankenhäuser) som är kopplade till Charité och på följande länk till PDF-dokument finns även listan över vilka specialiteter som kan återfinnas på resp. sjukhus: här. OBS! att alla inte ligger i Berlin (Frankfurt-Oder t.ex. ligger flera timmar bort). Skicka ett mejl till Lehrsekretariat till de relevanta specialiteterna i de sjukhus som känns intressanta, och skicka med CV och kopia på Immatrikulations-Bescheinigung (Inskrivnings-bevis: detta dokument får du alltså först vid inskrivning på universitetet). På Blackboard (deras "pingpong") finns det exempelbrev om man vill ansöka om Famulatur via email.

Även fast det intuitivt kan låta intressantast att vara i höghuset på Charité Mitte pga alla ovanliga fall skickas dit, så uppskattas praktiken oftast mer på de sjukhus som har mindre stark koppling till forskning, då forskningssjukhus oftast har högre arbetsbelastning. Detta ger mer stressade läkare och mindre chans att någon tar sig extra tid att förklara något för dig som student.

Allmänt om Famulatur 

Famulatur är ett specifikt ord för praktik som läkar- och apotekarstudenter gör i Tyskland. Det sägs att många kliniker inte tar emot s.k. famulanter kortare än 4 veckor i sträck, men för mig var detta inget problem när jag sökte för Ögon och ÖNH. 

Eftersom man som läkare i Tyskland måste göra t.ex. blodprovstagning och insättning av PVKer, så faller dessa uppgifter oftast på studenterna, då de flesta läkare vill slippa detta då de redan arbetar många obetalda övertimmar. Denna förväntning är något man måste förhålla sig till, och om man är på en avdelning en kortare tid kan man komma undan ifall man hävdar att man inte lär sig något ämnesspecifikt genom blodprovstagning och/eller att påstå att man inte vet hur det görs pga att det är SSK-jobb i Sverige. 

I allmänhet så förväntas man oftast inte göra så mycket aktivt på Famulatur:en (förutom blodprover) och kan därför behöva pusha för att få prova att göra undersökning själv, att få ta hand om egna patienter eller att annars handledas väl. På inga av mina avdelningar fanns det en fast handledare för mig, utan jag förväntades själv försöka inspirera de olika underläkarna till att vilja dela med sig av sin visdom. Mitt tips är att säga till överläkaren att man gärna vill gå med en person (högre chans att få bra handledning med kontinuitet och ansvarskänsla) och att till handledaren kommunicera vad man hoppas att lära sig för färdigheter/teori under praktikens gång.

Mina erfarenheter


ÖNH: Tre veckor på Station 113, på Charité, Campus Mitte
Detta var min första praktik och min tyska var ännu väldigt ringrostig. I kombination med att ÖNH tydligen är en väldigt stressig specialitet (iaf i Tyskland) och att jag var på en universitetsklinik (ska tydligen vara mycket stressigare än de andra sjukhusen), så lades grunden för det som definitivt var min sämsta praktik. Trots att jag både fick vara på avdelning, kirurgi och på mottagning (variationen är jag mycket positiv till) så var kollegorna mycket otrevliga och stressade. Det var otroligt svårt att motivera läkarna till att ens berätta om tekniken de använde medans de undersökte patienter. Jag kan därför inte rekommendera att göra Famulatur på ÖNH belägen på Charité, Campus Mitte

Psykiatri:  Sex veckor på slutenvårdsavdelning (ej tvångsvård) på Station 153, Charité, Campus Mitte
Här fanns det många typer av patienter som oftast låg inne under ca 4 veckor eller mer. På samma avdelnings fanns bl.a. beroendepatienter, depressionspatienter och schizofrenipatienter. Det var ingen stressig stämning så det fanns mycket tid att ställa frågor och följa med patienter på olika undersökningar. Varmt rekommenderat.

I övrigt så är det intressant att det i Tyskland även finns en "Psykosomatisk" specialitet, som ska vara någon typ av intersektion mellan psykiatri och internmedicin. Jag är osäker på vad jag tycker om den uppdelningen, men det hade säkert varit intressant att göra en del av psykiatri-placeringen (2veckor kanske?) på en sådan avdelning så att man kan se fullt ut hur psykiatrin fungerar i Tyskland.

Ögon: Två veckor på mottagning på Campus Virchow-Klinikum
Här var varje veckodag indelad efter en sjukdomsgrupp; t.ex. var måndagar "hornhinnedagen" och fick då se en mängd patienter på kort tid, och även göra väldigt många ögonmikroskops-undersökningar. Om man är motiverad kan man här säkert också koordinera att vara med vid operation.

Neuro: Fem veckor på Station 116 (Team 2) på Charité, Campus Mitte
Väldigt givande praktik eftersom jag råkade hamna i ett team med supersnälla underläkare. Det är även en ganska stor avdelning så chansen är hög att det finns andra studenter (famulanter eller PJ-studenter) under ens vistelse här. Om man är flera är man starkare och då är det också lättare att ställa krav på bättre handledning (om det skulle behövas). Även den avdelning där jag upplevde att det fanns högst tryck att "leverera", även som student, och fick därför delvis ha hand om egna patienter.

När praktiken är slut

Glöm ej att få både Charités egna och KI's egna Evaluations-form ifyllda på att man varit på praktikplatsen. Dessutom krävs underskrift på loggbok också.

Språk och kultur

Under ansökan till utbyte gjordes ett mindre språktest online som visar vilken språklig nivå man ligger på. Jag hade initialt B1 enligt detta, men efter jag fick en andra chans att göra det använde jag google lite under provet vilket gav mig ett resultat på B2-nivå. För att undvika stress och osäkerhet/mindervärdeskänslor kan jag rekommendera att inte göra som mig utan att iallafall gå t.ex. en enklare tyska kurs på kvällarna, innan man åker iväg, så man kan känna sig lite mer flytande i sitt tal om inget annat.

Humboldt Universitet erbjuder språkkurs på t.ex. B2-nivå för en relativt billig peng. Man kan gå denna under början av terminen, några gånger i veckan, och det är förenligt att gå kursen och samtidigt plugga moduler på Charité. Däremot kan det på vissa praktikplatser vara svårt att övertyga de ansvariga att man fortfarande ska få ett "pass" på attendence om man varit borta för många timmar i veckan. Jag gick själv inte kursen, men flera av utbytesstudenterna jag pratade med kunde intyga att det var en bra kurs.

Däremot gick jag en kurs via Charité som hette Deutsch für Mediziner som var två helger (fredag kväll och lördag morgon). Den kostade ca 60 euro och lärarna var läkarstudenter på universitetet. Det gav väldigt bra överblick över alla fraser och ord som man behöver kunna som läkarstudent, speciellt om man som mig mest bara förberett sin anatomiska ordlista genom att gå igenom dem som var relevanta till just mina specialiteter.

Hela första halvan av min vistelse i Berlin hade jag alltid med mig en lapp där jag snabbt kunde skriva ner alla ord jag hörde som jag inte förstod. När jag senare hade tid kollade jag upp dem på t.ex. http://www.linguee.de/deutsch-englisch eller https://www.leo.org/german-english/. Om man som mig ska gå praktik som motsvarar NSP-kursen, kan jag starkt rekommendera att gå Psykiatri först eftersom det fanns mycket utrymme att prata själv och höra andra prata om komplexa saker.

Slutligen bör tilläggas att om man är rädd att åka pga språket så ska man inte vara orolig. Jag höjde mig från en B1-nivå till en stark C1:a under utbytet.

Fritid och sociala aktivteter

Berlin är en helt underbar stad med en stor mängd olika typer av aktiviteter att ta del av. Till skillnad från Stockholm så är Berlin inte riktigt så segregerat, och varje stadsdel är oftast helt själv-fungerande. Man behöver alltså nästan aldrig lämna sitt område. Jag bodde i Friedrichshain och kunde där äta på nya restauranger varje dag; köpa mat i ekologiska mataffären eller köra på LIDL om jag tillfälligt var fattigare; kunde klättra på et trevligt klättercentrum; gå på bio; hänga i den stora Volkspark:en; gå på marknad. Var stadsdel har lite sin egna personlighet, men det jag kan rekommendera är att lära känna den del man väljer att bo i främst, så man trillar in på de mindre, okända ställena.

Inte minst finns det i Berlin många billiga, men samtidigt väldigt goda, restauranger. Om man deinitivt vill ha tips så kan man let på http://www.stilinberlin.de/. Överallt i Kreuzberg, Friedrichshain och Neukölln kan man iallafall räkna med att vara nöjd utan att bli pank; Fhain är kanske ännu intressantare om man är vegetarian eller vegan. Även om man gillar konst eller elektronisk musik så är Berlin perfekta stället att befinna sig på. Tex Hamburger Bahnhof, Wunderkammer Jüdisches Museum, Gemälde Gallerie är alla starkt rekommendera att besöka konstmässigt, och elektronisk musik kan man njuta av på någon av de många utomhusklubbarna som t.ex. Sisyphos eller //:about blank. Det tråkiga med utelivet i Berlin är att man tydligt måste "passa in" för att komma in på många klubbar, vilket betyder att det är svårt att ta med personer som inte redan är "invigda" i EDM-kulturen till ställen man tycker är trevliga. Rasism anses också spela en stark roll i vilka som släpps in på EDM-klubbarna. Samtidigt finns det en del midre creddiga klubbar som aktivt arbetar mot rasism. T.ex. YAAM är en väldigt trevlig, större klubb (dock ej EDM-klubb). Det finns även en stor scen för Cumbia och Hiphop samt HBTQ-vänliga klubbar.

Genom den s.k. ERASMIX-gruppen anordnades events för utbytesstudenterna. Därigenom kan man lära känna de andra som är på utbyte, samt en och annan tysk student som oftast varit på eller vill åka på utbyte. Oftast är eventen helt gratis och man får se de där turistiga Berlin sakerna som man annars kanske inte orkat ta sig till själv (rundvisning i riksdagen, besök på Judiska museet etc.). Universitetet erbjuder också möjligheten att ta träna en massa olika sporter genom Hohschulsport-Humboldt Universität, oftast till en billigare summa pengar än om man går någon kurs utanför universitetet. OBS att man oftast måste anmäla sig tidigt på terminen för att få en plats.

När det kommer till att lära känna människor så var det (som förväntat) lättast att lära känna andra utbytesstudenter (genom ERASMIX). Annars så kan man som svensk utnyttja den "positiva rasism" som tydligt gynnar oss, och t.ex. hitta folk som vill lära sig svenska att bli vän med. Då blir det plötsligt mycket mindre pinsamt att man kanske säger lite grammatiska fel ibland också, vilket jag tror gör det svårast att vara sig själv annars i kontakt med folk som pratar tyska som modersmål. Jag lärde känna lite olika människor genom klättrings-kurs jag gick på, genom erasmix-gruppen och genom att jag hade vänner som hade vänner i stan.

Sammanfattning

Jag är väldigt glad för detta utbytet, inte minst för att jag fick perspektiv på hur sjukvårdssystemen och utbildningen hade kunnat fungera. Trots att jag nu är mer övertygad om att jag borde vara kvar och jobba i Sverige efter examen, så känns det bra att ha något att jämföra med.

Jag har fått se en ny stad, träffa nya människor, uppleva ett annat sätt att relatera till sina medarbetare på kliniken, men även bättra på mina språkkunskaper i Tyska. Genom min kliniska praktik känner jag också att jag fick möjligheten att förstå sjukdomarna vi lär oss om i NSP mycket mycket bättre än jag gör genom böckerna, och då dessa är väldigt intressanta ämnen för mig är det viktigt för mig att jag inte hamnade bakom resten av klassen för ett utbytes skull.

Och som alla andra redan skriver: är du osäker å o du borde åka iväg? Var inte det! Det kommer vara värt det!