Reserapport - KI-student
Lärosäte: The University of Sydney
Utbildningsprogram: Läkare
Utbytesprogram: INK
Termin: Vårtermin 16/17

Innan avresa

Varför utbyte och varför Sydney

Under läkarutbildningen har jag försökt utnyttja de olika möjligheterna som ges för att åka till andra länder som läkarstudent. Förutom att man får perspektiv på medicin och sjukvård från olika länder så tycker jag att det är ett bra sätt att uppleva ett land och dess kultur på en djupare nivå än som en turist. Jag hade ingen tvekan att jag ville göra ett utbyte under SVK-perioden av läkarlinjens sista termin. Jag hade Sydney som mitt förstahandsval av några anledningar. Jag hade redan upplevt sjukvård från länder med lägre ekonomisk standard än Sverige, varför jag nu ville uppleva sjukvården i ett land som var ekonomiskt välutvecklat, och jag ville göra utbytet i ett engelskspråkigt land. Jag hade gjort examensarbetet i USA, varför Australien lockade väldigt mycket. Jag valde Sydney som förstahandsval över Melbourne på grund av att utbytet i Sydney är endast 8 veckor jämfört med 12 veckor i Melbourne, så man behövde inte missa examensceromonin. Dessutom är vädret betydligt bättre i Sydney under april-mars jämfört med Melbourne. Jag vet inte riktigt vad meritkravet var för att få Sydney - men jag hade iallafall merit B då jag var en doktorand på KI. 


Ansökan

SVK-perioden är 10 veckor men utbytet i Sydney är 8 veckor och för att få till tillräckligt med högskolepoäng erbjuder KI kvällskurs inom sexualmedicin under våren innan SVK-perioden börjar. Detta innebär att man har två veckor tillgodo som man kan planera för innan eller efter utbytet för att exempelvis uppleva mer av Australien. Jag valde att åka till Cairns för att dyka i Stora barriärrevet innan utbytet - rekommenderas varmt. Om man inte bryr sig om att vara med på examensceromonin så kan lediga tiden såklart utökas. Eftersom vi har ett bilateral utbytesprogram med The University of Sydney får KI-studenter söka placeringar innan utbytesstudenter från många andra universitet - vilket gör att man har större chans att få placeringar som man önskar. Vid ansökan har man tillgång till ett schema där man kan se vilka kliniker som har möjlighet att ta emot en under den period som man vill göra utbytet - och kan därefter lista sina önskemål i ordning. Jag fick mitt andra- och tredjehandsval, thorax- och kärlkirurgi. 


Visum
Jag följde de direktiv som gavs från KI och The University of Sydney angående visum och sökte ett "Visitor Visa - Tourism stream (subclass 600)" efter att ha fått antagningsbeskedet från värduniversitetet. I visumansökan angav jag "Other" som min anledning att åka dit, och senare under ansökan kunde jag ange att jag skulle befinna mig på ett sjukhus under vistelsen. Hela ansökan görs digitalt och jag gjorde ansökan i mitten av december 2016 (utbytet var planerad för april-maj 2017). För att  få sin ansökan bedömd behöver man gå på en läkarundersökning från en klinik som deras ambassad har godkänt (i Stockholm var det endast Sibylleklinken år 2016), lämna blodprover samt ta lungröntgen. Totala kostnaden för visumansökan var 950kr för ansökan + 4700kr för läkarundersökning och blodprov + 530kr för lungröngten = 6180kr.
Med det sagt så var det flertal utbytesstudenter från andra länder som hade kommit med ett enkelt turistvisum - som inte kräver en läkarundersökning. Det här är ett betydligt billigare alternativ, men kanske juridiskt inte det absolut rätta. Sjukhuset kollade aldrig våra visum. Om de hade frågat vid passkontrollen varför man kom till Australien hade de här utbytesstudenterna bara sagt att de skulle turista. Man bör kanske inte ha med sig saker som tydligt visar att man ska vara på ett sjukhus, finns liten risk att de öppnar ens väskor, och ett stetoskop och övriga sjukhussaker skulle kunna avslöja en. 

Övrigt
I ansökan till värduniversitetet behövde man även ha bevis på sina vaccineringar. Jag fick ringa kommunen där jag gick grundskolan för att få mina journaler från skolsjukvården. Men eftersom dessa journalanteckningar var ganska dåligt skrivna och inget man kunde skicka till värduniversitetet samt att jag hade tagit många av mina vaccinationer utomlands då jag är född i ett annat land, fick jag ta med alla mina handlingar och gå till CityAkuten för att få ett sammanställt vaccinationsintyg som jag kunde skicka till dem. Intyget kostade 500kr. 
Värduniversitet ville även ha utdrag både från svenska polisen och australiensiska polisen - tänk på att det här kan dröja lite varför man bör söka omgående.

Flygresa
Jag köpte flyg med Cathay Pacific till Cairns och hemresa från Sydney - båda resorna med mellanlandning i Hong Kong. Jag betalade 7950 kr, och jag bokade resan i början av mars 2017. Jag hade kollat flyg ett par månader tidigare och priserna låg på liknande nivå. Om jag hade bokat dit resan också till Sydney hade jag kommit undan billigare - Air China hade flertal billigare alternativ till och från Sydney. 

Ankomst och registrering

Jag landade i Sydney kvällen innan jag skulle påbörja utbyte, och det var inga problem. Jag hade varit i Australien några dagar innan, så jag hade redan överlevt det svåraste delen av jetlag. Första dagen får man träffa ansvariga för utbytesstudenter (samma person som man hade mejlkontakt med och som man skickade alla handlingar till) - som gav en kort introduktion och rundvisning av sjukhuset.  

Ekonomi

Kostnadsläget i Sydney är mycket liknande Stockholm. Att äta och dricka alkohol ute är kostnadsmässigt i samma nivå som i Stockholm. Boendekostnaden är kanske lite högre - men kan man komma undan helt okej genom att endast hyra ett rum och dela lägenheten med andra. De stora kostnadsposterna för utbytet är flygresan, visumansökan och boendekostnaden.

Utöver LINK resebidraget som var på 6000 kr (5000 kr innan utbytesstart och 1000 kr efter inlämning av reseberättelse), sökte jag merkostnadslån för utlandsstudier och lån för resekostnad från CSN - 560 kr extra per vecka och 16500 kr, respektive.

Det här är inget billigt utbyte - men om man lyckas hyra ut sin bostad i Stockholm, och räknar med att man naturligtvis skulle haft kostnader även om man var kvar hemma i Sverige så blir nettokostnaderna för ett utbyte i Sydney inte alarmerande högt. 

Boende

På University of Sydneys hemsida (http://sydney.edu.au/medicine/northern/electives/accommodation.php) finns det annonser för bostäder som är upplagda av personer som skulle vilja ta emot utbytesstudenter. Jag valde att kontakta de som bodde relativt nära mitt sjukhus, eftersom jag ville undvika daglig pendling. Jag skickade mina förfrågningar ca 1,5 månader innan utbytesstart. Jag fick positiva svar av flertal, och valde till slut att hyra ett rum av ett par som bodde i bostadsområdet Naremburn, ca 1 km från Royal North Shore Hospital och metrostationen St Leonards. Jag fick betala 245 AUD (ca  1700kr) per vecka för ett rum i ett hus med tre sovrum, stort vardagsrum, kök och trädgård. Kök, vardagsrum och trädgård kunde man använda såklart fritt. Jag hade tur eftersom de inte hade hyrt ut deras andra rum, som skulle ha kostat 295 AUD/vecka - så jag kunde bo i det större sovrummet med eget badrum men betala fortfarande för det mindre rummet utan eget badrum, som jag hade bokat i förväg. Det var ett härligt par med en gullig hund, som jag blev goda vänner med. Området omkring sjukhuset är ett relativt lugnt bostadsområde, med många familjer. För sociala aktiviteter fick man ofta ta metro in mot centrum eller buss mot stränderna - tog inte särskilt lång tid. Jag tyckte det var mycket skönare att bara kunna gå till och från sjukhuset varje dag. 

Som jag förstod det efter att ha pratat med de andra studenterna, så verkar det vara ganska enkelt att hitta ett rum att hyra i Sydney. De hyrs ofta ut med kortvarsel - så om du inte gör som mig och bokar via annonsörer på universitetshemsidan så kan jag rekommendera att man bokar vandrarhem första veckan och går på visningar för ett rum att hyra - så att man minimerar risken att  åka på en bedrägeri. Gumtree.com.au, flatmates.com.au och facebookgruppen "Svenskar i Sydney" rekommenderas för att hitta boende i Sydney. 

Studier allmänt

Läkarutbildningen i Australien kan vara både undergraduate eller postgraduate - det vill säga att man startar läkarprogrammet direkt efter gymnasiet eller efter en collegeutbildning motsvarande 4 års studier. Postgraduate-systemet liknar systemet i USA och innebär att läkarprogrammet görs på 4 år - och som jag har förstått det så verkar allt fler lärosäten i Australian gå mot detta system. Undergraduate-systemet liknar mer det europeiska systemet och är förmodligen direkt kopia av det brittiska - 5 års läkarutbildning. Efter läkarutbildningen måste man göra 2 års tjänstgöring - motsvarande vår AT. De 2 åren börjar med 1 år som intern och därefter 1 år som resident - med växande kravbild. Om man har gjort sin läkarutbildning i Australien är man garanterad en plats på ett sjukhus för att utföra sin internship/residency. Liknande som svenska systemet är man placerad på olika placeringar under dessa två år - men med större frihet att välja vilka specialiteter man vill tjänstgöra inom. Efter dessa två år kan man påbörja sin specialistutbildning (motsvarande vår ST), och då kallas man för Registrar. Att få ST är däremot betydligt svårare, såklart beroende på vilken specialitet man väljer. Många arbetar som "uncreditet" registrars - där man arbetar i princip som en ST-läkare, men man är inte registrerad som ST-läkare, i väntan på att få en riktig ST. Skillnaden med vik efter AT i Sverige är att i Australien kan man inte tillgodoräkna sig något av den arbetade tiden sedan när man får ST. Jag vet inte om alla specialiteter har liknande system - men exempelvis ST-platser inom thoraxkirurgi tillsattes nationellt - med 4-8 platser årligen. På thoraxkirurgikliniken som jag var på fanns det flera "uncredited" registrars, och den som hade varit där längst tid hade varit där 6 år och varje år sökt för att få en ST-plats. Som ST-läkare får man räkna med att arbeta långa dagar, det fanns inget som hette 40 arbetstimmar/vecka för ST-läkarna i de specialiteter som jag hade utbyte i. Men positivt var att både AT- och ST-läkarna fick hyggligt bra betalt, och bra övertidsersättningar. Australien har ett väl fungerande sjukvårdssystem där alla medborgare har ett statligt sjukvårdsförsäkring liknande den vi har Sverige, men skillnaden med Sverige är att majoriteten av befolkningen även har privata sjukvårdsförsäkringar, vilket gjorde att de kunde gå till privata vårdgivare och få snabbare vård. Av den anledningen var inga av specialisterna (consultants) heltid på sjukhuset (iallafall under de placeringar som jag hade) - alla arbetade även på privata kliniker. Specialisterna delade upp patienterna som kom till det statliga sjukhuset som jag var på mellan sig, och när de hade "operating days" så kom de till sjukhuset och opererade på dessa patienter. Övriga dagar kom de snabbt till sjukhuset och rondade sina inneliggande patienter.

The University of Sydneys läkarutbildning är ett postgraduate program där de två första åren är mestadels teoretiska och de resterande två åren praktiska med placeringar i stadens olika sjukhus. De hade flertal längre placeringar på ca 4 veckor - på bekostnad av att inte ha placeringar på samtliga kliniker. Som jag förstod det så var klasserna inte särskilt sammanhållna, vissa kunde ha kirurgiska placeringar under år 3 och andra under år 4. Varje fredag hade de föreläsningar och även de följde inte en riktig röd tråd. Rollen som läkarstudent på The Royal North Shore Hospital liknar mycket rollen som läkarstudent i ett av Stockholms storsjukhus, där mycket beror på din handledare och hur mycket du själv vill göra och tar initiativ till. Hierarkiska systemet är nog lite mer utbredd där än i Sverige, men fortfarande betydligt plattare än många andra länder skulle jag nog säga. Studenter har inga problem att ställa frågor och konversera med professorerna på klinikerna.  

Övriga skillnader som jag märkte av var att teamarbetet med sjuksystrarna var betydligt mindre uttalad där - under ronderna var sjuksköterskorna aldrig med, utan fick sedan reda på vad som behövdes göras. Många av arbetsuppgifter som är sjuksköterskornas i Sverige utfördes av läkarna där, som till exempel att sätta KAD och PVK. De hade ett digitalt journalsystem som i grunden gjorde samma sak som våra journalsystem - med stora skillnaden att de fortfarande hade läkemedelsjournal på papper, så under ronden fick läkarna gå runt med en bunt pärmar med de olika patienternas läkemedelsjournaler. Läkarna hade på sig privata kläder under arbetet, med akuten och operation som undantag. Detta var väldigt konstigt för mig, av hygieniska anledningar. Att ha på sig skjorta och klocka när man undersöker patient efter patient under ronden skulle aldrig accepteras i Sverige. Många kavla inte ens upp ärmarna. Men alla sjuksköterskor hade på sig scrubs hela tiden i alla avdelningar. Jag tror att det här en gammal brittisk tradition (de brittiska utbytesstudenterna berättade att de hade likadant hemma). En stor yrkeskategori på deras sjukhus var farmaceuter, som gick igenom alla inneliggande patienters läkemedel och kom med rekommendationerna till läkarna. Det här tyckte jag var väldigt bra, och jag tror vi skulle ha stor nytta av att implementera i Sverige. 

Kurser under utbytet

Kurser motsvarande termin 11 på KI
Jag gjorde mitt utbyte under SVK-perioden under T11 - den period då flest läkarstudenter gör utbyte. De flesta som gör utbyte i Sydney gör det på sjukhuset Royal North Shore Hospital, vilket är ett stort sjukhus med de allra flesta specialiteterna. Allmänt för studenterna på Royal North Shore Hospital var att de gav föreläsningar på fredagar, varför man kunde välja att inte gå till kliniken och istället gå på föreläsningarna med de lokala läkarstudenterna. Man fick föreläsningsschemat mejlat till sig några dagar innan. Under tisdagsluncherna höll sjukhuset även "Grand rounds", där någon/några läkare beskrev ett särskilt uppseendeväckande patientfall som de hade träffat på sjukhuset. De var ofta välbesökta av personal och studenter från alla olika yrkeskategorier. 

Vascular surgery
Jag började mitt utbyte med fyra veckors placering på kärlkirurgen. Redan i början av utbyte fick jag reda på att den person som stod som min handledare på mina papper var "head of department" och att man sällan skulle ha någon kontakt med den personen. De man hade mest kontakt med var registrarna (ST-läkarna) och residenten (AT-läkaren). Registrarna och residenten på kärlkirurgen var alla väldigt vänliga och hjälpsamma. Trots att de var väldigt stressade, tog de ofta tid för att svara på frågor och quiza en för att vi skulle lära oss så mycket som möjligt. De la till och med tid och höll privata seminarier för mig och den andra utbytesstudenten från England. På kärlkirurgen fanns det en resident på avdelningen som skötte det mesta administrativa och tre registrar, varav en var randande från Upper GI surgery och en var "uncredited" registrar. Varje morgon vare rond, och då gick man runt med AT-läkaren och ST-läkarna runt till varje patient och undersökte dem. Här fick man som läkarstudent bra mängdträning på kärlstatus, undersöka dialysfistel och bedöma sår. Specialisterna kom ofta senare under dagen eller hade telefonkontakt med registrarna. Måndagar, onsdagar och fredagar var operationsdagar. Man kunde bestämma dagen innan med en av registrarna om man skulle möta gruppen som skulle operera i OP-salen eller följa med och ronda först på morgonen. Jag valde att maximera min tid på operation - då jag tyckte att jag hade mer nytta av att vara på operation. På operation fick man ofta tvätta sig och stå vid såret. Vaskulärkirurgin hade en operation i taget och beroende på vilken specialist som hade operationsdag så kunde man se olika procedurer. Dessvärre kunde sårområdet bli ganska trångt då registrarna ville maximera sin tid med att operera med specialisterna och därför blev det ganska lite hands-on träning för studenterna. Men de var väldigt välkomnande och även om de var många vid såret så fick man alltid tvätta sig och se operationen från nära håll. Exempel på operationer som utfördes var femorala och karotida endarterektomier, tå- och fotamputationer, fistelbildning för hemodialys, venösa trombektomier och flertal endovaskulära procedurer såsom ballong och stentande av trånga kärl. På vaskulärkirurgi utförde de även större operationer såsom njurtransplantationer och reparation av typ B aortadissektioner, men tyvärr hade vi inga av dessa fall när jag hade min placering. Tisdagar präglades av mycket administration. Därför blev tisdagar ofta korta dagar för oss utbytesstudenter, då vi hade lite att vinna av att se de utföra administrativa ärenden. Torsdagar började väldigt tidigt - då vi behövde ronda alla patienter innan klinikmötet. Varje torsdag kom alla läkarna inom kärlkirurgi till klinikmötet. Dessa möten började ofta med att ett företag demonstrerade några av sina produkter för kärlkirugi, och följdes av presentation från någon av de yngre läkarna om en relevant diagnos. Därefter diskuterade vi de olika svåra fall som läkarna haft under veckan. Slutet av mötet kom nefrologerna in och man diskuterade de olika dialysfistlarna som behövdes skapas eller återskapas. Dessa möten tog ofta uppemot 3 timmar. Efter klinikmötet var det mottagning. Då följde en av specialisterna ned till mottagningen och hjälpte de yngre läkarna med de olika fallen. Här fick man som student ofta ta egna patienter och sedan diskutera med specialisten. Vanliga patientgrupper var diabetiker, njursjuka, patienter med varicer, post-DVT och aterosklerotiska patienter.

Cardiothoracic surgery
Följande fyra veckor hade jag utbyte inom thoraxkirurgi. Det här var en större klinik jämfört med kärlkirurgi - två operationssalar med dagliga operationer. Här fanns det två residents och fyra registrars varav endast en hade riktig ST. Även här fick man ofta tvätta sig och närvara vid såret. Här fick man assistera mer och hade mer hands-on träning. Då jag inte hade haft thoraxkirurgiplacering under min utbildning i Sverige var det väldigt spännande att se de här stora operationerna och hur hjärt-lung-maskinen fungerade. Det var inte ovanligt att operationer tog uppemot 8-12 timmar. Exempel på operationer som jag fick se var klaffbyten (öppna och endovaskulära), kranskärlsbypass (med och utan pump), reparation av typ A aortadissektioner, lunglobektomier och pacemakerinstallationer. Här var arbetsbördan ännu större för de yngre läkarna - men även här var de väldigt snälla och stannade upp och förklarade vad de höll på med. Varje morgon rondade vi de inneliggande patienter. Det här är en utmärkt placering för att träna på hjärt- och lungauskultion. Det fanns ett stort pedagogiskt värde i att identifiera ett blåsljud och sedan vid operation med egna ögon se klaffdefekten och efter operationen märka saknaden av blåsljudet. Många av thoraxkirurgins patienter låg på IVA - varför man fick stor exponering på IVA-vård under denna placering. Thoraxkirurgin hade ingen mottagning på sjukhuset, specialisterna mötte oftast patienterna i sina egna privata mottagningar. Men som student kunde man närvara på så kallade "pre-admissions" där en av residenterna mötte patienterna en-två dagar innan deras operation för en sista undersökning, klargörande, och för att dubbellkolla deras medicinering och dylikt. Här kunde man höra många intressanta blåsljud. En morgon i veckan hade vi klinikmöten, liknande de på kärlkirurgen beskriven ovan, där man hade chansen att träffa alla specialister och höra om intressanta fall och forskningen som pågick på kliniken. 

Språk och kultur

Engelska är det officiella språket i Australien och man har som svensk student inga problem att förstå eller göra sig förstådd. Vår engelskanivå räcker gott och väl. Det kan ta lite tid att lära sig förkortningarna de använder och att de namnger anatomiska strukturer på engelska och inte latin som vi är vana med. Oftast innebär det bara annorlunda ordning på orden som till exempel: SVC = superior vena cava medan på latin heter det vena cava superior. De flesta australiensare är trevliga och väldigt sociala personer. Jag upplevde inga direkta kulturkrockar.  

Fritid och sociala aktivteter

Utbytesansvarige mejlade veckovis namnet på en restaurang/bar som utbytesstudenterna kunde mötas på. Det fanns även en facebookgrupp kontrollerad av utbytesansvarige som underlättade kontakten mellan utbytesstudenter. Det fanns få tillfällen att träffa lokala läkarstudenter förutom på sjukhuset. Vi utbytesstudenter anordnade själva många aktiviteter. Såsom att hyra bil och åka till Blue Mountains, Palm Beach, och åka på weekendresa till Melbourne. Jag spenderade många helger med några andra utbytesstudenter på Manly beach - som är en underbar strand för att sola, bada, surfa och festa på. Sydney är underbar stad för den aktive, fest- och kultursugna och för den som vill upptäcka restauranger och barer i världsklass. April och maj är perfekta månader för att vara i Sydney, med bra temperaturer och ingen regnsäsong. Om man är sugen på att gå på en opera eller konsert i konserthuset kan jag rekommenderar att man försöker få "student rush" biljetter som är betydligt billigare. Man kan även prenumerera på Sydney Opera House nyhetsbrev för att ta del av eventuella erbjudanden.

Jag började min resa i Cairns, där jag var på en båt ute på Stora barriärrevet för att dyka ca en vecka innan utbytet startade. Jag kan varmt rekommendera att man utnyttjar de två veckorna som man har tillgodo för att upptäcka mer av Australien, när man ändå åker så långt.  


Sammanfattning

Det kan kännas som mycket byråkrati och pappersarbete för att ordna med allt för utbytet - men när man väl kommer ner dit inser man att det var väl värt mödan. SVK-perioden är en perfekt period för utbyte - då man kan fokusera på att lära sig för att det är intressant och man behöver inte tänka på att man har en tenta hemma som man behöver klara. De flesta läkare har en "relaxed" attityd till utbytesstudenter, och man kan göra utbytet så krävande och seriös som man egentligen önskar. Jag har fått perspektiv på saker som fungerar bra i svenska sjukvården och saker som vi borde lära oss från australiensiska sjukvården. Sydney är en helt underbar stad med allt en storstad har att erbjuda plus magiska stränder i direkt anslutning - bästa av båda världar. Jag rekommenderar varmt ett utbyte under T11, och Sydney som utbytesstad. Tänk på att de flesta andra utbytesstudenter måste betala rätt mycket för att få ett göra ett utbyte i Sydney - men vi behöver inte eftersom vi har ett bilateralt utbytesavtal med The University of Sydney. Utnyttja denna möjlighet som ges.